Annons

Annons

Eric-ny.jpg

Eric M Runesson utanför Högsta domstolen i Stockholm. Inte långt härifrån ligger börshuset och Svenska Akademien där han snart intar stol nummer ett. Foto: Rakel Lennartsson

Akademiens nya jurist avslöjar sin yrkeshemlighet

Affärsjuristen och forskaren Eric M Runesson tyckte att det var dags för en förändring. Han blev bönhörd med råge. Kort efter utnämningen till HD-domare utsågs han även till ledamot av Svenska Akademien.

Maj 2018: Första gången han kliver över tröskeln till Börshuset i Gamla stan i centrala Stockholm, för att möta den decimerade skara ledamöter som på senvåren 2018 utgör Svenska Akademien, vet han sannolikt redan att han kommer att älska dem. Vi ska få veta varför.

Torsdagen den 4 oktober 2018: Eric M Runesson utses till ledamot av Svenska Akademien, instiftad av Gustaf III 1786. Hans plats blir stol nummer ett, som sedan 1930-talet av tradition innehas av en jurist, utom 2009 då den tilldelades Lotta Lotass, sedermera avhoppad ledamot.

20 december 2018: När Eric M Runesson vid den högtidliga sammankomsten formellt intar sin stol i Svenska Akademien är det på ett vis en livscirkel som sluts. Han vílle blir idé- och lärdomshistoriker och inledde sina universitetsstudier med att läsa idéhistoria, språk och litteratur. Lite konst också. Men det var ämnen som inte ledde till någon självklar yrkesbana.

Annons

Annons

– Juridiken var väl egentligen, från början, ett sätt att försörja sig. Om man är lite allmänt samhällsintresserad och har lite fallenhet för språk och sådär, så blir det på något sätt naturligt att man hamnar i juridiken, säger Eric M Runesson.

Realtid möter honom utanför hans arbetsplats i Gamla stan. Det är en höstruskig måndagseftermiddag, han hukar under duggregnet medan vi går med snabba steg mot första bästa café i närheten av Högsta domstolen där Eric M Runesson tjänstgör sedan en månad tillbaka. 

Svenska Akademien ligger inte långt härifrån, men huruvida hans ledamotskap har inletts är faktiskt lite oklart. Det formella inträdet sker den 20 december, men Eric M Runesson har varit på insidan sedan slutet av maj då han antog ett uppdrag som medlare åt Akademien. När medlingsuppdraget slutar och ledamotskapet tar vid är inte helt tydligt. Han svävar på målet.

– Jag kan väl vara speaking partner. Frågar folk mig och vill ha synpunkter på saker är det klart att jag ger dem. Men det är lite svårt att vara medlare när man är invald som ledamot. 

Så nu sitter det en akademiledamot här?
– Ja, det gör väl det. Jag antar det, jag vet faktiskt inte säkert när exakt man ska räkna sig som ledamot, säger han med ett skratt.

Eric M Runesson har under hela sitt yrkesliv varvat teori och praktik och tyckt att det varit idealiskt. Den akademiska banan inleddes på Handelshögskolan i Stockholm där han under sina juridikstudier började arbeta som assistent åt professorerna Gunnar Karnell och Knut Rodhe, vilket ledde honom vidare till forskarutbildning och ett utbytesår på Harvard Law School i Boston. Han beskriver det som “ett omvälvande år”.

– Det var en väldigt intellektuellt stimulerande miljö. Där fanns bland annat några av tidens mest framstående förhandlingsforskare, som Roger Fischer och Howard Raiffa, för att nämna ett par. Alla jobbade i samma riktning så det blev en kritisk massa av ny kunskap och nytt tänkande, säger Eric M Runesson och fortsätter:

– Sen var det också väldigt roligt att det fanns otroligt fina rättsfilosofer som John Rawls och hans elev, vän och kritiker Robert Nozick. Det var en intellektuellt väldigt spänstig miljö.

När han kom hem från USA ville han kombinera sina teoretiska studier med praktisk erfarenhet och började på advokatbyrå.

– Egentligen var det då som doktorandstudierna började på riktigt; det var då som man hade de idémässiga influenserna som gör att man kan skriva en avhandling, säger han.

Forskaren Eric M Runesson har haft tjänst som docent respektive adjungerad professor vid flertalet universitet. Som advokat har han däremot varit en och samma byrå trogen sedan han 1993 började på Sandart & Partners Advokatbyrå.

I slutet av maj i år blev han kontaktad av Svenska Akademien och tillfrågad om att ta på sig ett medlingsuppdrag för den krisande institutionen. 

Tvekade du någonsin att ta uppdraget?
– Nej, det var väl en utmaning. Jag har aldrig tvekat att ta ett medlingsuppdrag.

Det är inte första gången som Eric M Runesson antar utmaningen att medla i konflikter som går bortanför det strängt affärsmässiga. 

– Några gånger har jag fått förtroendet att hjälpa till när det blir problem inom advokatbyråer, exempelvis när en delägarkrets får problem, det är snarlikt [uppdraget i Akademien, reds anm].

Mer än så säger han inte. Ett medlingsuppdrag är omgivet av strikt sekretess och en medlares signum är diskretion.

– Jag försöker flyga under radarn. En medlare ska inte märkas, man flyger in och flyger ut och helst ska ingen veta att man varit där, säger Eric M Runesson. 

Kretsen som har kännedom om ett medlingsuppdrag är begränsad. När man sitter på en advokatbyrå måste man göra en konfliktkontroll, det vill säga se så att det inte finns någon intressekonflikt för byrån med att åta sig uppdraget, men den stannar i kretsen av delägare. Eric M Runesson bedyrar att han litar på sina kollegor. Några sekretessbrott därifrån är inte att vänta, menar han. 

