Annons

Annons

Thedeen_Lindberg.jpg

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen ser positivt på de nya reglerna medan Bankföreningens vd Hans Lindberg är hårdare i sin kritik.

Kritik mot nya Baselregler för bankerna

De nya Baselreglerna som ska göra banker mer motståndskraftiga mot finansiella kriser är nu på plats. Men de får ett blandat mottagande av svenska aktörer, och bankernas företrädare är hård i sin kritik av nyordningen.

Den internationella Baselkommitténs styrande organ har efter flera års arbete nu enats om kompletteringar för att färdigställa de globala standarderna för bankers kapitaltäckning. Den svenska Finansinspektionen är en av medlemmarna i kommittén och har deltagit i arbetet.

Kompletteringen av det så kallade Basel III-regelverket, som kommit att kallas för Basel IV, får ett blandat mottagande av svenska aktörer som arbetar med frågan.

– Det är positivt för den finansiella stabiliteten att det nåtts en internationell överenskommelse i Baselkommittén. För svensk del är det värdefullt med globala standarder på finansmarknadsområdet, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen i en kommentar.

Annons

Annons

Men Thedéen konstaterar också att nya EU-regler måste komma på plats innan någon förändring av bankernas kapitalkrav kan komma i fråga.

– FI vill i möjligaste mån ge god förutsägbarhet om hur kraven på svenska banker påverkas, även om vi behöver invänta ny EU-reglering innan vi kan besluta om nya krav. FI har inte för avsikt att mekaniskt låta kapitalkraven öka som en effekt av nya Baselstandarder. FI ser dock fortsatt att stora kapitalbuffertar i banker är centralt för den finansiella stabiliteten och det går därför inte att utesluta att kapitalnivåerna i svenska banker kan behöva öka när överenskommelsen genomförs, slår Erik Thedéen fast.

Syftet med de nya standarderna är att öka jämförbarheten och minska risken för omotiverade skillnader i kapitalkrav mellan banker och mellan länder. Målet är att de ska stärka motståndskraften hos bankerna och det globala finansiella systemet vid finansiella kriser.

Den svenska Riksbanken välkomnar också de nya reglerna.

“Riksbanken välkomnar överenskommelsen som syftar till att göra internationellt verksamma banker mer motståndskraftiga mot finansiella kriser. Sverige är ett litet land med ett stort finansiellt system och ett stort utlandsberoende. Vi har därför stor nytta av robusta globala minimistandarder för bankers kapital och likviditet”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

– Vi lever i en global ekonomi. Finansiella kriser i en del av världen kan få konsekvenser för den finansiella stabiliteten och ekonomiska tillväxten i andra regioner. Banker som får problem i andra länder kan få allvarliga konsekvenser för Sverige. En förstärkning av det globala regelverket för bankers kapitaltäckning och likviditet är därför bra. Det främjar den finansiella stabiliteten och långsiktiga ekonomiska tillväxten i Sverige, säger förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick i en kommentar.

Bankföreningen är däremot hård i sin kritik av den internationella överenskommelsen som arbetats fram. De trycker på att Baselreglerna måste EU-anpassas, och varnar också för de stora svenska bankerna kan behöva 150-200 miljarder kronor i mer kapital som en konsekvens av de nya reglerna.

“Om regelverket genomförs fullt ut i EU och Sverige får det stora negativa effekter för svenska banker, deras kunder samt för den svenska ekonomin som helhet”, skriver Bankföreningen i en kommentar.

– Det är inte rimligt att de svenska bankerna, som redan är de bäst kapitaliserade i världen, ska drabbas hårdare än andra banker av nya Baselregler. Vi förutsätter att genomförandet i EU och Sverige sker på ett sätt som inte riskerar att slå sönder de riskbaserade kapitalkrav som med framgång används i Sverige, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg.

De förändringar som nu beslutats innebär bland annat att det sätts golv för riskvikter för olika typer av utlåning. För exempelvis bolån kommer riskvikten för de banker som träffas av golvet att baseras på enbart en variabel, nämligen belåningsgraden, till skillnad mot dagens system där motsvarande golv inte finns och där flera olika riskfaktorer ligger till grund för riskvikten. För att reglerna ska gälla för svenska banker måste de genomföras i form av EU-regler och i vissa fall svenska regelförändringar, konstaterar Bankföreningen.

– De beräkningar som analysföretaget Oliver Wyman har gjort pekar på att de stora svenska bankerna kan behöva 150-200 miljarder kronor i mer kapital. Om nya regler införs som innebär att bankerna tvingas hålla mer kapital blir effekten att räntorna blir högre både för företag och hushåll, något som i förlängningen får negativa effekter för svensk tillväxt och välfärd, säger Hans Lindberg.

– Regelverket blir väldigt trubbigt när inte den verkliga risken utan i stället globalt överenskomna schabloner ligger till grund för prissättning av krediter.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons