Russian Business Week anordnades denna vecka i London. Vilken bild är det som Ryssland vill visa upp för omvärlden?

– De ryska makthavarna har det senaste året arbetat för att få Ryssland att framstå som mer investerarvänligt. Man inser att den nödvändiga moderniseringen av ekonomin kräver både utländskt kapital och engagemang. Det viktiga nu är att finna en motpol till den avslutade Chodorkovskij-rättegången som ju inneburit dålig publicitet i utländska medier de senaste veckorna, säger Claes Ericson till Realtid.se.

Hur står sig Ryssland i en jämförelse med övriga BRIC-länder?

– Landets korruption är en av huvudorsakerna till att Ryssland tappat i konkurrenskraft gentemot de andra BRIC-länderna. Att visa hur man tacklar de problemen är den viktigaste utmaningen.

Hur ser du på Moskvas chanser att växa i betydelse som finansiellt centrum?

– Det finns utan tvekan stora ambitioner. I augusti 2008 påstod Christopher Baxter, ordförande för den ryska investmentbanken Renaissance Capital, att ”Moskva kommer att ta sin rättmätiga plats bredvid New York, London, Tokyo och Shanghai som en av världens fem eller sex största finansiella marknader”.

– Det har blivit tystare efter den senaste finanskrisen och stora ansträngningar krävs för att utveckla finansmarknaderna och reformera rättsväsendet innan man kan göra sådana anspråk. Men Rysslands geografiska placering, dess storlek och råvaror gör att det på sikt inte är en fullständig omöjlighet.

Hur hanterar ryskt näringsliv oligark-stämpeln?

– Det är inte bara Michail Chodorkovskij som febrilt försöker tvätta bort oligarkstämpeln, som härrör från nittiotalets cowboykapitalism. Landets superoligarker är mycket måna om att idag framstå som vilka globala företagsledare som helst, och de rör sig bland styrelserum i alla världsdelar och tävlar om att ha den största välgörenhetsfonden.

– Deras politiska ambitioner försvann i hög grad efter att Vladimir Putin kommit till makten år 2000, men deras aggressiva affärstraditioner finns i viss mån kvar. Det är viktigt att dessa män nu tar sitt ansvar för att utveckla ryskt näringsliv till att bli mer transparent och jämlikt.

Vad har oligarkerna för position i Ryssland i dag?

– De klassiska oligarkerna med sin storhetstid i slutet av 90-talet har intagit en underdånig inställning till landets makthavare, efter att de som fortsatt att driva en politisk agenda antingen tvingats i exil eller satts i fängelse. De flesta är mycket måna om att inte göra några politiska uttalanden.

Roman Abramovitj tappar mark på listan över de rikaste affärsmännen i Ryssland. Var är det som har hänt?

– Oligarkerna är idag rikare än de någonsin var under det fattiga 90-talet. Roman Abramovitj är fortfarande en av dem med bäst relation till premiärminister Vladimir Putin och att han faller på listan är inte ett uttryck för att hans roll som oligark skulle vara hotad utan framförallt en konsekvens av att andra oligarkers förmögenheter har återhämtat sig snabbare efter finanskrisen.

Vågar någon sticka upp efter fängslandet av Michail Chodorkovskij?

– Ett av få undantag är den öppenhjärtige Alexander Lebedev, men han har också fått problem med sin affärsverksamhet. Så sent som i veckan meddelade han att han inte kommer att åka till Russian Business Week i London eftersom han är rädd att inte släppas in i Ryssland efter det. Hans National Reserve Bank har drabbats av allt hårdare påtryckningar, vilket ofta kopplas samman med Lebedevs regimkritiska uttalanden.

– Det finns mig veterligen ingen av Rysslands största affärsmän som öppet kritiserat domen mot Chodorkovskij som politisk. Alla är förstås medvetna om att de ägnade sig åt liknande affärer som Chodorkovskij under nittiotalet, vilket kan komma upp till ytan när som helst, om det skulle inledas en utredning mot dem.

Hur ser du på uppgifterna att det inte var domstolen själv som fattade beslutet i den senaste domen mot Chodorkovskij?

– Det är omöjligt för en utomstående bedömare att veta exakt hur det har gått till under rättegången mot Chodorkovskij. Det har florerat en uppsjö rykten men det är ingen tvekan om att det finns politiska förtecken till domen. Däremot är det nog bara Chodorkovskijs egna försvarare som kan påstå att han är helt oskyldig till alla brott han dömts för. Det är ett faktum att han gjort oegentligheter på vägen till titeln som Rysslands rikaste man i början av 00-talet. Frågan är snarare varför han ensam åtalats, och det har förstås att göra med hans politiska engagemang utanför oljebolaget Yukos.

Finns det utrymme för nya oligarker eller är alla intressanta tillgångar redan fördelade?

– Förutsättningarna som fanns vid den ryska kapitalismens inträde efter Sovjetunionens fall 1991 kommer världen aldrig att se igen. Däremot genomgår Ryssland fortfarande en fantastisk period av sin historia. Det är fortfarande en ung marknadsekonomi med flera sektorer i råvaruindustrins skugga som väntar på att utvecklas.

– Här finns plats för nya entreprenörer, men dessa nyföretagare måste ta hänsyn till andra faktorer och anpassa sig till regler och institutioner på ett annat sätt än för femton-tjugo år sedan.

Finns det någon person eller gruppering som på sikt kan utmana Putins position?

– Putin sitter högst i den så kallade maktvertikalen och har ett mycket starkt och brett stöd bland landets ekonomiska och politiska elit. Det finns grupperingar som rör sig i bakgrunden, men de kämpar i så fall om makten sinsemellan. Alla har de gemensamt att de eftersträvar en stabilitet och fortsatt rådande maktbalans, eftersom allt för stora förändringar kan rubba systemet och påverka deras affärer negativt.

– Därför finns det ingen av oligarkerna som skulle ha incitament att utmana Putin, åtminstone inte på kort sikt. Vad gäller upptakten inför det kommande presidentvalet i mars 2012 ser jag det helt som Putins val vem han vill se som Rysslands president efter det.