I SCB:s statistik kan vi se tydliga löneskillnader inom de fyra olika kateogrierna som det finns underlag för.  Siffrorna är baserade på snittlöner i de enskilda kategorierna.

I Kategorin "Serviceföretag till finans- och försäkringsverksamhet" tjänar männen 48 200 kronor medan kvinnorna tjänar 37 600 kronor i månaden. Det är en skillnad på cirka 28,1 procent.

Minst ojämnställd lön av de fyra kategorierna är "Försäkrings- och återförsäkringsbolag, pensionsfonder". Där det är 25,5 procents skillnad. Männen tjänar 53 100 kronor medan kvinnorna tjänar 42 300 kronor i månaden. Det är strax över en fjärdedel mer för männen. 

Inom "Banker och andra kreditinstitut" skiljer sig lönen mellan kvinnor och män från 59 200 kronor för männen medan kvinnor tjänar 43 400 kronor. Männen tjänar med andra ord cirka 36,4 procent mer än kvinnorna.

Mikael Andersson, förhandlingschef på fackförbundet Civilekonomerna menar att det finns flera förklaringsfaktorer till varför löneskillnaderna är så stora.

— Rent generellt vet vi att ojämställda löner i stort också är en återspegling av ojämställda privata val i allmänhet, utbildningsval- och karriärval som görs hemma. Det får också betydelse för framtida lön, menar Mikael Andersson, förhandlingschef för Civilekonomerna.

— Vi vet till exempel att det ojämställda uttaget av föräldraledighet har negativ betydelse för både löne- och karriärutveckling.

Mikael Andersson menar att det finns fler, mer oförklarliga faktorer som gör en skillnad.

— Vi menar att en del kan förklaras med skillnader i förväntningar mellan män och kvinnor. Kvinnor har lägre förväntningar än män, fram för allt vid den första anställningen och ingångslönen men även vid senare lönesamtal. Män ”tar helt enkelt för sig” och kräver ofta mer i lön enligt vår erfarenhet.

Mikael Andersson förklarar att de har ambitionen att få löneprocesser som kännetecknas av likvärdig bedömning av prestationer.  

— Skapandet av könsneutrala lönekriterier och principer är viktigt. Vi gör det arbetet tillsammans med arbetsgivarorganisationer i kollektivavtal på företag där vi stöttar förtroendevalda. Men även för medlemmar genom individuell rådgivning och individuellt stöd, säger Mikael Andersson.

Inom kategorin "Kreditinstitut och försäkringsbolag m.m" så är lönegapet på cirka 31,4 procent mellan män och kvinnor. Där männen tjänar 55 600 kronor medan kvinnorna tjänar 42 300 kronor i månaden. 

Förbundsordförande för Facket för försäkring, Anders Johansson tror att en del av problemet är att kvinnor är underepresenterade i högre ledarpositioner. 

— När det kommer till mellan- och gruppchefer ser vi ungefär lika många kvinnor som män. Men i högre chefspositioner ser vi flest män, säger förbundsordförande Anders Johansson.

— Jag tror att det beror på två saker: Ett, att det fortfarande är fler kvinnor än män som tar huvudansvaret för barn och hushåll och därmed inte söker de högre ledartjänsterna. Två, att det är en attitydsfråga på bolagen. Fler män tillsätts på de högre chefsposterna och därmed blir löneskillnaden stor.

Anders Johansson menar att ett steg mot att lösa löneskillnaderna är årliga lönekartläggningar. 

— För två år sedan drev FTF årliga lönekartläggningar som ett avtalskrav i förhandlingarna med arbetsgivarna men de ville inte ha med det i kollektivavtalet. Nu välkomnar vi regeringens beslut att införa årliga lönekartläggningar på arbetsplatser med fler än tio anställda. 

— Att inte medvetet arbeta för att motverka osakliga löneskillnader är inte acceptabelt, menar Anders Johansson.

Om man adderar de fyra olika kategorierna och ställer deras medellöner mot varandra så hamnar skillnaden på 30,4 procent. Det vill säga att män tjänar nästan en tredjedel mer än vad kvinnor gör inom finansbranschen. Med andra ord så jobbar en man tre veckor för att få samma lön som en kvinna får på en hel månad.