Särskilda utredaren Ann Fust och Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, presenterade Forskarkarriärutredningen på Rosenbad den 29 mars.
Utbildning

Bättre karriärmöjligheter för doktorander

Tryggare arbetsvillkor och bättre karriärmöjligheter för doktorander förelås i en ny statlig utredning. En rektor på Handels i Göteborg tycker dock att utredningen har lite för stort nationellt fokus. 

 

Uppdaterad 2016-03-30
Publicerad 2016-03-30

För dagens doktorander är arbetsvillkoren och möjligheterna till karriär inte så goda. Många är visstidsanställda, har ofta en knaper inkomst och får leva med en otydlig karriärstruktur.

Samtidigt har Sverige som ambition att vara en ledande kunskaps-  och forskningsnation. Som ett led i detta vill regeringen stärka återväxten av unga forskare.

Därför fick Ann Fust i uppdrag förra sommaren att leda en utredning om forskares arbetsvillkor och karriärmöjligheter. I går lämnade hon över Forskarkarriärutredningen till Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Förslagen är i korthet att doktorander som lever på stipendier bör anställas när det återstår tre års utbildning på heltid. Stipendier bör dessutom avskaffas inom en tioårsperiod.

Ett annat förslag är att en meriteringsanställning införs efter doktorsexamen, med titeln biträdande lektor, som ger rätt till prövning för tillsvidareanställning. Målet är att antalet meriteringsanställningar ska öka med 50 procent. Jämställdheten bland biträdande lektorer bör följas upp årligen menar utredarna.

De vill även se en ökad rörlighet för forskare mellan lärosätena, både nationellt och internationellt.

Olof Johansson Stenman, prorektor med särskilt ansvar för forskning vid Handelshögskolan i Göteborg, tycker det är bra med en ny meriteringstjänst. Det han saknar är att utredningen verkar vara lite för nationell.

– Ett rimligare förhållningssätt vore att ännu mer jämföra hur man gör på andra håll i världen, erfarenheterna från olika system, och därefter resonera kring fördelar och nackdelar med olika regler och system. Det är viktigare att jämföra med framgångsrika universitet internationellt än att jämföra med andra arbeten i Sverige. 

Han tycker även att rörligheten borde lyftas fram i högre grad.

– ”Rörligheten är som störst två till fem år efter disputationen. Åtgärder för att öka mobiliteten bör därför ge bäst effekt i den tidigare delen av karriären” står det på sidan 283. Det kan vara sant, men om mobiliteten är ännu lägre i senare karriärskeden lär det ju behövas åtgärder även här för att främja en ökad mobilitet, det vill säga det är farligt att resonera som om den nya meriteringstjänsten skall lösa alla problem med låg mobilitet.

Hur ser du på att forskare i Sverige under så många år haft otrygga och dåliga anställningsvillkor?

– Jag tror inte att detta är specifikt svenskt, utan vanligt i de flesta länder, men trots detta vill många uppenbarligen bli forskare. Men det är givetvis viktigt att villkoren är tillräckligt bra för att vi skall kunna attrahera de bästa och mest lämpade kandidaterna. Det finns många exempel på uselt arbetsgivaragerande när personer gått på tillfälliga förordnanden i decennier, där man istället borde lysa ut en tjänst i öppen konkurrens.

Varför ska handels/ekonomi-studenter forska när det finns mycket annat som lockar?

– Det är en fantastisk möjlighet att få genomgå en forskarutbildning, den högsta och dyraste utbildningen i Sverige! Det är ett privilegium att kunna lägga så mycket tid, med stimulerande och kompetenta kollegor, och riktigt på djupet få studera viktiga samhällsfrågor. Arbetsmarknadsutsikterna för disputerade doktorer är dessutom generellt goda, både inom akademin och utanför, säger Olof Johansson Stenman.

Platsannonser