Det bidrog till att Sveriges BNP sjönk med 8,3 procent jämfört med första kvartalet 2020. Fallet i BNP är det största för ett enskilt kvartal i tidsserien som börjar 1980.

Nedgången är i linje med vad SCB:s BNP-indikator tidigare visat. Kalenderkorrigerat och jämfört med andra kvartalet 2019 minskade BNP med 7,7 procent.

– Det här kvartalet är på många sätt historiskt. Nedgången är bred och det handlar om stora tal, till exempel föll exporten med drygt 18 procent och hushållens konsumtion med nästan 8 procent, säger Helena Kaplan, enhetschef på SCB i en skriftlig kommentar.

Hushållens konsumtion sjönk med 7,7 procent. Minskad konsumtion av hotell- och restaurangtjänster och lägre svensk konsumtion i utlandet bidrog mest till nedgången.

Lägre varuexport inom fordonsindustrin påverkade exporten, som totalt minskade med hela 18,2 procent. Importen minskade samtidigt med 12,9 procent. Sammantaget drog exportnettot ned BNP-tillväxten med 3,3 procentenheter.

Den offentliga förvaltningen visade ett underskott på 55 miljarder kronor. Det är 110 miljarder kronor lägre än motsvarande kvartal 2019. Det är den största försämringen av det finansiella sparandet ett enskilt kvartal i tidsserien.