I ljuset av att regeringsföreträdare ondgör sig över växande klyftor som bottnar i skillnader i kapitalinkomster bör finansdepartementet se över regelverket för svenska kapitalförsäkringar för att komma tillrätta med värderingsproblematiken med onoterade bolag och inkomstomvandling av tjänsteinkomster. 

Som konstruktionen av svenska kapitalförsäkringar ser ut idag har myndigheterna ingen insyn i sammansättningen av en individs tillgångsportfölj. Den enda uppgift skattemyndigheten får från försäkringen (eller snarare försäkringsbolaget) är storleken på avkastningsskatten som är baserad på det underliggande marknadsvärdet i kapitalförsäkringen. 

Normalt sett är detta inget problem eftersom avkastningsskatten beräknas på marknadsnoterade aktier och andra värdepapper. Det finns alltså ett otvivelaktigt marknadsvärde som underlag för att beräkna avkastningsskatten. Ett säkerställt marknadsvärde är ju också själva grunden för kapitalförsäkringar och även investeringssparkonton (där onoterade tillgångar är förbjudna). När nu onoterade aktier i allt större utsträckning säljs in till kapitalförsäkringar uppstår flera dilemman. 

Dels handlar det till vilket värde, vilket Realtid tidigare beskrivit problematiken kring, värdepappret säljs in till; värdering av ett värdepapper kan ge väldigt olika värden beroende på vilka parametrar som används i värderingsmodellen. Ett marknadsvärde uppstår bara när två olika parter kommer överens om ett pris,  detta sker ju kontinuerligt på börsen. I detta fall bestäms värdet via en värdering och en riktig köpare saknas. 

De individer som säljer in ett onoterat värdepapper till en kapitalförsäkring har alla skäl i världen att se till att detta sker till ett så lågt värde som möjligt. Detta för att undvika traditionell kapitalskatt när värdepappret säljs in och senare avyttras; kapitalförsäkringar träffas  enbart av en schablonskatt på tillgångsportföljens underliggande värde. Ju lägre värdet är vid införsäljningen, desto lägre blir också avkastningsskatten, men det är av mindre betydelse. Och, som sagt, har Skatteverket svårt att veta vem som äger vad i olika onoterade bolag. Ingen bra kombination vid en beskattningssituation, med andra ord.  

En första åtgärd från lagstiftarens sida för att kunna identifiera vilka onoterade värdepapper som olika individer valt att sälja in till sina kapitalförsäkringar, hos till exempel nätmäklaren Nordnet som nyligen börjat erbjuda sina kunder denna möjlighet, av skatteskäl är att förändra regelverket för kapitalförsäkringar så att en genomlysning är möjlig av onoterade tillgångar. 

En andra åtgärd skulle kunna vara att förvar av onoterade tillgångar i svenska kapitalförsäkringar träffas av traditionell kapitalbeskattning när tillgången säljs från kapitalförsäkringen (myndigheterna ges rätt att bortse från att värdepappret är placerat i en kapitalförsäkring). Till exempel i samband med en marknadsnotering eller annan ägarförändring i bolaget. Detta skulle kunna ske genom krav på kontrolluppgift från försäkringsbolaget, som är den formella ägaren, vid avyttringen av ett värdepapper som var onoterat när det placerades i kapitalförsäkringen. Det skulle göra det betydligt mindre attraktivt att sälja in onoterade värdepapper, baserade på en extern värdering som kan styras av ägarna, strax före en börsintroduktion (vilket skedde i fallet Leo Vegas, vilket Realtid berättat om nyligen).

Se där ett par förslag till finansdepartementet att fundera på. Åtgärderna skulle täppa till möjligheterna för den onoterade miljön att “utnyttja” kapitalförsäkringens konstruktion för att slippa kapitalskatt. Däremot kan förslagen inte stoppa inkomstomvandling av “värdepapperiserade” (delar av ersättningspaketet från arbetsgivaren i form av värdepapper) arbetsinkomster via kapitalförsäkringar, men det borde ändå ligga i statens intresse att arbetsinkomster inte träffas någon skatt överhuvudtaget. Det är, minst sagt, i strid med den skattemoral flertalet riksdagspartier delar, i synnerhet socialdemokratin. Dessutom skapas en orättvis snedvridning mellan anställda i börsnoterade bolag och deras onoterade kollegor.