Collector blir den första svenska banken som öppet måste hantera ett kapitaltäckningsproblem enligt det nya regelverket som kom på plats efter finanskrisen. Under processens gång hotar flera faror som tillfälligt ökar risken i banken.

Collector-aktien fortsatte att backa betydligt mer än börsen i övrigt under måndagens handel på Stockholmsbörsen. Kursnedgången speglar en oro på marknaden för vad som kommer att hända när banken nu går in i en minst två månader lång process för att stärka kapitalbasen genom en nyemission i miljardklassen. Det är ett unikt fall bland de noterade svenska bankerna.

– Jag har inte sådan detaljkoll historiskt att jag kan säga att det skulle vara första gången, men det är en väldigt ovanlig händelse, säger Karin Lundberg som är tillförordnad verksamhetsområdeschef för banker på Finansinspektionen.

Det första steget blir att Collector ska ta fram en kapitalkonserveringsplan som ska godkännas av Finansinspektionen. Vad som också är känt är att myndigheten redan har kallat upp Collectors ledning till ett första möte som ska hållas idag tisdag. Processen följer skrivningarna lagen om kapitalbuffertar som kom 2014. I första hand är det banken som har ansvaret att presentera en trovärdig plan.

– Vi bedömer om de åtgärder som finns i planen kommer att leda till att kapitalbasen återställs. Skulle vi bedöma att åtgärderna inte skulle återställa kapitalet då ska vi ingripa, säger Karin Lundberg som kommer att vara en av FI:s representanter vid tisdagens möte.

Under den period som kapitalkraven inte är uppfyllda begränsas bankens möjligheter att självständigt förfoga över vinstmedel, exempelvis genom utdelningar. Men i Collectors fall har några utdelningar ändå inte stått på agendan.

Vad som konkret har hänt är att banken understiger det så kallade kombinerade kapitalbuffertkravet som är den högsta nivån enligt kapitaltäckningsregelverket. I Collectors fall ska man nå upp till nivån 13,6 procent men hamnar nu på 13,3 procent efter nedskrivningar och reserveringar på närmare miljarden. Det kan tyckas lite, och långt ifrån grundkravet på 8 procent, men har ändå fått stora konsekvenser, inte minst en kraftig kursnedgång.

– Det finns någon form av överraskningsmoment i det här som är lite läskigt. Det finns ett antal andra aktörer som påminner om Collector och de blir också drabbade på börsen. Den här delen av banksektorn har gått framåt väldigt fort de senaste åren. De är exponerade mot fastigheter och konsumentkrediter av olika slag, där det är en högre risk, säger Viktor Elliot, lektor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg och författare till Bankboken – hur banker fungerar, drivs och regleras som kom ut under förra året.

Han pekar på den rådande övergångsperioden mellan redovisningsregelverken IAS 39 och IFRS 9 som ytterligare en faktor som komplicerar bedömningen av branschens situation. De flesta av de aktuella bankerna, inklusive Collector, använder sig av övergångsregler som säger att en del av de reserveringar för kreditförluster som görs löpande samtidigt får återföras till kapitalbasen under en femårsperiod.

– Man kan beskriva det som att under de här fem åren kommer kapitalet att vara dopat i de banker som lever med de här övergångsreglerna. Jämfört med om man gått in på det nya regelverket direkt.

Viktor Elliot bedömer att Collectors lösning med en större nyemission, garanterad av storägarna, är en kraftfull åtgärd med målet att snabbt åter bygga ett förtroende. Formellt klarar man kraven men riskerna ligger istället i okända faktorer som kan uppkomma under resans gång.

– Jag kan inte läsa in något annat än att nyemissionen kommer att vara fullt tillräcklig både för att täcka minimikravet och buffertkravet. Men det som är en del av marknadsreaktionen är ju den ökade regulatoriska risken, vad som händer under de här två månaderna i relationen mellan Collector och Finansinspektionen. Kommer FI kräva en djupare insyn och kommer det i så fall att uppdagas något mer när FI går in och tittar?

Det finns också en finansieringsrisk under perioden, både i att andra aktörer på marknaden kommer att kräva bättre villkor men också att större inlåningskunder blir så pass oroade att de väljer att ta ut pengar. Hittills har inga sådana tecken märkts av. Collectors likviditetstäckningsgrad, som ska visa förmågan att hantera en tillfälligt stressad situation, låg också på betryggande 143 procent vid utgången av tredje kvartalet förra året.

Elias Bengtsson, konsult och docent i finansiell ekonomi vid Högskolan i Halmstad, satt med i utredningen Förstärkta kapitaltäckningsregler som kom 2013. Han beskriver det som att det nya regelverket är utformat för att fånga upp bankers problem i en tidigare fas. Därför blir inte heller de första åtgärderna lika hårda, utan restriktioner och sanktioner påförs steg för steg. Han bedömer att en nyemission borde falla Finansinspektionen i smaken.

– Om jag skulle vara FI så är det bästa som kan hända att aktieägarna skjuter till mer pengar. Det är den enklaste vägen. Men vad FI kanske har synpunkter på är hur man jobbar med sin utlåning, vilka rutiner man har och hur man gör sin riskbedömning. För egentligen ska man inte drabbas av något sådant här. I utlåningsaffären ska man ta höjd för förluster och anpassa räntor och villkor efter det, kreditförluster ska egentligen aldrig drabba kapitalbasen.

– Gör man så stora oväntade förluster då kan man börja fundera på om man har rätt risk management och kreditbedömningar i banken. Jag förmodar att FI kanske funderar på de sakerna.

Karin Lundberg på Finansinspektionen kan inte kommentera det aktuella fallet och vad myndigheten nu kommer att göra.

– Varje fall får hanteras för sig, i och med att det är en ovanlig händelse kan vi inte säga att vi alltid gör på ett visst sätt. Det här får vi bedöma från fall till fall hur vi vill hantera det här. Och som sagt, den specifika tillsynsdialog vi har med instituten den kan jag inte kommentera.

– Men generellt sett så bedriver vi tillsyn över kvaliteten i kreditportföljer, kreditriskhantering och affärsmodeller. Det ingår i det ansvar som Finansinspektionen har i sin tillsyn.

Mer information från Collector väntas närmast i samband med bokslutsrapporten som släpps den 13 februari. Därefter följer en extra bolagsstämma den 17 februari då nyemissionen ska godkännas.