I närmare ett decennium har islänningarna levt med konsekvenserna av en finansbubbla som, när den slutligen brast, hotade ödelägga landets ekonomi inom loppet av några dagar och tvingade myndigheterna att vidta exceptionella åtgärder.

Bland annat vägrade man ersätta utländska investerare som förlorade pengar när de isländska bankerna kollapsade. Därtill lånade man pengar, bland annat av svenska regeringen och IMF.

Kapitalkontrollerna, som infördes för att motverka våldsamma finansiella utflöden och en dalande valuta mitt under brinnande kris, blev kvar – länge.

Inte förrän häromåret började man lätta på restriktioner som reglerade hur stora belopp privatpersoner, företag och pensionsfonder kunde växla in i andra valutor.

När regeringen på söndagen meddelade att utländska investerare från och med idag kan avyttra tidigare frysta tillgångar och växla in pengarna i valfri valuta knöt man slutligen ihop säcken.

– Vad detta innebär är att Island blir ett normalt land igen, säger Jon Danielsson, finansprofessor vid London School of Economics och islänning, på telefon från London. Det är riktigt bra nyheter.

Danielsson säger att kapitalkontrollerna nu kan lyftas eftersom regeringen kommit överens med befintlig investerare – framförallt USA-baserade hedgefonder som köpt tillgångarna av de ursprungliga ägarna – om ett godtagbart upplägg.

Samtidigt är de direkta konsekvenserna av söndagens beslut svåra att förutspå, säger Liselotte Widing, sakkunnig på svenska ambassaden i Reykjavik.

– Ingen vet vad som kommer hända, folk här uttalar sig väldigt försiktigt, säger hon.

Klart är att Island avlägsnar kapitalkontrollerna under ekonomiska förutsättningar som står i skarp kontrast till de som rådde för snart nio år sedan.

Den isländska ekonomin har återhämtat sig och går idag på högvarv: BNP växte med 7.2 procent förra året och arbetslösheten ligger kring tre procent.

Även den isländska kronan har stärkts kraftigt och kostar idag runt 18 procent mer än för ett år sedan, räknat i euro.

Finansiella inflöden, inte minst genom ökad turism, är numera så starka att Islands centralbank säljer den egna valutan i syfte att pressa växelkursen.

Under sådana förutsättningar skulle konsekvenserna av slopade kapitalkontroller i form av ökade utflöden i själva verket betraktas som något bra, menar Jon Danielsson. 

– Större utflöden vore enbart positivt, säger han.