Fil. dr. Andreas Graflund har, genom sina erfarenheter från bland annat Nordea Asset Management, Sparinvest, Deloitte och det egna konsultföretaget GrafCap, utvecklat stor expertis vad gäller att översätta komplexa finansiella frågeställningar till praktiska strukturerade lösningar med starkt fokus på affärsimplementering.

Vilka ämnen ska du diskutera under utbildningsdagen? Varför anser du att just detta är viktigt i sammanhanget innovation och finans?
– Innovation och utveckling kan vara drivet av inspiration från andra branscher, möjligheter med ny teknik, avregleringar, men även drivet av anpassning till nya regelverk. Jag kommer att tala om pension och försäkringsbolag med fokus på finansiella tillgångar. Det sker stora förändringar. Hur det ser ut idag och vart är vi på väg, säger Andreas Graflund.

Han fortsätter:

– Vi kommer i framtiden som individer att behöva ta ett större aktivt ansvar för våra pensioner. Faktum är att den framtiden är här idag. Livbolagens främsta uppgift är att bevara och skapa reellt finansiellt värde, högre pensioner, till kunder och medlemmar. I en lågräntemiljö är det den stora utmaningen. Det är inte säkert att vi kan få samma avkastning på finansiella tillgångar framöver. Det kommer att driva innovation, omställningar och pressa kostnader.

– Livbolagens kapitalförvaltningsstruktur har gått från traditionella tillgångar, aktier och obligationer, mot onoterade tillgångar, som direktinvesteringar i onoterade bolag, infrastruktur, direkt lån/finansiering och framförallt en aktiv del i den gröna omställningen med fokus på hållbarhet.

Detta innebär bland annat ett förnyat behov av nya kompetenser inom digitala lösningar, investeringar, risk och hållbarhet.

– Pandemin har fungerat som katalysator av den ökande digitaliseringen. Den stora förändringen för de flesta kommer att vara kundkontakten med finansiella verksamheter och var och hur vi arbetar. 

En stor del av regelverket som påverkar finans kommer från EU/internationellt håll, vad innebär det för finansbranschen?
– En stor del av utvecklingen som vi ser är driven av harmoniseringen av de finansiella marknaderna och regelverken inom EU. De finansiella regelverken inom EU är i grunden genomtänkta. Det finns alltid detaljer som kan förbättras, men tankarna är goda. Det driver på utvecklingen och skapar nya strukturer. De kraftigt höga böterna för penningtvätt hade inte kommit in i svensk lagstiftning om det inte funnits en EU-reglering och förordning. Det samma gäller kompetenskraven på styrelser i finansiella verksamheter som kom 2010 via EU. Möjligheterna att sälja finansiella produkter och tjänster över gränserna inom EU är idag mycket enklare då regelverken är, om inte samma, så syskonlika. Det är stora positiva möjligheter, säger han.

EU-kommissionens mål att bli den första klimatsmarta kontinenten, som indirekt driver utvecklingen av livbolagens kapitalförvaltning, är ett annat exempel, säger Andreas Graflund. 

Hur svårt det är att starta nytt inom finans på grund av bland annat regelverk?
– Det ställs idag långt högre krav på kapital, intern kompetens och regelefterlevnad än tidigare. Det är mycket mer kostsamt och kapitalintensivt att starta en finansiell verksamhet idag än tidigare. Å andra sidan får verksamheten idag nya möjlighet att enklare sälja produkter, tjänster eller öppna upp verksamhet i andra EU länder och det kommer fler och fler möjligheter. Både piska och morot. Höga kostnader och kompetenskrav fungerar också som barriärer för nya små företag och skydd för existerande företag.

Ändringar i regelverk öppnar samtidigt möjligheter för nya aktörer att nischa in sig på nya områden som öppnas.

– Det kan vara ett alltför stort steg att starta en finansiell verksamhet, men det är inte så stort steg att nischa in tjänster och produkter till finansiella verksamheter inom exempelvis fintech, regtech, insurtech, suptech, men det kan också vara stödtjänster inom direktinvesteringar, infrastruktur, grön omställning såsom värdering, förvaltning, anläggning etc. Vi har bara sett början på det, säger Andreas Graflund. 

Vad innebär det att pandemin drastiskt påverkat digitaliseringstakten och den digitala kulturen inom finans?
– Alla har vi vanligtvis flera försäkringar till exempel, hem, bil, olycksfall och pensioner. De flesta av oss har aldrig fysiskt besökt eller haft ett möte på ett försäkringsbolag. Kontakterna sker via webb, mail eller telefon. Så har det varit under årtionden och det tycker vi är naturligt. Vi kommer naturligtvis att se det sprida sig till andra finansiella tjänster och företag. Frågan vi skall ställa oss är varför det har tagit sådan tid, när beteendet är naturligt i en finansiell sektor (försäkring) men inte i andra delar av den finansiella sektorn? 

Digitaliseringen inom finans är dock inte ny, påpekar Graflund.

– Den är alltid pågående då man kan kostnadseffektivt hantera fler transaktioner. Finans har en stark digitalkultur inom trading, transaktioner kapitalförvaltning, riskhantering, försäkring.

Han fortsätter:

– Det är dock ingen tvekan att pandemin har drastiskt förändrat våra arbetsvanor och vårt beteende. Jag är övertygad att den ökade digitalisering vi har sett är här för att stanna och att den kommer att accelerera. Digitala möten är tids- och kostnadseffektiva. Vi kan ta in nyckelpersoner från flera geografiska platser till möten utan att fysiskt resa. Arbetsgivare har större möjligheter att rekrytera kompetens via digitala arbetsplatser. Det betyder också att tjänster kan flyttas/köpas in från andra länder, det går åt båda håll. Det sker redan idag en omställning där finansiella tjänster flyttar från Skandinavien ut i Europa. När vi arbetar mer digitalt så skapar det ett större behov av IT och cybersäkerhet. 

Andreas Graflund har en doktorsexamen i finansiell ekonomi vid Lunds universitet och är expert på att översätta komplexa finansiella frågeställningar till praktiska strukturerade lösningar med starkt fokus på affärsimplementering. Andreas Graflund deltar som expert i Realtids och Ideon Opens kommande Corporate Innovation co-learning day för finansbranschen. Utbildningen modereras digitalt av Jakob Nielsen och Gustav Widerström från Ideon Open – experter inom öppen corporate innovation och digitala möten.

Mer information och anmäla finns här. >>