Annons

Annons

monicarodrigo.jpg

Monica Rodrigo, generaldirektör på Ekobrottsmyndigheten, berättar om sina karriärsval.

"Jag är väldigt stolt över att vara statstjänsteman"

Hon ville bli diplomat men har istället klättrat till högsta posten på Ekobrottsmyndigheten. Som ny generaldirektör har Monica Rodrigo redan gjort en del förändringar på huvudkontoret och inrättat en digitaliseringsenhet som började gälla den 1 november. 

Monica Rodrigo hade en dröm -  att jobba med internationella frågor. Hon är född i Las Palmas och uppvuxen i Madrid i Spanien med en spansk pappa och en svensk mamma. Hon gick på svensk skola och svenskt gymnasium i Madrid. När hon tagit studenten sökte hon sig 1980 till juristlinjen i Sverige. 

- Jag ville bli diplomat och skrev faktiskt till UD redan när jag var 17 år och frågade vilka som jobbade på UD. Jag fick svaret att det då var ekonomer, jurister och personer med andra bakgrunder. Jag tyckte att juridik lät kul. Eftersom jag kan spanska flytande och engelska och franska så tänkte jag att jag kunde utnyttja språken och jobba på en ambassad.

Monica Rodrigo ändrade sig efter att hon talat med en bekant som var spansk diplomat. Hon fick intrycket av att det var ett ensamt jobb där man flyttar och bor tre år på ett ställe och tre år på ett annat. 

Annons

Annons

Efter sin juristexamen från Stockholms universitet arbetade hon sex år  på domstol innan hon kort efter den stora bankkrisen började arbeta på Finansdepartementet. Hon satt på Finansmarknadsavdelningen på bankenheten och därefter på värdepappersmarknadsenheten. Just då handlade arbetet om att jobba med bankernas förtroende och banklagstiftningen.

Under tiden som Monica Rodrigo arbetade på Finansdepartementet blev Sverige även medlem i EU, vilket påverkade hennes arbetssituation och drömmen om att jobba med internationella frågor slog plötsligt in.

- Det var roligt och mycket internationellt arbete. Jag jobbade bland annat med olika EU-direktiv på bankområdet . Ett aktuellt direktiv handlade om konkurser i finansiella institut. Jag reste då mycket till Bryssel. Jag jobbade också med penningtvättslagstiftningen och sedan med marknadsmissbrukslagstiftningen.

Vad lärde du dig under dessa år?
- Dels lärde jag mig mycket genom att jobba inom en politisk organisation som Regeringskansliet , dels lärde jag mig hur man lagstiftar. Politik och lagstiftning är en häftig kombination där det finns politiker som har en vilja att genomföra förändringar och tjänstemän som paketerar dem .

Hon berättar att hon ofta hade mer gemensamt med kollegorna från andra länder som hon förhandlade med i Bryssel  än med  kollegorna i Stockholm som arbetade med andra frågor.

- Vi hade ett gemensamt mål att lösa ett visst problem inom EU med utgångspunkt i de enskilda ländernas lagstiftningar. Det var viktigt att hitta kompromissförslag som medlemsstaterna till sist kunde enas om. 

Det var inte bara arbetssituationen som ändrades när Monica Rodrigos arbete plötsligt innebar resor ned till Bryssel. Hon var 32 år när hon började på Finansdepartementet och var då även ensamstående mamma med två barn. Med allt resande fick hennes syskon ofta ställa upp som barnvakter. Hon träffade sedan sin nuvarande man och fick ytterligare en dotter, blev mammaledig och under den perioden kontaktades hon av Stockholmsbörsen.

- Jag hade aldrig jobbat på den privata sidan, bara statligt, och tyckte att det var intressant. Jag jobbade bland annat med att utforma Stockholmsbörsens  teknikavtal.

Men tiden på Stockholmsbörsen blev inte lång. Monica Rodrigo längtade tillbaka till staten igen. 

-  Jag är väldigt stolt över att vara statstjänsteman känner att jag valde rätt från början när jag valde att arbeta  som domare. 

Hon började arbeta på Ekobrottsmyndigheten som chefsjurist och var kvar där under sju år innan hon blev chefsjurist på Rikspolisstyrelsen. På Rikspolisstyrelsen satt hon även i ledningsgruppen och var avdelningschef för Rättsavdelningen. Ganska snart var det en headhuntingfirma som hörde av sig om jobbet som expeditions- och rättschef på Arbetsmarknadsdepartementet. Hon lämnade Rikspolisstyrelsen efter endast nio månader och återvände till Regeringskansliet men nu som högsta chefstjänsteman på ett departement. 

- Där var jag under drygt fyra år. Det var en spännande tid.  Arbetsmarknadsfrågor är oerhört politiska. Vi hade två statsråd, eftersom vi även ansvarade för integrationsfrågorna. Jag jobbade med Hillevi Engström och sedan med Elisabeth Svantesson, och slutligen med Ylva Johansson efter valet. Integrationsfrågorna låg på Erik Ullenhag. 

- Det var jätteroligt. Jag var så nära politiken man kan komma.

Efter sin andra vända på Regeringskansliet blev Monica Rodrigo generaldirektör på Rättsmedicinalverket där hon arbetade under tre år innan Ekobrottsmyndigheten gick ut med en annons där man sökte en ny generaldirektör. Monica Rodrigo, som då skrapat ihop en lång erfarenhet från flera statliga organ där hon bland annat varit med och skrivit lagstiftning kring penningtvätt och marknadsmissbruk, suttit med i flera utredningar samt den färska erfarenheten som generaldirektör, sökte tjänsten. Och resultatet av ansökan känner vi ju till.

- Min roll är att leda och styra verksamheten. Vi ska jobba enligt de lagar och regler som finns och de regleringsbrev och  uppdrag som vi får av regeringen. Sedan ska vi också utveckla verksamheten så att den fungerar så bra som möjligt. Det finns en del utmaningar.

Vilka?
- En stor utmaning för Ekobrottsmyndigheten är de stora ärendena som vi har och hanteringen av dem. Vi måste klara att utreda och lagföra mängdbrottsligheten samtidigt som de riktigt stora ärendena, som exempelvis premiepensionsärendena som  kräver enorma resurser.

Hon beskriver att det är en utmaning eftersom det ofta är flera stora ärenden som ska hanteras på samma gång. Hon hyllar samtidigt sina medarbetare, utredningsteamen på EBM: åklagare, poliser, ekorevisorer, analytiker av olika slag samt administratörerna.

Monica Rodrigo är väl medveten om den kritik som riktas mot myndigheten om för få fällande domar, vilket hon poängterar är felaktiga uppgifter. Hon uppger att cirka 92 procent av alla domar är fällande domar. Problemet är att allmänheten ofta fokuserar på de så kallade profilmålen, såsom HQ-målet.

Speciellt svårt har det varit med finansmarknadsbrotten. Monica Rodrigo uppger att det är viktigt att ha specialiserade åklagare och utredare på den här typen av ärenden eftersom det krävs särskild kunskap om de komplexa förhållandena på finansmarknaden. För att vara flexibla samverkar EBM med andra myndigheter som Finansinspektionen och anlitar ibland annan expertkunskap som behövs i enskilda ärenden. 

Monica Rodrigo har suttit på sin post sedan i mars i år och redan från start började det hända saker på myndigheten, bland annat en omorganisation på huvudkontoret där hon inrättat bland annat en utpräglad HR-enhet och ekonomienhet.  På den operativa sidan har hon rekryterat några nya kammarchefer.

