Robert Boije, chefsekonom på SBAB och Annika Winsth, chefsekonom på Nordea. Foto: Respektive bank
Valuta

"Investerarnas förtroende för Sverige har ökat igen"

Svenska kronan är på sin starkaste nivå mot dollarn på två år. Robert Boije, chefsekonom på SBAB och Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, har sina teorier om vad som ligger bakom.

 

 

Uppdaterad 2020-08-20
Publicerad 2020-08-18
Robert Boije.

Robert Boije, chefsekonom SBAB:

"Den underliggande inflationen har förvisso legat en bit under inflationsmålet länge nu, men den är inte så låg att den i rådande läge borde ge Riksbanken någon större huvudvärk."

 

Vad är det som händer/har hänt som har påverkat kronkursen så mycket nu?
– Jag tycker inte att utvecklingen varit särskilt förvånande. Kronan har utvecklats ungefär som man kunde förvänta sig givet att kronan är en liten illikvid valuta och den relativt omvärlden bättre ekonomiska utvecklingen i Sverige under coronakrisen. Värdet på små valutor som den svenska sjunker ofta i inledningen av globala ekonomiska kriser då investerarna söker sig till större och mer likvida valutor. Men eftersom svensk ekonomi så här långt, klarat sig relativt bättre än många andra större ekonomier under coronakrisen – både realekonomiskt och offentligfinansiellt – har investerarnas förtroende för Sverige ökat igen. Det har bidragit till kronförstärkningen. Liksom Riksbankens – relativt andra centralbankers – något stramare styrräntepolitik under coronapandemin.

Konsekvenser?
– Kronförstärkningen är dåliga nyheter för exportföretagen – i synnerhet för de som inte är beroende av importerade insatsvaror. Den är däremot bra för importföretagen. Men till den del den beror på att det går relativt sett bättre för svensk ekonomi överlag är det ändå sammantaget goda nyheter.

Hur kommer förstärkningen att påverka Riksbankens agerande framöver?
– Riksbanken har fortfarande fullt fokus på coronakrisen. Den underliggande inflationen har förvisso legat en bit under inflationsmålet länge nu, men den är inte så låg att den i rådande läge borde ge Riksbanken någon större huvudvärk.

Inflationsmålet?
– Fortsätter kronan att stärkas rejält mot andra valutor och det bidrar till fallande inflation blir det förstås i förlängningen ett problem för Riksbanken om trovärdigheten ska kunna bibehållas för inflationsmålet. Än så länge kan Riksbanken bortse från detta och ”skylla på” coronahanteringen, men det håller inte i långa loppet.

 

Annika Winsth.

Annika Winsth, chefsekonom Nordea:

"Allt annat lika sticker därmed svensk penningpolitik inte ut på samma sätt som den gjort tidigare."

Vad är det som händer/har hänt som har påverkat kronkursen så mycket nu?
– Mycket handlar om dollarn. Under den mer akuta krisen sökte sig många investerare till 'safe haven' det vill säga dollarn, vilket fick den att stärkas. När nu återhämtningen har påbörjats säljer man av dollar för att ligga mer rätt viktad. Det har gynnat flera valutor så även kronan. Utöver dollareffekten har Riksbanken varit tydlig med att den inte ämnar sänka räntan mer. Allt annat lika sticker därmed svensk penningpolitik inte ut på samma sätt som den gjort tidigare, vilket även det är positivt för kronan. Svensk ekonomi har dessutom relativt goda förutsättningar för återhämtning, vilket även det bör gynna kronan.

Konsekvenser?
– Riskaptiten påverkas av virusutveckling, återhämtning och börsen. Kronan kan stärkas ytterligare något, men det går inte att utesluta att investerare vill hålla mer dollar igen. Det kan i så fall hålla tillbaka en mer påtaglig kronförstärkning. Svenska exportbolag missgynnas av en starkare krona, medan det ger lättnader till hårt pressade importbolag.

Hur kommer förstärkningen att påverka Riksbankens agerande framöver?
– I juliprotokollet antyddes det att kronans utveckling är viktig för direktionens agerande. Min bedömning är dock att det ska mycket till för att Riksbanken ska sänka räntan i närtid på grund av att kronan har stärkts.

Inflationsmålet?
– Allt annat lika blir inflationen lägre med en starkare växelkurs, men det är något jag bedömer Riksbanken accepterar tillfälligt. Kostnadstrycket kommer att vara fortsatt lågt under en tid.  I juli var inflationen rensad för energi 1,5 procent, vilket Riksbanken lär tycka är klart godkänt i nuvarande läge.

 

Platsannonser

Logga in