Hannes Snellman växer så det knakar och 2015 var det mest framgångsrika året sedan etableringen i Sverige 2008.

Realtid.se har träffat byråns senaste stora tillskott, Elisabeth Vestin, som vid årsskiftet hämtades in från Advokatfirman Lindahl till en roll som specialistpartner och chef för IP&TMT (intellectual property & technology, media, telecommunications).

Hur har den första tiden på Hannes Snellman varit?

– Fantastiskt rolig! Det har nog varit den roligaste månaden på länge. Det var väldigt lätt att komma in i verksamheten, jag fick ett väldigt fint välkomnande och redan första dagen kunde jag börja jobba. Det visar ju ganska tydligt på att det fanns ett behov bland Hannes Snellmans befintliga klienter att få rådgivning i immaterialrätt, teknik och media. Sedan var det också en del klienter som jag har jobbat med tidigare som hörde av sig för att de vill fortsätta att samarbeta med mig.

Du har varit på Lindahl i tio år, vad fick dig att byta efter så lång tid?

– Jag fick ett starkt erbjudande, och såg det som en fantastisk möjlighet att fortsätta att bygga IP&TMT på Hannes Snellman. Byrån har ju ett väldigt fint varumärke i Sverige inom många andra områden, såsom M&A, aktiemarknadsfrågor och tvistelösning. Byrån har en befintlig IP&TMT-verksamhet i Finland som man har jobbat med sedan 1909, och det fanns ett behov av detta även på Stockholmskontoret. Men det var dags för någon att ta nästa steg, leda och expandera verksamheten. Och det triggade mig, jag gillar att bygga!

Under sina tio år på Lindahl kom Elisbeth Vestin att fokusera på två huvudsakliga områden: dels compliancefrågor inom CSR och korruption och dels immaterialrättsliga frågor. Det första av dessa två kom hon i kontakt med på en lite oortodox väg.

– Bakgrunden är egentligen att jag jobbade mycket mot sport- och eventbranschen. Och 2005 var det ett väldigt uppmärksammat fall då Telias dåvarande koncernchef Anders Igel och den dåvarande Sverigechefen Marie Ehrling stod åtalade för bestickning efter att ha bjudit sina kunder till musikalen Mamma Mia. Och en stor kund till bolaget var Polisen, som ju är en myndighet. Så rikspolischefen svarade helt enkelt på inbjudan till det här eventet genom att anmäla Teliasonera, berättar Elisabeth Vestin.

Bara något år efter det uppmärksammade Mamma Mia-fallet skulle fotbolls-VM i Tyskland äga rum, dit många stora svenska företag planerade att skicka ner kunder, då man hade tecknat stora lukrativa sponsoravtal inför mästerskapet. För Elisabeth Vestin, som hade en önskan om att jobba med idrott och event, blev detta lite av ett uppvaknande.

– Jag fick helt plötsligt se myntets baksida: möjlig korruption. Det var där jag kom in på det här området. Att kunna träffa kunder och leverantörer är otroligt viktigt för alla företag, så jag kände att jag ville förstå det här området. Det är viktigt att kunna paketera sponsoravtal på rätt sätt, så att de företag som jag jobbar med kan nätverka samtidigt som man beaktar den mutlagstiftning som finns, förklarar hon.

I utvecklingen av Hannes Snellmans IP&TMT-verksamhet blir det första steget att inkludera dessa frågor byråns befintliga compliance-erbjudande.

– Vi ska vidareutveckla en grupp som erbjuder tjänster inom området ”corporate responsibility & compliance”, där två delområden vi fokuserar på är hållbarhets- och antikorruptionsarbete inom ramen för rådgivningen till våra klienter. Vi har ju ett team som arbetar med compliance-frågor redan idag, men vi kommer att utöka erbjudandet till att också omfatta bland annat hållbarhets- och antikorruptionsfrågor, säger Elisabeth Vestin.

Compliancefrågor inom hållbarhets- och korruptionsområdet är som sagt inte Elisabeth Vestins enda verksamhetsområde, även om det till stor del hänger ihop med det hon själv kallar för sitt andra område.

