De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenheter ökade kraftigt under det andra kvartalet och är helt återhämtade efter den dramatiska nedgången under första kvartalet. Uppgången beror främst på stigande aktietillgångar till följd av en kraftig återhämtning på de finansiella marknaderna. Samtidigt uppvisade hushållen ett rekordhögt nysparande och både topp- och bottennotering för hushållens skuldkvot. Det visar SEB:s Sparbarometer för andra kvartalet 2020, som presenteras i dag.

Hushållens nettoförmögenhet ökade under det andra kvartalet med 1 132 miljarder kronor (+6,7 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 18 024 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med nästan 1 200 miljarder kronor till 22 600 miljarder kronor. Den största orsaken till uppgången är kraftigt stigande aktietillgångar (+11,2 procent). Det är en  en historisk återhämtning på börserna efter förra kvartalets dramatiska fall. Hushållens nysparande uppgick till 177 miljarder kronor under andra kvartalet och är det högsta som uppmätts i Sparbarometerns historia. Det är en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

— Det är en spektakulär uppgång vi ser för andra kvartalet. Visserligen var det första kvartalet mycket svagt och vi förväntade oss en rekyl, men att hushållens samlade förmögenhet kunnat växa till rekordnivåer samtidigt som tillväxten är historiskt svag och arbetslösheten snabbt stigande, det är anmärkningsvärt. Det visar att den reala och den finansiella ekonomin har vistats i skilda världar under våren och sommaren, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson.

Under det andra kvartalet ökade hushållens skulder med 65 miljarder kronor (1,4 procent). Det är en oförändrad ökningstakt jämfört med motsvarande kvartal föregående år men något högre än föregående kvartal (1,2 procent). På årsbasis steg ökningstakten (5,3 procent) för fjärde kvartalet i rad och fortsätter att stiga från tidigare bottennivån på 5,1 procent. Konsumtionslånen ökade med 1,0 procent och studielånen med 0,3 procent. Övriga lån ökade med 1,4 procent och bostadslånen med 1,6 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder.

— Hushållens skulder kan mätas och jämföras på olika sätt och skillnaden mellan olika sorters skuldkvoter växer nu. Å ena sidan har skulderna som andel av tillgångarna minskat och ligger nu på historiskt låga 20,3 procent, det vill säga tillgångarna är nästan fem gånger så stora som skulderna. Å andra sidan är tillgångarna som andel av inkomsterna nu rekordhöga 193 procent, det vill säga skulderna är i genomsnitt nästan dubbelt så stora som ett års disponibla inkomster. Skillnaderna i de båda skuldkvoterna beror på att tillgångarna har stigit kraftigt medan inkomsterna har minskat. Utvecklingen understryker att hushållens skulder behöver följas på mer än ett sätt för att ge en fullständig lägesbild, säger Jens Magnusson.