Annons

Annons

"Ingen bild av lågkonjunktur"

Konjunkturen mattas av snabbare än väntat, men flera ledamöter betonade att avmattningen innebär en normalisering av ett läge som varit starkt i många år.  Det noterades vid Riksbankens penningpolitiska möte den 23 oktober.

Även om prognoserna är nedreviderade ger de inte bilden av lågkonjunktur, vare sig i Sverige eller i omvärlden, enligt ledamöterna.

Ledamöterna betonade att det även fortsättningsvis finns osäkerhet om konjunktur- och inflationsutsikterna, både i Sverige och i omvärlden.

"I kombination med en svagare konjunkturbild och ett fortsatt lågt ränteläge globalt är det enligt direktionen därför svårt att säga när det är lämpligt att höja räntan igen efter den förväntade höjningen i december", står det i protokollet, enligt Nyhetsbyrån Direkt.

Annons

Annons

Den sammantagna bilden talar för att gå mer försiktigt fram med penningpolitiken, och ledamöterna ansåg att det därför var rimligt att sänka prognosen för reporäntan framöver. Reporäntan förväntas nu vara oförändrad på noll procent under en längre tid.

Reporäntan lämnas oförändrad>>

 

Utvecklingen efter septembermötet har i viss mån försämrat förutsättningarna för en räntehöjning i närtid. Det sade vice riksbankschefen Martin Flodén enligt protokollet från det penningpolitiska mötet.

Han konstaterade att han redan i september såg viss sympati för en räntebana som skulle indikera att reporäntan hålls kvar på -0,25 procent tills vi ser tydliga tecken på att konjunkturen och/eller inflationstrycket åter stärks, trodde ändå att det snart skulle finnas förutsättningar att ta ytterligare ett steg bort från de allra lägsta räntenivåerna.

Han håller fast vid den synen, men två faktorer kommer vara särskilt viktiga för honom inför det penningpolitiska mötet i december.

Martin Flodén noterar också att många undrar varför Riksbanken planerar att höja räntan när konjunkturen försvagas samtidigt som inflationstrycket fortsätter att vara oroande svagt.

"Jag vill understryka att jag inte ser något stort egenvärde i att komma bort från minusräntan. Däremot ser jag ett visst värde i att undvika de allra lägsta räntenivåerna. På grund av nominella stelheter uppstår vissa spänningar när styrräntan är låg. Dessutom kan man då inte räkna med ett normalt genomslag på ekonomin", sade han.

"Om det framöver uppstår ett behov av en mer expansiv penningpolitik än den vi nu planerar så kommer jag därför att stödja att styrräntan hålls kvar på eller sänks tillbaka till -0,25 procent. En räntesänkning från dagens nivå skulle jag däremot enbart överväga om växelkursen börjar bli övervärderad", sade han enligt protokollet.

Riksbankschefen Stefan Ingves tyckte att det var rimligt att bibehålla den penningpolitiska planen på kort sikt, och mest sannolikt höja räntan vid nästa möte i december. Det sade han vid det penningpolitiska mötet, enligt protokollet från mötet.

"Å ena sidan har vi hela tiden räknat med att perioden med minusränta och stora statsobligationsköp skulle vara en temporär åtgärd för att återföra inflationen till målet och det har vi lyckats med samtidigt som den allmänna ekonomiska utvecklingen varit mycket god", sade Stefan Ingves.

Stefan Ingves sade vidare att det i ett längre tidsperspektiv är två huvudfaktorer som talar för ett bedriva en mer expansiv penningpolitik än vad Riksbanken beslutade om i september:

För det första har argumenten stärkts för att det kommer att krävas en fortsatt expansiv penningpolitik för att inflationen ska hålla sig kring 2 procent under hela prognosperioden. Det gäller såväl internationellt som i Sverige.

För det andra menar Stefan Ingves att den sammantagna riskbilden tydligare än tidigare talar för att gå försiktigt fram i penningpolitiken.

"Jag tycker sammantaget att den reporänteprognos som presenteras i utkastet till den penningpolitiska rapporten är en lagom avvägning där reporäntan förväntas ligga still en längre period efter den förväntade höjningen", sade han.

Han tillade samtidigt att det är viktigt att lyfta fram att Riksbanken måste vara beredda att ompröva penningpolitiken framöver om de ekonomiska utsikterna förändras.

"Det gäller såväl räntans nivå som hur vi väljer att använda vår balansräkning. Vårt beslut idag ger oss ett sådant handlingsutrymme", sa Stefan Ingves, enligt protokollet.

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons