Kontorshotelloperatören Weworks misslyckade börsnotering och de digitala skjutshjälpsföretagen Ubers och Lyfts kräftgång på börsen är en stark indikation om att den bärande berättelsen om framtidens digitala vinnare håller på att krocka mot en krass verklighet. Se det som ett rejält test på start-up bubblans hållbarhet, inte minst i Stockholm. 

Enligt den brittiske ekonomen John Maynard Keynes så drivs en marknadsekonomi – både dess upp och nergångar – mer av våra djuriska instinkter, animal spirits, än av rationella kalkyler. Nobelpristagaren och den ekonomiske psykologen Robert Shiller har förvaltat detta tankegods väl. 

Shiller publicerade krisåret 2009 tillsammans med professorskollegan George Akerlof en bok med samma namn, Animal Spirits, som väl beskrev mycket av drivkrafterna bakom den då briserade finanskrisen. Shiller, som är starkt kritisk till ”den effektiva marknadshypotesen”, måste sägas höra till eliten vad gäller världens prognosmakare. Hans tidigare böcker, som ”Irrational Exuberance”, som publicerades 2000 varnade för dotcombubblan, och i andra utgåvan som kom 2005 varnade han för en amerikansk bostadsbubbla. Det är väl närmast en parodi att Shiller 2013 fick dela nobelpriset i ekonomi med den effektiva marknadshypotesens skapare, libertarianen Eugene Fama. Robert Shiller ligger för övrigt även bakom fastighetsindexet Case-Shiller och den väletablerade aktievärderingsnormen Shiller PE, som visar ett företags cykliskt justerade p/e-tal.

I sin senaste bok ”Narrative Economics” (september 2019) gräver Robert Shiller djupare i hur ”storytelling” driver människors beteenden och därmed ekonomiska agerande.

Och det behövs inget nobelpris för att se hur en ”bra story” – hur dålig den är – kan bita sig fast och vara normerande för hur man ser på vissa investeringar och ekonomiska fenomen. En sådan är berättelsen om ”skog som en grön realavkastande grön obligation”. Man fokuserar på virkesförrådets tillväxt i en berättelse om en grönare framtid, men blundar för att avkastningen för skog under lång tid har varit realt sjunkande och att slutvärdet är helt kopplat till utvecklingen för betalningsförmågan och betalningsvilja hos en inte allt för lönsam skogsindustri.

En annan seglivad story är den om hur dåvarande finansministern Anders Borg förvandlade den bibliska berättelsen om att ”samla i ladorna” till en statsfinansiell dygd. Trots att den med ett makroekonomiskt perspektiv inser att en stat kan inte konservera några resurser för framtiden genom att ta in mer skatt än vad man gör av med (annat än att man likt Norges oljefond bygger upp fordringar på omvärlden).

Men ingenstans är storytellingen större än inom techsektorn. Där hittar vi oändliga varianter på två av de sju ”urberättelser” som  litteraturvetaren Christopher Booker definierat – vilka Shiller också tagit fasta på – nämligen den förvandlingen från fattig till rik (rags to riches) och den om (digital) återfödelse.

För där är det fortfarande sådant liv i berättelserna att det sjuder av ”animal spirits” inom denna sektor. Hedgefonden Bridgewater, grundat av den legendaren Ray Dalio, har räknat ut att tech startups spenderar 330 miljarder dollar i år. I nominella termer är det mer än förra toppen år 2000 då man nådde 300 miljarder dollar. Det motsvarar 0,4 procent av global BNP och något lägre än 2 000 då det nådde 0,6 procent, men tillräckligt mycket för att Bridgewater vill höja ett varningens finger för att det kan hända saker.

En stor del av dessa startups utgifter, merparten har mycket små intäkter, cirkulerar hos de företag som utgör ”urkunderna” i de ”digitala berättelserna”. Enligt Bridgewater spenderade startups i fjol 44 miljarder dollar på annons- och molntjänster hos giganterna Google, Facebook, Amazon och Microsoft. Det motsvarar 10 procent av dessa företags intäkter. För sex år sedan spenderades 9 miljarder dollar.

Men för många techföretag börjar storyn om den framtida grytan av guld vid regnbågens fot framstå som den saga det är. Den inställda börsnoteringen av kontorshotellsoperatören Wework är väl det tydligaste och senaste exemplet. Företagets prospekt har liknats just vid en saga där bolaget, som grundades 2010 av dess vd Adam Neuman, förlorar två dollar för varje intäktsdollar och inte på något sätt lyckats – eller vill – visa att de tjänar några pengar alls på sina etablerade arbetsställen. Wework värderades till 47 miljarder dollar i våras och sägs, enligt Financial Times ha sänkt utförsäljningsvärdet till mellan 15 och 18 miljarder dollar, innan noteringen drogs tillbaka. 

Det kan jämföras med den globalt etablerade kontorshotelloperatören IWG, som fram till ifjol hette Regus, som för övrigt grundades i slutet på 80-talet av den svenska fastighetsmagnaten Reinhold Gustafssson, som värderas till 4,7 miljarder dollar och har ett p/e-tal på drygt 10.

Även skjutshjälpsföretagen Uber och Lyft ser ut att vara på väg in för rakning. Kursutvecklingen har varit usel sedan introduktionen i våras. Och då ska man minnas att introduktionskursen i sig var lägre än vad bolaget ansåg sig vara värda vid sina föregående finansieringsrundor. Även för dessa båda företag så återstår det väldigt mycket att bevisa för att deras tjänster verkligen tjänar pengar. Att delstaten Kalifornien, som på goda grunder kan antas vara en föregångsstat på den regulatoriska fronten, driver att företagens ”uppdragstagare” ska ses som anställda, är knappast något som stärker en redan svajig affärsmodell.

Bakslagen för Wework och Uber har också inneburit att den tidigare omtalade genialiteten hos dessa bolags största externa finansiär, japanska Softbank, som bland annat stoppat in 10 miljarder dollar i Wework, har blivit allt mer ifrågasatt. Bolagets flaggskepp, dess Vision Fund, som tagit in 97 miljarder dollar i kapital, där Saudiarabien har skjutit in 45 miljarder och Abu Dhabi 15 miljarder dollar, framstår som en allt mer tveksam investering. Frågetecknen runt Softbanks möjligheter att plocka in de planerade 108 miljarder dollarna till sin ”Vision Fund 2” ter sig allt större.

Lägg därtill att de etablerade digitala ”berättelseföretagen”, framför allt Alphabet (Google), Facebook och Amazon är utsatta för ett växande politiskt tryck från många håll, inte minst amerikanskt, för att antingen regleras eller demonteras för att slå sönder den monopolstatus de har skaffat sig. 

Intrigen i de digitala företagsberättelserna håller uppenbarligen på att tätna när ”verkligheten bankar på dess dörr” som Peps Persson skaldat.

Luthrade tech-investerare kanske kan söka tröst i en än äldre berättelse. ”Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen”, från bibelns Jesaja, tanakh Yeshayahu, 26:19.

Men även där återstår det mesta att bevisa.