FinansNyhet

”Inte aktuellt för advokatbyråer att börsnoteras”

Anne Ramberg och Bengt Ivarsson
Publicerad

Nordens största juristfirma, Fondia, har planer på att börsnotera sig. Men Anne Ramberg och Bengt Ivarsson från Advokatsamfundet tror inte att det blir aktuellt för advokatbyråer att börsnoteras. "En börsnotering kan hota oberoendet".

Miriam Istner-Byman

Vad anser ni om att juristbyråer börsnoteras?

Anne Ramberg:

– Jag har inga synpunkter på vad juristbyråer gör. Det står dem fritt att söka externt kapital. Juristbyråer står inte under Advokatsamfundets tillsyn och juristerna är inte underkastade våra etiska regler. Därför kommer deras klienter inte heller att åtnjuta de rättigheter som advokaters klienter är berättigade till. Det är en stor skillnad.

Bengt Ivarsson:

– Juristerbyråer får självklart göra hur de vill eftersom de inte är bundna av Advokatsamfundets etiska regler. En börsnotering fyller i sig ingen funktion för den bedrivna verksamheten eftersom juristbyråer liksom advokatbyråer inte är kapitalkrävande. Syftet med en börsnotering blir därför framförallt att bereda ägarna själva en möjlighet att tjäna pengar när de avyttrar sina aktier. Verksamheten i sig kommer inte få en högre kvalitet genom en börsintroduktion. Att investera genom att förvärva aktier i renodlade konsultverksamheter som juristbyråer innebär dessutom en hög risk, eftersom värdet ligger i de jurister som för tillfället är verksamma i byrån. Slutar dessa är värdet borta.

Tror ni att det på sikt kommer öppnas upp för advokatbyråer att börsnoteras?

Anne Ramberg:

–  Det tror jag inte i Sverige.

Bengt Ivarsson:

–  Det finns i Australien någon advokatbyrå specialiserad på skadeståndsrätt som börsnoterats, men såvitt jag förstått har det inte varit något större framgång. I Sverige ser jag inte att något sådant skulle vara aktuellt.

Hur skiljer sig reglerna kring ägarstyrningen och externa styrelseledamöter mellan advokatbyråer och juristbyåer? Varför ser reglerna ut som de gör?

Anne Ramberg:

– Det handlar om advokaters oberoende.

Bengt Ivarsson:

–  Ett av de kärnvärden som finns för advokater är oberoendet. Det gäller i förhållande till staten, myndigheter och till klienter. En advokat är enligt Advokatsamfundets etiska regler tvungen att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att advokatens oberoende inte äventyras. Med externa ägare kommer andra intressen in som självklart vill maximera vinsten. Dessa externa ägare är inte bundna av Advokatsamfundets etiska regler. En intressekonflikt kan då uppstå mellan externa aktieägare och advokater verksamma på byrån. Detta kan gälla beträffande vinsten men även i andra avseenden som rör byråns drift kan intressekonflikter uppkomma som äventyrar oberoendet. Advokaterna kan då bli beroende av dessa externa ägare. Advokatsamfundet tillåter i princip inte andra än advokater att vara delägare i en advokatbyrå. Undantag görs för verkställande direktör som inte är advokat. Detta ägande måste dock understiga tio procent.

Finns det planer på att luckra upp reglerna något för advokatbyråerna?

Anne Ramberg:

–  Nej, inte för närvarande.

Bengt Ivarsson:

 –  Inget sådant är aktuellt.

För ni en dialog med era medlemmar om reglerna? Är det vanligt med önskemål om en uppluckring kring reglerna?

Anne Ramberg:

–  Nej!

Bengt Ivarsson:

–  Självklart förs det över tid en dialog med ledamöterna och byråerna om de etiska reglerna. Reglerna är inte huggna i sten samtidigt som de inte bör ändras utan noggranna överväganden. Ändringar och förtydliganden sker dels genom att reglerna i sig ändras men också genom att styrelsen antar vägledande uttalanden. Vad gäller frågan om externt ägande är det inget som har drivits från byråerna.

Övrigt?

Anne Ramberg:

–  Advokatbyråer har inte varit en kapitalintensiv verksamhet. Det saknas behov av extern finansiering som inte kan tillgodoses genom rörelsekapital via banklån.

Bengt Ivarsson:

–  Digitaliseringen kan framöver komma ställa nya krav på byråerna är dyrbara datasystem kan behöva införskaffas. Dessa kostnader bedömer jag kommer kunna hanteras på vanligt sätt på byråerna genom egenfinansiering eller bankkrediter. De byråer som haft störst problem med likviditeten de senaste åren är de byråer som är specialiserade på migrationsrätt. Detta eftersom Migrationsverket varit oerhört sena med att betala fakturor. Byråerna har dessutom fått ligga ut med utlägg avseende tolkar, resor mm. I vissa fall har det dröjt över ett år innan Migrationsverket erlagt betalning.

 

 

Annons