Indexfondernas påverkan på de finansiella marknaderna blir bara större och större. 

– Indexförvaltningen kommer som en ångvält just nu. Det sker på bred global nivå och påverkar det finansiella systemet i grunden. Vi ser samma utveckling i Sverige som vi gör i USA, säger Bo Becker, forskare och ansvarig för masterprogrammet inom finance på Handelshögskolan i Stockholm. 

Men de passiva ägarna vill sällan vara med och påverka sina innehav via styrelser, valberedningar eller andra bolagsnämnder. Blackrock sitter exempelvis inte i en enda valberedning kopplat till deras svenska innehav. 

Bo Becker följer noga den internationella utvecklingen på området. Enligt honom leder indexfondernas tillväxt till nya möjligheter för de noterade bolagen.

– Det går inte att påverka indexfondernas ökade betydelse på Stockholmsbörsen. I takt med att den passiva ägarandelen ökar uppstår en utveckling bland de noterade bolagen där behovet av duktiga aktiva ägare ökar, säger Bo Becker.

Trenden skapar nya möjligheter för aktiva ägare att ta större plats i bolagen. Ett exempel är EQT:s senaste investering i norska finans- och försäkringskoncernen Storebrand. Affären hyllades av analytiker och trots att EQT enbart köpte 2,5 procent av aktierna får bolaget styrelseplats i Storebrand.  

– Är du en aktiv ägare som EQT ligger inte din makt enbart i de antal aktier du äger i bolagen. EQT:s betydelse ligger i deras renommé och det faktum att de kan få stöd för de förslag de lägger fram från andra institutionella ägare i bolaget, säger Bo Becker.  

Han ser att affären till viss mån återspeglar de nya möjligheterna som uppstår under stundande indextrend. För honom är det uppenbart att aktiva ägare kommer få en större roll att spela i framtidens aktiemarknad och tror att aktivistfonder kan bli ett vanligare inslag på Stockholmsbörsen. 

– Tillväxten av aktivisthedgefonder är korrelerad med tillväxten av indexbaserad fövaltning. Indexfondernas intåg i större bolag påverkar beslutsprocessen för bolagen och fler förslag görs upp i det dolda, mellan de aktiva och passiva ägarna.  Betydelsen för noterade bolag att locka till sig aktiva ägare som vill vara med och utveckla verksamheten ökar därmed.

Börshandlade indexfonder och vanliga indexfonder förvaltar nu ett kapital om nära 12 biljoner dollar globalt, enligt statistik från Morningstar.

– Skalfördelarna finns i alla typer av förvaltning men är större i indexförvaltning än aktiv förvaltning, och driver låga kostnader. Aktörer som Blackrock erbjuder exempelvis sina institutionella kunder i USA handel i S&P-500 till negativa avgifter. De tjänar tillräckligt med pengar på aktieutlåningen kopplad till affären. Det är få aktörer som kan vara med och konkurrera med den prisbilden, säger Bo Becker. 

En annan aktör som bekräftar trenden är Fondbolagens Förening. I deras årsrapport för 2019 står att indexfondernas andel av kapitalflödet till aktiefonder stod för 54 av 55 miljarder under året, motsvarande 98 procent av inflödet. 

Kring utvecklingen de senaste 10 åren skriver förening följande i årsrapporten: ”Indexfonder uppvisar under denna period ett totalt nettosparande på 226 miljarder kronor, medan aktivt förvaltade fonder noterat ett nettoutflöde på 19 miljarder kronor. Indexfondernas andel av den totala förmögenheten i aktiefonder har ökat från 6 procent 2010 till drygt 18 procent vid utgången av 2019”.

Bo Becker anser inte att Sverige behöver göra några regelförändringar på området. 

– Jag tycker att vårt finansiella system fungerar väldigt bra. I Sverige har vi sedan tidigare röststarka och röstsvaga aktier som ett sätt att särskilja ägare, vilket flera andra internationella marknader går emot. Vi har ett välfungerande system som har rum för investare med olika typer av engagemang och horisont, vilket är i slutändan är positivt. Det finns ingen naturlag som säger att aktiva ägare skulle vara bättre än passiva, säger Bo Becker.