Exporten och importen av varor och tjänster minskar kraftigt, medan nettot är relativt opåverkat. Kapitalavkastningen är den bidragande faktorn till det ökade bytesbalansöverskottet, då många svenska företag avstod från att lämna utdelning under andra kvartalet 2020.

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 86,6 miljarder kronor under det andra kvartalet. Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår till 873,4 miljarder kronor vid utgången av andra kvartalet 2020. Det framgår av ett pressmeddelande från SCB.

Sveriges bytesbalans som andel av BNP har ökat de senaste kvartalen, och uppgår det andra kvartalet 2020 till 5,1 procent av landets BNP, beräknat som medelvärde över de senaste fyra kvartalen. Senast andelen nådde upp till samma nivå var fjärde kvartalet 2013.

Handelsbalansen visar ett överskott på 42,3 miljarder kronor under det andra kvartalet 2020. Det är en minskning med 5,5 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2019. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år sjönk varuexporten och varuimporten kraftigt. Varuexporten uppgår till 353,1 miljarder kronor, en minskning med 71,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 310,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med 66,3 miljarder kronor vid samma jämförelse.

Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, minskar med 8,3 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2019. Överskottet uppgår därmed under andra kvartalet 2020 till 22,8 miljarder kronor.

Tjänstebalansen visar ett överskott på 0,7 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 2,2 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteexporten uppgår till 145,1 miljarder kronor, en minskning med 29,3 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet föregående år. Samtidigt visar tjänsteimporten en minskning med 32,2 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 144,4 miljarder kronor. Effekter av coronapandemin påverkade exporten och importen första kvartalet, men fick ytterligare större genomslag andra kvartalet då både exporten och importen föll kraftigt.

Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar andra kvartalet 2020 ett överskott på 44,9 miljarder kronor. Detta kan jämföras med ett underskott på 1,1 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastningen är den del av primärinkomsten som bidrar mest till överskottet. Denna del går från ett underskott på 4,5 miljarder kronor till ett överskott på 40,3 miljarder kronor vid samma jämförelse.

Avkastning på portföljinvesteringar genererar överskottet i kapitalavkastningen. Denna del uppvisade ett underskott på 26,5 miljarder kronor andra kvartalet 2019, medan andra kvartalet 2020 visar ett överskott på 26,0 miljarder kronor. Vanligtvis följer kapitalavkastningen på portföljinvesteringar ett säsongsmönster och nettot är i regel lägre under andra kvartalet, då många svenska bolag lämnar utdelning. Under andra kvartalet 2020 avstod dock många svenska företag från att göra aktieutdelningar, vilket har bidragit till förstärkningen av bytesbalansen.

Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 15,7 miljarder kronor, en minskning med 5,2 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2019.

Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-bidrag och EU-avgifter, visar ett underskott på 24,7 miljarder kronor. Underskottet ökar med 15,0 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 86,6 miljarder kronor under andra kvartalet 2020. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.

Inom finansiella balansen visar övriga investeringar, direktinvesteringar, och portföljinvesteringar nettoutlåning under kvartalet. Samtidigt visar finansiella derivat nettoupplåning och valutareserven en minskad nettoutlåning under kvartalet.

Nettoutlåningen inom direktinvesteringar uppgår till 23,7 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige minskar med 12,5 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 11,2 miljarder kronor.

Nettoutlåningen inom portföljinvesteringar uppgår till 21,1 miljarder kronor under kvartalet. Svenska placerare ökar sina portföljinvesteringar i utlandet med 50,7 miljarder kronor, medan utländska placerare ökar sina portföljinvesteringar i Sverige med 29,6 miljarder kronor.

Nettoutlåningen inom övriga investeringar motsvarar 63,3 miljarder kronor. Utländska övriga investeringar i Sverige minskar med 154,7 miljarder kronor, medan svenska övriga investeringar i utlandet minskar med 91,4 miljarder kronor.

Nettoupplåningen inom finansiella derivat uppgår till 20,7 miljarder kronor. Valutareserven visar en minskad nettoutlåning motsvarande 0,7 miljarder kronor.

Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 873,4 miljarder kronor, en ökning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 755,2 miljarder kronor. Portföljinvesteringar bidrar mest till ökningen av nettotillgångar genom en minskad nettoskuld. Efter kraftiga börsfall under det första kvartalet har det andra kvartalet präglats av återhämtning, och värdet på aktier inom portföljinvesteringar har stigit.

Svenska skulder mot utlandet ökar med 33,1 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 13 486,8 miljarder kronor. Kvartalet präglas av återhämtning på börsen och värdet på utlandets innehav av svenska aktier och fonder ökar medan Sveriges utlandsskuld i övriga investeringar minskar.

Svenska tillgångar i utlandet ökar med 151,3 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 14 360,2 miljarder kronor. Även här påverkas innehavet av en återhämtning på börsen där aktier och fondandelar inom portföljinvesteringar bidrar mest till ökningen. Direktinvesteringar och övriga investeringar motverkar med en minskning.

De största nettotillgångarna mot utlandet finns inom övriga investeringar, direktinvesteringar och valutareserven. De största nettoskulderna finns inom långa räntebärande värdepapper tillhörande portföljinvesteringar.