Finans Nyhet

HQ-förlikningen slås fast av Svea hovrätt

Taggar i artikeln

HQ
HQ Bank Foto: Bengt ObergerHQ Bank Foto: Bengt Oberger
HQ Bank Foto: Bengt Oberger
Publicerad
Uppdaterad

(Uppdaterad 2) Förlikningen mellan HQ:s konkursbo och KPMG, Öresund och Mats Qviberg med flera slås fast av Svea hovrätt. ”Definitivt förlikningsavtal föreligger”, skriver Svea hovrätt.

Sara Johansson

Hovrätten meddelar i dag att man har ”undanröjt tingsrättens domslut (i alla berörda delar) och stadfäst den mellan parterna träffade förlikningen i enlighet med Konkursboets och Motparternas yrkande”. 

Förlikningen har ifrågasatts av likvidatorn och av majoriteten av aktieägarna. 

Hovrätten har i och med dagens beslut avslagit yrkandet från likvidatorn Lars Ehrstedt om att Konkursgäldenären själv ska få utföra tvisten i hovrätten. Målet i hovrätten är därmed avslutat, meddelar domstolen.

Annons

I början av maj lämnade konkursförvaltaren in ett förlikningsavtal mellan parterna till Svea hovrätt, vilket innebar att HQ AB:s konkursbo övertar den talan HQ AB i konkurs för i målet. Gemensamt hemställde parterna att tingsrättens dom skulle undanröjas och att förlikningen skulle stadfästas i dom. detta har dock tagit tid.

Förlikningen innebar att HQ AB inte behöver betala 262 miljoner kronor, motsvarande rättegångskostnaderna i tingsrätten, samt att Öresund, KPMG och Mats Qviberg betalar 25,48 miljoner kronor till konkursboet. Öresunds del uppgår till 6,16 miljoner kronor och enligt KPMG:s ombud Torgny Wettergren uppgår revisionsbolagets del till drygt 10 miljoner kronor, vilket betyder att Mats Qviberg betalar cirka 9,5 miljon kronor.

I december 2017 förlorade HQ AB sin stämningstalan i tingsrätten mot de styrelseledamöter, med finansmannen Mats Qviberg i spetsen, som HQ AB menade hade förorsakat aktieägarna miljardförluster. 

Annons

Öresund skriver i ett pressmeddelande att ”genom att förlikningen nu är stadfäst i dom är parternas samtliga mellanhavanden av vad slag det vara må slutligt reglerade”.

Svea hovrätts dom kan överklagas senast den 17 juli 2018. 

Öresund gör dock bedömningen att det föreligger låg sannolikhet för att Högsta domstolen kommer att bevilja prövningstillstånd och hänvisar till ”Svea hovrätts tydliga domskäl”.

Annons

Svea hovrätt skriver i domskälen att när konkursboet meddelat domstolen att konkursboet övertar talan kan denna förklaring inte återtas av konkursboet. Detta betyder alltså att det är konkursboet som blir part i målet istället för gäldenären och att domstolen, utan någon ytterligare prövning, ska fortsätta handlägga målet med konkursboet som part.

Hovrätt konstaterar att konkursförvaltaren den 4 maj meddelat hovrätten att konkursboet övertar knkjursgäldenärens talan i målet i hovrätten. Svea hovrätt avslår därför konkursgäldenärens yrkande om att hovrätten ska ogilla konkursboets övertagande av talan i målet.

Svea hovrätt konstaterar att gäldenären kan få möjlighet att utföra tvisten om gäldenären ställer säkerhet för vad som bjuds genom förlikningen. ”Som ramgår av lagtexten gäller möjligheten för gäldenären i förhållande till ett förlikningsanbud”.

Domstolen skriver vidare att ”även om lagtexten synes förutsätta att förvaltaren ska ge gäldenären information om ett förlikningsanbud innan förlikningen ingås är det ingen förutsättning för förvaltarens behörighet att ingå en förlikning”.

Gäldenären får själv utföra tvisten om ”gäldenären gör bruk av denna rätt innan förvaltaren ingått förlikningen”. detta gäller oavsett om gäldenären fått information från konkursförvaltaren om förlikningsanbudet eller inte.

Domstolen konstaterar att parterna i förlikningen var överens om att det inte kavrstid något villkor dememellan och gemensamt hade de begärt stadsfästelse av förlikningen.

”Eftersom partsviljan är avgörande vis avtalstolkning och konkursgäldenären inte är avtalspart i förlikningsavtalet, är dessa omständigheter tillräckliga för att konstatera att ett definitivt förlikningsavtal föreligger”, skriver Svea hovrätt.

Domstolen skriver att detta gäller även om konkursförvaltaren och konkursgäldenären är oense om när tidpunkten för när säkerhet erbjöds och om den var fullgod eller ej. Domstolen har därför inte prövat dessa frågor.

Annons