Men ytterligare en stor utmaning stod och knackade på dörren - den snabba digitala utvecklingen. Monica Rodrigo hade knappt hunnit tagit plats bakom skrivbordet när hon i juni blev varse om att myndighetens server som lagrar all digital bevisning var full. Den kapacitet som EBM hade beräknat för hela 2018 var slut redan i juni. Den mesta bevisningen i dag är elektronisk och finns i datorer och mobiler. 

- Vi har precis inrättat en digitaliseringsenhet från och med den 1 november. De kommer att fokusera mer på dessa frågor. Digitaliseringen är en riktigt stor utmaning.

Monica Rodrigo berättar att det i år redan kommit in 9 000 ärenden till EBM, vilket är ungefär 3 000 fler än tidigare år. 

- Det är otroligt mycket mer. Det är klart att det är ett problem. Vi jobbar mycket med att hitta effektiva metoder för att vara så effektiva som möjligt.

Hon berättar även att en del ärenden kommer direkt till henne såsom när utredningen om Svenska Akademien lämnades över eller nu senast ett ärende mot Nordea. Hon skickar dock vidare anmälningarna till åklagare och låter den operativa verksamheten hantera dem.

Skulle ni vilja ha mer resurser?
- Ja, det som är viktigt är utredarsidan. Där har vi stora behov , absolut. Det är ju inte bra om vi inte kan hantera alla utredningar för att vi inte har tillräckligt med resurser.

Monica Rodrigo är noga med att jobba åtta timmar per dag - inte mer. Hon tycker att det är viktigt som myndighetschef att föregå med gott exempel gentemot sina medarbetare. Hon erkänner dock att hon ofta tar med sig arbetet hem men då i första hand i form av tankar och funderingar. 

- Under den tiden som jag var ensamstående gick jag hem halv fem varje dag och har valt att inte jobba över efter det. Jag har kommit på att, även om jag inte har det behovet nu längre när barnen är stora, så känner jag att jag inte är särskilt effektiv om jag jobbar över. Det är ingen idé att sitta kvar.

Monica Rodrigo har nästan tio år kvar till pensionsåldern och känner sig nöjd med sina karriärsval. Hon säger att ”allt har haft sin charm”.

- Jag tycker att det har varit jätteroligt att ha jobbat i Regeringskansliet och det är väldigt roligt att komma tillbaka till en myndighet. Just den här växlingen mellan att jobba på departement och myndigheter har varit otroligt givande. Det är spännande att vara generaldirektör och leda en verksamhet men det är inte bara lätt, det är mycket jobb.

Hon ångrar inget av karriärsvalen men det finns en sak som hon skulle ha gjort annorlunda som hon kommit på nu när hon är generaldirektör på Ekobrottsmyndigheten.

- Det fanns möjlighet när jag var domare att tjänstgöra som åklagare under en viss tid. Det tycker jag är synd att jag inte gjorde.  Jag tycker att det är en otroligt spännande verksamhet.

Nio snabba frågor

Ålder: 56.
Bor: Enebyberg, Danderyd.
Familj: Man och tre barn, två bonusbarn och två barnbarn.
Utbildning: Jurist Stockholms universitet.
Karriär: Fiskal och Hovrättsassessor på Svea Hovrätt (1988-1994), Kansliråd Regeringskansliet, Finansdepartementet (1994-2001), Bolagsjurist Stockholmsbörsen (2001-2003), Styrelseledamot Premiepensionsmyndigheten (2004-2010), Ledamot i insynsrådet Brottsförebyggande rådet (2009-2010), Chefsjurist Ekobrottsmyndigheten (2003-2010), Chefsjurist Rikspolisstyrelsen (2010-2011), Expeditions- och rättschef Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet (2011-2015), Generaldirektör Rättsmedicinalverket (2015-2018), Generaldirektör Ekobrottsmyndigheten (2018-Nu).
Inkomst/lön: 113 000 kronor i månaden.
Drivkraft: Att göra ett bra jobb.
Karriärtips: Ta chanserna när de dyker upp, planera inte för mycket.
Livstips: Satsa även på livet och inte bara på jobbet.

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons