Finans Nyhet

J. Safra Sarasin kan ha löst knäckfrågan om ESG-rapportering

Taggar i artikeln

ESG Hållbarhet
ESGESG
Foto: Bill Oxford via Unsplash
Publicerad
Uppdaterad

Med hjälp av en ny modell kan Bank J. Safra Sarasin mer precist utvärdera hur väl företag uppfyller hållbarhetsmålen enligt Parisavtalet, säger Robin Rouger, analytiker på banken, till Realtid.

Marlene Sellebraten

EU:s taxonomiförordning kräver att finanssektorn anpassar sig till gemensamma kriterier som inkluderar ESG-aspekter (environmental, social, governance) vid investeringsbeslut, rådgivning och styrning. Målet är att underlätta för aktörerna att kunna fastställa vilka investeringar som ska få betraktas som miljömässigt hållbara. Trots framsteg i hållbarhetsrapportering kvarstår problem, i synnerhet kring kvaliteten och jämförbarheten av hållbarhetsdata.

EU: s taxonomi-verktyg består av sex pelare med tekniska trösklar för cirka 70 aktiviteter i linje med kampen mot global uppvärmning.

ESG
Robin Rouger,
sustainable
investment
analyst,
vice president,
Bank J. Safra
Sarasin

Annons

– Detta verktyg är mycket specifikt och det är därför svårt för marknadsaktörer att göra en rapportering som integrerar alla element, säger Robin Rouger, sustainable investment analyst och vice president på Bank J. Safra Sarasin till Realtid.

Redovisning gäller idag två av taxonomins sex pelare, nämligen klimatförändringar, klimatanpassning och diskussion pågår kring hur man ska redovisa aktiviteter enligt de fyra resterande pelarna, nämligen, skydd av vatten och marina resurser, övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande och kontroll av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

– En definition av ”bruna” intäkter, vilka kommer att kategoriseras som dåliga för att lösa klimatekvationen, diskuteras också, säger han.

Annons

Ett av de underliggande problem med hållbarhetsrapportering handlar om att klimatdata bygger på antaganden och att dessa kan förändras över tid. I sin nya utvärderingsmodell har Bank J. Safra Sarasin utgått från klimatdata i linje med riktlinjerna i Parisavtalen.

– Till skillnad från de flesta traditionella ESG-data, fokuserar klimatdata på vetenskapliga prognoser. De bygger därför på tvivelaktiga antaganden som kan förändras över tiden. För de punkter som inte är tillräckligt detaljerade i taxonomin tar vi ledningen när det gäller att överväga ett samhälle som visar en temperaturjustering i linje med riktlinjerna i Parisavtalen; säger Rouger.

Han fortsätter:

Annons

– Detta verktyg låter oss koppla en temperatur till varje företag i vår databas. Vi vet att vår modell kan utvecklas över tid och att förbättringar kommer att göras, men det gör det möjligt för oss att minimera sannolikheten för att göra misstag, vilket är mycket viktigt inom ESG-området. […] Finansbranschen tar sitt ansvar för att lösa klimatproblemet på sin egen nivå. Einstein sa ”Världen kommer inte att förstöras av den som gör fel utan av den som ser på dem som gör fel och gör ingenting”.

Om två år kommer investerare som följer taxonomins riktlinjer ges ett miljömärke. Fram till dess tror Rouger att rapporteringsaktiviteter kommer att bli mer och mer vanliga och att bankens analys kommer att bli mer exakt, i synnerhet tack vare integrationen av den tredje pelaren i taxonomin.

– Vi tror att vår strategi är innovativ och unik. Resultatet gör att vi kan göra flera olika saker.

– Vi kan utvärdera fonder i relation till Parisavtalet. Det gör att vi kan eliminera ”skurkarna” och fokusera på företag med intressant klimatprofil som kommer att kunna dra nytta av energiövergången. Verktyget låter oss också ha konstruktiva dialoger med företag när vi gör våra åtaganden. Detta verktyg ger oss därför en extra sträng till den båge vi använder till att förstå klimatets inverkan på våra investeringar.

Hur många datapunkter finns det för varje företag? Hur långt framåt i tiden går klimatscenariot för varje företag?

– Vi använder cirka 20 datapunkter för varje företag, tidigare koldata, framåtblickande data, koldioxiddata och dataanvändning för validering. Med de växande kraven på klimatdata och alternativ öppen källkodsdata kommer vi att lägga till några under den kommande månaden för att förbättra vår strategi. Uppgifterna vi använder tar hänsyn till de närmaste 15 åren, säger Robin Rouger.

Det modellen säger är att, om Facebook fortsätter i samma riktning, så är företagets arbete med att minska sin klimatpåverkan i linje med Paris-avtalets mål. Motsatsen gäller för Amazon, förklarar Robin Rouger.

Med utgångspunkten i den totala mängden koldioxid som finns kvar att förbruka enligt klimatforskning har varje land tilldelats en delmängd av koldioxid och ett mål på minskat avtryck, vilka sedan blir delmängd och mål för landets olika sektorer, vilka i sin tur blir delmängd och mål för enskilda företag inom varje sektor. Bank J. Safra Sarasin utvärderar i sin modell börsnoterade bolag och deras nuvarande och framtida måluppfyllelse enligt Paris-avtalets mål.

– Vår modell har tre huvudsakliga utgångspunkter: företagets ansträngningar i syfte att minska sitt koldioxidavtryck, företagets minskningsmål, samt företagets trovärdighet, närmare sagt huruvida företaget tidigare levererat enligt sina uppsatta mål.

ESGAmazons klimatpåverkan. Källa: Bank J. Safra Sarasin

ESGFacebooks klimatpåverkan. Källa: Bank J. Safra Sarasin

Konkret utvärderas hur mycket varje företag behöver minska sitt koldioxidavtryck för att bidra till att uppnå de av Paris-avtalet uppsatta mål. Exempelvis behöver företag A minska sitt avtryck med 70 procent för att göra sin del i arbetet för att begränsa temperaturökningen till två grader, men minska det med 90 procent för att uppnå en grad, medan företag B, som redan ha ett mindre koldioxidavtryck, behöver minska sitt avtryck med 50 procent för att uppnå två grader och med 70 procent för att uppnå en grad.

– Det finns i varje region och i varje sektor och bättre och sämre elever. Svenska företag får ett betyg på 3,3. Det kan verka dåligt men det är bättre än många andra europeiska länder. Frankrike får exempelvis ett betyg på 3,6. Vad gäller företag så ger oss modellen möjligheten att undvika riskfyllda investeringar, i synnerhet företag med stor klimatpåverkan. Det gör det också möjligt för oss att diskutera affärsmodeller och hur företagen integrerar klimatarbetet i sin affärsmodell.

Svenska bolags hållbarhetsrapportering

Enligt EY:s rapport Institutional Investor Survey 2020 hade 72 procent av investerarna en strukturerad och metodisk utvärdering av icke-finansiell information under 2019, en kraftig ökning från 2018 när motsvarande andel var 32 procent. Studien visar samtidigt att förväntningar och rapportering skiljer sig åt: 34 procent av investerarna säger nämligen att de är missnöjda med företagens rapportering om klimatförhållanden och cirka 40 procent anser att företag i allmänhet inte är tillräckligt tydliga när de rapporterar om styrelseformer och sociala frågor samt vad dessa kan betyda för affärsmodellen.

Grundförståelsen för hur lagen ska tolkas samt hållbarhetsrapporteringen i årsredovisningarna i svenska bolag har förbättrats under 2020 men styrelsens ansvar redovisas fortfarande för bristfälligt, konstaterar PWC i rapporten ”Hållbarhet ofta osynligt i kärnverksamheten”, som nyligen publicerats. Även hållbarhetsaspekter i affärsmodellen är oftast svagt beskrivna vilket försvårar för läsaren att första hur bolagen arbetar med hållbarhet och därmed att kunna forma ett informerat investeringsbeslut, skrev PWC.

Annons