Kjersti Haugland, chefsekonom DNB Markets Foto: DNB
Kjersti Haugland, chefsekonom DNB Markets Foto: DNB
Karriärporträtt

"Jag ville egentligen bli journalist"

Kjersti Haugland, chefsekonom på DNB Markets, berättar om sin väg från heavy metal till den norska finanselitens korridorer.

Uppdaterad 2020-02-03
Publicerad 2020-02-02

Kjersti Haugland tar emot mig på DNB Markets kontor på Epicenter vid Regeringsgatan. Hon har kommit på besök i Stockholm för att träffa kollegor, klienter och journalister. Med ett brett leende på läpparna och vänlig blick utstrålar hon en värme och ett lugn som traditionellt inte förknippas med finansbranschen. Kanske är det en viktig pusselbit i varför hon lyckas så väl. Det känns väldigt "hyggligt".

Kjersti Haugland växte upp i den småstaden Ølen. Staden ligger nära den norska västkusten och är belägen mellan Bergen och Stavanger. Hon hade en oproblematisk och fri uppväxt som mellanbarn till två bröder. I det lilla jordbrukssamhället fanns det inga klasskillnader att ta på och alla kände alla. Gemenskapen och tilliten till varandra var total, menar hon.

– Jag fick tidigt en solid grund att stå på med goda värderingar. Det var en mycket stöttande miljö att växa upp i vilket fortfarande stärker mig som människa. Jag har mycket stöd från Ølen med en egen "fan-group" som följer mig i mitt arbete. De betyder väldigt mycket för mig, säger Kjersti Haugland med ett leende.

Kanske kommer stödet från hennes jordnära inställning. Som student hade hon många extrajobb bland annat på slakteri, lokalredaktionen på tidningen Grannar i Ølen, 7-Eleven och Shell. Att hon skulle bli en stjärna i finansbranschen var det däremot få i Ølen som trodde, menar hon själv.

– Egentligen ville jag bli journalist. Under min uppväxt var det nog ingen som trodde att jag skulle jobba inom finans. Visst var jag en duktig student i skolan men i tonåren blev mitt stora intresse heavy metal och jag klädde mig också därefter, säger Kjersti Haugland och skrattar.

Intresset för nationalekonomi upptäckte Kjersti Haugland först när hon pluggade politik och samhälle på universitetet i Bergen. Hon valde nationalekonomi som sin valbara kurs i programmet och kärleken för ämnet uppstod omedelbart.

– Det var verkligen "love at first sight". Det var en perfekt kombination av politik, samhällsfrågor, ekonomi och modeller. Jag blev helt såld direkt, säger Kjersti Haugland.

Möjligtvis var också familjeträdet en bidragande faktor till hennes intresse för finans, hennes pappa var trots allt stadens enda bankchef. Hon tror att uppväxten präglat henne till att bli en lugn och trygg person med fötterna på marken. Ränder som fortfarande sitter kvar i rollen som chefsekonom.

– Jag är verkligen inte en galjonsfigur. Det finns en bild att vi som chefsekonomer bara upprepar de analyser som vårt team egentligen kommit fram till. Jag är väldigt delaktig i det underliggande analys- och researcharbetet och vill vara mycket mer för mitt team än bara en representant utåt, säger Kjersti Haugland.

Det verkar vara höga krav att leva upp till och som om det inte var nog är Kjersti Haugland också småbarnsmamma till dottern Kristin, 3 år och sonen Kristian, 1 år.

– Jag går väl upp någon gång mellan klockan fem och sex. Oftast är det barnen som väcker mig och antingen så börjar dagen med att lämnar jag barnen på dagis eller så förbereder omvärldsanalysen för teamet inför morgonmötet klockan åtta.

Ingen arbetsdag är den andra lik, menar hon. Vissa dagar kretsar hennes arbete kring skrivbordet då hon läser och skriver rapporter eller analyser. Andra dagar handlar arbetet om representation inom branschen eller för allmänheten.

Hon har på kort tid blivit en celebritet i den norska finansbranschen och rankades av den norska sajten Kapital till 22:a mäktigaste kvinnan inom bank och finans 2018.

– Ibland så tänker jag att mitt jobb i slutändan är väldigt nära ekonomijournalisternas. Vi försöker båda förklara den ekonomiska situationen vi befinner oss i på ett så intressant och pedagogiskt sätt som möjligt.

Hennes främsta fokus är idag makrofrågor, valutor och räntor. Intresset kring centralbanker har hon med sig från sin tidigare arbetsgivare, Norges Bank där hon arbetade i över sex år (Norges centralbank).

– Det blev som fortsättningskurs av studierna. Vi använde samma modeller och det var otroligt roligt att få omsätta teorin jag lärt mig från universitetet i Norges Bank.

När hon senare gick vidare till näringslivet var omställningen kännbar.

– På DNB Markets var det ett helt annat tempo. Det är intensiva arbetsdagar och en mer dynamisk arbetsplats. Det händer nya saker hela tiden och det tycker jag var väldigt kul.

När hon sedan utvecklar sin marknadssyn kommer hennes analytiska förmåga fram.

DNB Markets har en mer negativ syn på världsekonomin än de flesta konkurrenter. Den röda tråden i deras utblick är att den prognostiserade tillväxten kommer bli lägre än förväntningarna globalt, i Sverige och i Europa.

