Thomas Lagerqvist (Mannheimer Swartling),  Jan Olsson (Deutsche Bank) och   Frédéric Cho (Frédéric Cho Advisory.) Foto: Respektive bolag
Thomas Lagerqvist (Mannheimer Swartling),  Jan Olsson (Deutsche Bank) och Frédéric Cho (Frédéric Cho Advisory.) Foto: Respektive bolag
Panel

”Just nu är det lugnt på M&A-marknaden”

Företrädare för den svenska M&A-industrin menar att vi inte står inför en kommande utländsk uppköpsvåg.

Uppdaterad 2020-04-01
Publicerad 2020-04-01

Johan Pehrsson, Arman Teimouri och Allan Widman (L) skriver i en debattartikel på Aftonbladet under tisdagen att “Kina ska inte få köpa våra viktiga företag” samt att “Stoppa diktaturer från att utnyttja krisen och ta över kritisk svensk infrastruktur”. Debattinlägget handlar sammanfattningsvis om att skydda svenska bolag från att bli uppköpta av diktaturer efter att flera bolag sjunkit i värde efter coronakrisen. Debattinlägget kritiseras från flera experter Realtid talat med.

Varför ändra grunderna i det näringslivsklimat som hedrar frihandel och säger nej till protektionism?

Frédéric Cho, Kinaexpert och Rådgivare på Frédéric Cho Advisory

Vad indikerar på att svenska bolag står inför en utländsk uppköpsvåg?
– Det finns inget som indikerar att svenska bolag står inför en utländsk uppköpsvåg när hela världen slickar såren och måste se om sitt hus efter att ha drabbats av COVID-19s framfart och effekter på ekonomin.

Behövs ny typ av lagstiftning för att skydda svenska bolag från att köpas upp av diktaturer, exempelvis Kina?
– Vi har redan lagstiftning på plats. Vet inte om författarna till debattartikeln är medvetna om att den 6 mars publicerades följande "Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar". (Se länk här red. anm)

– Sverige har därmed antagit ett regelverk inför att EU:s investeringsgranskningsmekanism träder i kraft den 10 oktober 2020.

Är ställningstagandet att “Det har aldrig varit billigare för utländska investerare att köpa svenska bolag”, korrekt?
– I teorin stämmer påståendet, men i praktiken är det lättare sagt än gjort, av de skäl som jag angav tidigare. Alla företag i världen måste i dagsläget se om sitt eget hus och se till att överleva. Att köpa företag i andra länder kan knappast stå högst på dagordningen.

Bör politiken lägga sig i dessa affärer?
– Nej, varför ändra grunderna i det näringslivsklimat som hedrar frihandel och säger nej till protektionism, och som gynnar Sverige och skapat den välfärd vi har? Jag tror att det är viktigt att kapitalmarknaderna bestämmer utvecklingen på börserna och inte politikerna.
 

I detta scenario ser jag inte en uppköpsvåg från utlandet

Jan Olsson, Nordenchef Deutsche Bank

Vad indikerar på att svenska bolag står inför en utländsk uppköpsvåg?
– Just nu är det lugnt på M&A marknaden. All fokus är på att säkerställa likviditet. Kapitalmarknaderna och framförallt obligationsmarknaden både i Europa och USA har sett två mycket intensiva veckor med en hel rad av stora transaktioner. Jag tror att detta kommer att fortsätta under dom närmaste veckorna. Pga detta tror jag inte att svenska bolag står framför en utländsk uppköpsvåg just nu.

Behövs ny typ av lagstiftning för att skydda svenska bolag från att köpas upp av diktaturer, exempelvis Kina?
– Jag tycker att kapitalmarknaden, det vill säga, ägare, pensionsfonder och investerare ska bestämma om bolagen. Lagar och förordningar kan inte vara svaret på allt. Om investerare och ägare tycker att bolagen har en bra framtid under nuvarande ägarstrukturer så är det dom som ska bestämma detta och inte regelverket. Samma gäller om dom har en annan syn.

– Sverige har enormt många mycket fina och väl rustade bolag med globala nätverk och ägare långt utanför Sveriges gränser. Jag tycker att det är viktigt att ägare och styrelser säkerställer framtida ägarstrukturer. I detta scenario ser jag inte en uppköpsvåg från utlandet. Det kommer alltid att finnas internationellt intresse i svenska bolag och det har det alltid funnits pga marknadsställningen, men det kommer inte att leda till en uppköpsvåg. Tvärtom, svenska bolag kommer efter pågående kris ha stora möjligheter att köpa bolag internationellt och det kan mycket väl vara ett scenario som kommer att hända. Svenska börsbolag är väl rustade och kapitaliserade i pågående kris och det kan vara en styrka när marknaderna kommer igång igen.

Är ställningstagandet att “Det har aldrig varit billigare för utländska investerare att köpa svenska bolag”, korrekt?
– Ja, börsen har gått ner, men det är inte bara svenska bolag och branscher som är drabbade. Alla börser har gått ner från mitten av februari. Det betyder att relativt sett har det inte förändrat sig något och det är inte billigare att köpa ett svenskt börsbolag.

Bör politiken lägga sig i dessa affärer?
– Jag tror att det är viktigt att kapitalmarknaderna bestämmer utvecklingen på börserna och inte politikerna. Sverige har en enormt stark och väl fungerande kapitalmarknad och detta kommer leda till framgångar för svensk industri på den internationella marknaden.


Ett efemärt uttalande

Thomas Lagerqvist, senior advisor Mannheimer Swartling och ordförande Sweden China Trade Council


Vad indikerar på att svenska bolag står inför en utländsk uppköpsvåg? Vad talar emot?
– Det finns inga indikationer att just svenska bolag står inför en ”uppköpsvåg”. Den våg som antyds komma från Kina är de facto redan här, delvis som ett resultat av Kinas policy ”Made in China 2025” och som vi redan har sett locka aningslösa säljare att göra affärer med Kina utan först ställa sig de frågor som EUs nya screeeningmekanism nu kommer att lära oss att ställa innan transaktionen.

– Framgångsrika svenska bolag är med all säkerhet på någons önskelista redan nu, precis som framgångsrika svenska företag har sikte på andra internationella bolag i samma syfte. Inget konstigt med det. Det är så M&A marknaden fungerar.

– De faktorer som driver M&A marknaden kan inte förenklas på det sätt som nu antyds. Framgångsrika bolag kommer med all sannolikhet inte att reagera som konsumenter inför en ”mellandagsrea” och låta kronkurs och andra mer ytliga faktorer ändra det seriösa beteende som präglar marknaden. Det finns rimligen andra mer prioriterade frågor att hantera för att säkerställa överlevnad och fortsatt tillväxt när covid-19 börjar klinga av.

Behövs ny typ av lagstiftning för att skydda svenska bolag från att köpas upp av diktaturer,exempelvis Kina?
– Det finns, som antytts ovan, en EU förordning om screening av utländska direktinvesteringar. En förordning som varit efterlängtad eftersom den nu kommer att reglera det som professionella och seriösa M&A aktörer redan gjort/gör baserat på egen kunskap och erfarenhet, men som därför också förhoppningsvis blir det ”nya normala”. Det är ju i grunden inget konstigt med att efterforska VEM? (som är ”ultimate beneficial owner), VARFÖR? (i vilket bakomliggande syfte - om något?) och HUR? (finansiering etc.) och andra relevant frågor - innan affären.

– I Sverige publicerades den 6 mars i år dessutom ”Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar”. Det innebär att det kommer att finnas ett mer utvecklat regelverk som hanterar denna typ av frågor och utmaningar, förhoppningsvis inom rimlig tid efter det att EU:s förordning träder i kraft i höst.

Är ställningstagandet att “Det har aldrig varit billigare för utländska investerare att köpa svenska bolag”, korrekt?
– Ett efemärt uttalande som, vilket jag antytt tidigare, tycks utgå från den felaktiga insikten att seriösa företag skulle uppträda som ”rea-konsumenter”. Det är inte vad som kännetecknar den M&A-marknad jag arbetar med.

Bör politiken lägga sig i dessa affärer?
– Absolut inte. Politikernas roll är att ombesörja regelverken med mera det vill säga de ramar inom vilka näringslivet sedan ska agera. Men de ska inte lägga sig i affärerna. Det finns för många avskräckande exempel på hur fel det blir när politikerna lägger sig i affärerna.

– Det är uttalanden som de här i marginalen på en pandemi som inte bidrar till något positivt överhuvudtaget. Ytligt och med en argumentation som inte övertygar i saklighet och analys.

 

Thomas Lagerqvist (Mannheimer Swartling),  Jan Olsson (Deutsche Bank) och 
 Frédéric Cho (Frédéric Cho Advisory.) Foto: Respektive bolag

Platsannonser