– Den andra sidan som jag arbetar mycket med är ju immateriella rättigheter. Där har ni i media en väldigt stor makt. Företag gör gigantiska investeringar i tid och kapital för att bygga upp starka varumärken, och några rubriker i pressen kring misstänkta överträdelser av mutlagstiftningen, eller misstänkta mutor, kan skada ett företags varumärke och renommé. Därför faller det mycket väl in i min roll att arbeta med de här två områdena. Compliance på korruptionsområdet hänger ju ihop med immateriella rättigheter, eftersom syftet med företags antikorruptionsarbete delvis är att skydda varumärket och öka konkurrenskraften. En del av det immaterialrättsliga arbetet går därför ut på att säkerställa att klienterna har koll på korruptionslagstiftningen; så att inte en liten isolerad händelse skadar fina företag, som Telia, SCA eller Industrivärden till exempel, säger hon.

Med tanke på din bakgrund inom event, idrott och antikorruption, vad är dina tankar kring hela FIFA-skandalen?

– Det är otroligt beklagligt. Jag tycker att det är ett ganska bra exempel på hur en sådan fantastisk organisation – man tänker på demokrati och fred när man tänker på FIFA – skadas av isolerade incidenter. Det är ett värdefullt varumärke och en fantastisk verksamhet som betyder så mycket för elitidrottare, för alla företag runtomkring, men också för alla unga som just drömmer om att få spela fotboll i de stora ligorna.

Något som det talas en del om för närvarande är de krav på sturkuromvandling som digitaliseringen ställer på affärsjuridikbranschen, vad är din syn på detta?

– Det är klart att det påverkar branschen. Men jag brukar säga såhär: allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras, och allt som kan digitaliseras kommer att kopieras. Det enda som inte kan kopieras är individerna. Så det visar ju bara viktigt humankapital är. Är det möjligt att datorer helt ska ta över vårt arbete? Nej, det tror jag är svårt. Juridik handlar om att, baserat på juridisk kompetens, erfarenhet och förståelsen för klienters affärer, analysera avtal och annat. Och därigenom identifiera potentiella risker, och utifrån de här riskerna hjälpa våra klienter att fatta bra komersiella beslut. Det mesta kan digitaliseras, men jag tror att det kommer att dröja ett tag innan den här kunskapen och analysen tas över. Så jag känner mig inte orolig, tvärtom.

En annan trend, med direkt koppling till det redan något slitna begreppet digitalisering, som Elisabeth Vestin tycker sig se inom sitt verksamhetsområde, är att konsumenter idag är mer måna om att skydda den personliga integriteten.

– Vi ser en benägenhet från kunder att börja betala för digitala tjänster igen, för att slippa reklam och för att säkerställa att man ansluter sig till en sajt där ens personuppgifter inte säljs till höger och vänster, säger hon.

Just personuppgifter och personlig integritet är ett område som Elisabeth Vestin, och Hannes Snellman i stort, kommer att arbeta en hel del med framöver.

– Det här är ett område som vi jobbar med och kommer att fokusera mycket på under 2016 i och med att det kommer en ny EU-förordning kring dataskyddet, som träder i kraft 2018. En annan anledning till att jag jobbar med de här frågorna är att personuppgifter representerar ett oerhört stort värde idag. Jag tror att det är väldigt viktigt för många företag att man är "compliant", precis som mutlagstiftningsområdet är överträdelser kostsamma, då det kan skada varumärket och snart även medföra substantiella administrativa böter. Men det är också viktigt att man på rätt sätt samlar in personuppgifter och analyserar dem för att kapitalisera på dem. Men återigen måste man väga in den personliga integriteten och göra en avvägning mellan denna och den kommersiella exploateringen av kunduppgifter. Och där finns också en möjlighet för företag framöver: de som förstår vikten av att skydda den personliga integriteten kommer att ha konkurrensfördel, avslutar Elisabeth Vestin.