I bankens marknadsprognos estimerar de den globala tillväxten till 2,9 procent under 2020 för växa ut till 3,1 procent de två efterföljande åren. För svensk del estimerar de tillväxten till 0,9 procent under 2020 för att sedan gå upp till 1,2 procent och 1,3 procent 2021 respektive 2022.

– Omvärlden präglas av Brexit, handelsbarriärer och uppriva handelsavtal. Det råder osäkerhet på de internationella marknaderna just nu. Det dämpar den globala handeln. Exempelvis föll den globala handeln för första gången på tio år under 2019 och vi är fortsatt moderata i vår inställning, säger hon.

De klassiska orosmolnen som det globala ränteläget, handelskrig och upphaussade amerikanska aktier gäckar även Kjersti Haugland.

– Det oroar mig att de utvecklade marknadernas centralbanker till stor del idag saknar ytterligare verktyg att ta till om en nedgång skulle komma. En reaktion på det låga ränteläget är att investerare är redo att ta större risker för att hitta avkastning på sina investeringar. Det kan bli ett jättestort fall när dagens uppblåsta aktiekurser bygger på belånade pengar och centralbankernas expansiva penningpolitik, säger Kjersti Haugland.

– Ett annat exempel på obalans i marknaden är de mycket små kostnadsskillnaderna för kapitalanskaffning för högrisk- kontra lågriskföretag. Det beror till stor del på det pressade globala ränteläget där allt fler investerare är redo att acceptera högre risk och längre löptider för att uppnå avkastning på investeringarna.

Hon är heller inte helt övertygad kring den svenska ekonomins kommande framgångar.

– Svensk ekonomi är väldigt beroende av exporten. När vi ser internationella svängningar på marknaden blir ett land som Sverige extra sårbart. Ett exempel är USA:s handelspolitik som skapat osäkerhet kring den svenska stål- och bilindustrin.

Det finns också flera nyckeltal från Sverige som visar att den svenska fastighetsmarknaden både när det gäller produktion och fastighetspriser ser ut att vara mer i balans nu är för några år sedan. Och att DNB i sin analys endast ser en moderat (mindre) ökning de kommande åren.

Hon är däremot mer positiv när det kommer till hemlandet Norge. Norsk ekonomi är mindre sårbar för svängningar i den internationella konjunkturen beroende på hur norsk export ser ut. Medan svensk exportindustri är präglad av investeringsvaror är den norska exporten till stor del baserad på råvaror eller insatstvaror som olja, gas, lax och aluminium. Hon lyfter fram att det internationella intresset för norska statsobligationer är högre än tidigare och att de flesta utländska finansaktörer ser Norge som en "trygg hamn".

– Jag ser att norges centralbank har gjort ett bra jobb även om jag inte alltid hållit med om alla deras beslut. När Norges Bank höjde styrräntan under tiden som handelskonflikten mellan USA och Kina briserade och Brexit knackade på dörren var det nog många experter här som höjde på ögonbrynen, säger hon.

Ränteökningarna som Norges Bank har gjort hade kunnat lett till en stark valutakurs, som kunde ha hotat landets exportkvot. Men motsatsen skedde – Om Norges Bank hade sänkt räntan hade den norska kronan blivit försvagad till historiskt svaga nivåer. Den låga kronkursen bidrar till att göra Norges internationella konkurrensanseende bättre än den annars hade varit, säger Kjersti Haugland.

Men hon har även varit med om tider av norsk motgång. Den svåraste tiden för hennes karriär var under finanskrisen 2014 då oljepriset föll drastiskt.

– Finanskrisen och oljekrisen. Det har varit perioder av tuffa och dramatiska tider som höjde pressen på mitt arbete avsevärt. Jag ser det som en styrka att ha varit med om dessa historiska händelser och är bättre rustad för sämre tider idag än tidigare.

Hon har aldrig mött några särskilda utmaningar kring att vara en kvinna i den norska finansbranschen. Kjersti Haugland pekar på att Norge exempelvis har en större grad jämställda bolag och att det händer att DNB både i Norge och i Sverige väljer bort kunder och uppdragsgivare som inte är jämställda. Att DNB Markets vunnit priser för sitt jämställdhetsarbete är också något hon är mycket stolt över.

– För mig har det varit oproblematiskt. Självklart har de funnits de som tvivlat på mig men när jag väl har fått tillfälle att utveckla mina analyser brukar skepsisen försvinna. Hela det norska näringslivet arbetar aktivt för mångfald inom både kön och etnicitet, säger hon.

Så det är inte som i serien Exit (norsk serie om finansbranschen)?

– Nej du! Det är fiktion, skrattar hon.

Kjersti Haugland

Ålder: 42 år.
Bor: Villa, Oslo.
Familj: Sambo med Nils Kristian, ekonom. Barn: Kristin (3) och Kristian (1) 
Intressen: Bergsvandring. Skidåkning. 
Inkomst: Jag är nöjd men det är något mellan mig och min arbetsgivare.
Läser nu: Neapelkvartetten av italienska författarpseudonymen Elena Ferrante.
Utbildning: Master i ekonomi Norwegian School of Economics.

Platsannonser