Läckan får sökas någon annanstans. Samtidigt tonar Eric M Runesson ned betydelsen av att hans namn blev känt.

– Nu var det väl inte så farligt att mitt namn kom ut. Akademien hade ju ändå gått ut och sagt att nu anlitar vi en medlare och en organisationskonsult, sen är det bara frågan vem som är denne medlare, och det är inte så himla farligt att det läcker ut att det är jag eller någon annan. Men för min del gäller att när du får ett medlaruppdrag så ska du inte märkas så mycket.

Läs mer: Så här arbetar Eric M Runesson med förhandling "på vetenskaplig grund"

Inom loppet av några månader blir Eric M Runesson “uppgraderad” från oberoende medlare till en ledamot med egen röst i Svenska Akademien. 

Ett inval går till så att vederbörande får frågan om den valde godtar valet. Därefter ska Akademien fråga Kungen om valet godkänns och när det beskedet har kommit är man lagligen vald.

Han vill inte avslöja när han fick frågan.

– Jag håller respektavstånd kring det. Om jag skulle uttala mig om det skulle det skapa en massa gissningar om hur medlingen har bedrivits och det vill jag undvika.

Varför ska man ha en jurist i Svenska Akademien?
– Som jag ser det är det väl två saker. Jurister har ett speciellt förhållande till språket. Svenska Akademien handlar om litteratur men även om språk, och jurister har ett speciellt förhållande till språket därför att språket är vårt främsta, kanske enda, arbetsverktyg.

– Sen är det också så att en stiftelse eller en organisation som Akademien befinner sig i en juridisk miljö, och det vet ju alla att den juridiska miljön, på sista tiden, har blivit mer och mer komplex.

Vad blir din uppgift?
– Där har vi väl inte landat än, men jag föreställer mig att för att göra mest nytta kan man som jurist vara ansvarig för att Akademien är kompatibel med den rättsordning den befinner sig i.

Så det bli ändå ett juristuppdrag?
– Nej, jag ser det nog mer som ett styrelseuppdrag. Det är inte så att jag ska sitta där och vara Akademiens interna advokat, däremot kan man ju se att här kommer vi in på ett område som kan innebära rättslig problematik och då kanske man kan fästa uppmärksamheten på det och vidta mått och steg för att möta de problemen.

Nu tar du på dig en annan roll, du går från att vara oberoende till att bli en röst, hur ser du på det?
– Som medlare så är utgångspunkten att man ska vara neutral och oberoende. Det innebär att så länge man är medlare ska man inte ta ställning i sak, utan man ligger på ett processuellt plan och hjälper folk att kommunicera och problemformulera och hitta vilka som är de legitima intressena och behoven som vi måste skydda och lösa åt varandra.

– Som ledamot blir det något annat. Alla ledamöter ska ju kunna ha en position i sak, det blir konstigt annars. Men du kan ju ta ställning i sak utan att det blir konfrontativt. 

Sedan millennieskiftet har han arbetat mycket som skiljedomare, men han kom till en punkt där han tyckte att det var dags för en förändring. Eric M Runesson anmälde då intresse för att bli justitieråd i Högsta domstolen, steget från att vara skiljedomare till att bli HD-domare var inte så stort.

Däremot visste han inte då inte vilka andra förändringar som väntade på honom. Han visste bara, som den förhandlings- och medlingsexpert han är, att det gäller att möta det okända med ett öppet sinne. I stället för en negativ fördom bör man ha en positiv förväntan.

– Ibland när jag håller förhandlingskurser så säger jag att nu ska ni få den riktiga yrkeshemligheten, säger Eric M Runesson och gör en konstpaus:

– Innan du går in i rummet och ska möta motparten, ta ett djupt andetag och bestäm dig för att vad jag än möter här, vilka människor jag än möter här inne, så är jag säker på en sak: Jag älskar dem.

Eric M Runesson i korthet

Ålder: 58 år
Utbildning: Utbildning: Juris kandidatexamen 1986 vid Stockholms universitet, Lektorat i handelsrätt 1987-1988 vid Handelshögskolan i Stockholm, LL.M 1988-1989 vid Harvard Law School, Juris doktorsexamen 1996 vid Handelshögskolan i Stockholm
Karriär: Tingstjänstgöring 1986-1987 vid Stockholms tingsrätt, Ledamot av Sveriges Advokatsamfund 1993-2018 (styrelseledamot 2014-2018)
och 1996 delägare i Sandart & Partners Advokatbyrå, där han varit verksam till och med augusti i år. Docent 2000 i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm
Adjungerad professor i handelsrätt 2003-2009 vid Lunds universitet
Adjungerad professor i kommersiell avtalsrätt 2016-2018
Ledamot av Högsta domstolen sedan 2018

Offentliga uppdrag:
Förlikningsman sedan 2008 vid det internationella centret för biläggande av investeringstvister (ICSID).
Andra uppdrag:
Styrelseledamot 1999–2014 i Stockholms handelskammares medlingsinstitut (ordförande 2009–2014).
Inkomst/lön: 109 500 kronor i månaden som justitieråd. Inget för ledamotskapet i Svenska Akademien.
Bor: I lägenhet vid Gullmarsplan i Stockholm.
Familj: Fru, advokat specialiserad på ekonomisk familjerätt, tre barn och katt.
Drivkraft: Med risk för att låta pretentiös; att bli en bättre människa, lyssna på folk, försöka lära mig av andra och bli en bättre person.
Karriärtips: “Utveckla sittfläsk och käka spik.”
Livstips: Tänk gott om andra människor.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons