David Sandström
Efter fyra intensiva år som vd lämnar nu DDB:s David Sandström företaget för att ta ett break. I oktober blir han pappa för första gången.
Intervju

Stjärnskott från Handels vill prova något nytt

Han gick nästan raka vägen från Handels till en vd-post på kommunikationsbyrån DDB. Nu lämnar David Sandström sitt jobb för något nytt och okänt.

Uppdaterad 2016-09-02
Publicerad 2016-09-01

På kommunikationsbyrån DDB råder full aktivitet och det ser lite trångt ut i lokalen noterar jag. Men så har också företaget vuxit kraftigt på senare år, både vad gäller personal och omsättning (+22 procent till 407 MSEK 2015).

Byrån, som är Sveriges näst största, går sin egen väg och följer inte upptrampade spår - kanske är det en stor anledning till framgångarna?

Vid tidpunkten för intervjun är det fortfarande David (med engelskt uttal) Sandström som håller i rodret.

Han är ung (33), välklädd och vältalig. I likhet med flera andra unga vd:ar jag intervjuat står det snart väldigt klart att han har en prestigelös och pragmatisk ledarstil. Han kör inte sitt eget race utan pratar mycket om teamkänsla och att lyssna på sina medarbetare.

Vi lämnar byråns värld för ett ögonblick och tittar bakåt i livet. David är född i Florida där hans svenska pappa jobbade som musiker och träffade hans tyska mamma.

– Antagligen under ganska oklara former...

David växte sedan upp i norra Tyskland och kom till Stockholm som 16-åring för att gå gymnasiet här på Tyska skolan.

– Så jag är ganska tyskt skolad, konstaterar han.

Tyskan har han nytta av i jobbet.

– Apropå karriär så är det rätt schysst att kunna prata med kunder på deras språk. Då blir de mycket mer bekväma.

Han tycker själv att hans svenska är okej, men jag skulle säga att den är helt perfekt.

Precis som många andra med rötter i flera länder så känner sig David mer svensk i Tyskland och mer tysk i Sverige.

Han berättar att han till exempel gillar att handla på Lidl. Jag undrar hur den tyska kulturen har format honom och räknar upp det som jag tycker är typiskt tyskt; ordning och reda, effektivitet och att inget lämnas åt slumpen.

– Det finns en anledning till att fördomar finns och det är ju för att de funkar i många fall. Och vad gäller det tyska så stämmer ju faktiskt det som du nämner.

Att komma från tysk skolkultur med disciplin och struktur till Handels där man ska tänka själv, argumentera och resonera blev därför en chock.

– Det var verkligen en kulturkrock!

Hur hanterade du det?

– Med ganska mycket osäkerhet tror jag faktiskt, kombinerat med naivitet. Jag gick från att nia lärarna till förnamn på Handels och att nästan ha en kompisrelation med dem. Jag har faktiskt ännu inte landat i vad jag tycker är bäst. Det finns dimensioner av det tyska som är jävligt bra, bland annat disciplinen och arbetsmoralen, men det finns också mycket i det svenska som är väldigt bra - egna initiativ och att man uppmuntras tänka utanför boxen på ett annat sätt. Man är lite mer sin egen lyckas smed i Sverige.

Varför blev det just Handels?

– Av väldigt ytliga skäl. Jag visste inte vilken skola jag ville gå i och gjorde lite research kring vilken som var bäst, i en bred definition, och därför valde jag Handels.

Trivdes du?

– Ja, jättebra. Men jag hade gjort totalt annorlunda om jag hade fått göra om det. Jag var inne i mitt tyska beteende de två första åren, det vill säga när det kom en uppgift så skulle jag lösa den så bra det bara gick, och så nästa och nästa.

Vad hade du gjort annorlunda?

– Jag hade nog slappnat av lite mer. Varit mer spontan, försökt njuta lite mer och, det låter lite larvigt, men hittat mig själv på ett kommersiellt sätt. Det var först efter två och ett halvt år som jag ställde mig frågan: Vad tycker jag är riktigt spännande och intressant? Innan hade jag tänkt att det finns en utstakad väg fram tills jag är 65 och det är bara att haka på den. Jag hade satsat på banking men jag insåg sedan att det inte var min grej.

– Istället började jag intressera mig väldigt mycket för konsumentbeteenden - varför folk köper det de gör när det handlar om två helt likvärdiga produkter. Och hur man kan bygga ett företagsvärde genom sådana saker som lojalitet, kundinsikt, marknadsföring och varumärken. Det är jag fortfarande väldigt intresserad av.

Vad var det bästa med Handels?

– Förutom kunskapen så är det ju de vänner och det kontaktnät jag har därifrån, det måste jag säga. Det är roliga människor som har en hög ambition i livet.

Vad skulle du ge för råd till dem som pluggar på Handels idag?

– Det är svårt för jag hatar floskler, men det är tråkigt nog att orka stanna upp och fråga sig vad man tycker är riktigt kul. Det tjänar man på.

Om man då innerst inne känner att Handels inte är det rätta, ska man hoppa av då?

– Verkligen! Jag tycker personligen man ska hoppa av för tidigt än försent. För tid är det enda du inte får tillbaks. Det gäller utbildning, relationer, jobb & karriär. För egen del tycker jag man ofta känner i kroppen vad som är rätt: Är det här min grej eller inte? Att vara sann mot mig själv har för mig varit enormt viktigt.

Du började på mediabyrån Carat efter Handels.

– Ja, men inte riktigt Carat, utan en avdelning som heter Carat Insight, där jag jobbade med undersökningar, analys och kundinsikt kring konsumtionsmönster. Både med hårda och mjuka data. Jag gillar mönster. Det har jag alltid gjort. Det kommer nog från tyska skolan.

Hur gick övergången till DDB till?

– Jag jobbade med Försvarsmakten på den tiden. Det var en kund som även DDB hade. Jag jobbade jättemycket med strategin kring en kampanj och DDB jobbade med kommunikationen. Så vi hade jättemycket med varandra att göra under en period tills de sa: "Kan inte du komma över till oss?" Så jag gjorde det och byggde upp strategi- och insiktslådan här.

Fick du hela ansvaret?

– Inte i början, men efter två månader hade jag det. Det var lite unikt att bygga upp en stor planning-avdelning. Jag har alltid gillat lite stökiga och icke-homogena arbetsplatser, och så var och är det på DDB. Jag har fortsatt som vd att bygga en mångkulturell arbetsplats, och inte bara i termer av etncititet, utan bakgrund, intressen, sociografiska parametrar. Det är kul med olika sorters människor som försöker lösa saker ihop.

Du blev vd för bygget när du var 29. Hur var det att få den förfrågan? Kom det som en överraskning?

– Ja, det gjorde det. Det kom plötsligt. Om jag minns rätt tackade jag nej de första två gångerna. Jag tyckte inte att jag var redo, vilket är naturligt när man är 29 och befinner sig i en extremt snabbväxande organisation med höga ambitioner.

Växer man in i vd-rollen?

– Jag tror att man gör den till sin. Jag är en extremt dålig vd på många sätt och ganska bra på andra. Innan jag valde att tacka ja var jag tydlig med att vi gör jobbet tillsammans. Det står vd på mitt visitkort, men det är totalen som räknas. Det går inte att lägga allt ansvar på en 29-åring. Så jag tycker vi har byggt ett jävligt bra team som har hållt ihop över tid. Det vill jag verkligen betona. DDB är ett lagbygge till 110 procent! Och sådant ser man inte så ofta nuförtiden.

Hur mycket av det tyska slår igenom i ditt ledarskap?

– Det får du nästan fråga andra om, men det jag har märkt är att jag ibland är lite för rak. Svenskar är för bra på att linda in saker vilket jag personligen tycker resulterar i en liten gråzon. Man är rädd för att såra och tror att raka rör ska göra någon ledsen. Men jag vill veta exakt vad man menar, och det är jag ganska bra på själv. Sedan betyder inte det att jag har rätt alla gånger.

DDB är en del av det världsomspännande kommunikationsnätverket Omnicom med verksamheter i 97 länder. Hur är det att vara en del av ett jättestort företag?

– Det är både lärorikt och fruktansvärt frustrerande på samma gång. Jag tror att många företag brottas med den extrema kvartalsekonomin vi lever i, fast nu är det ju nästan månadsekonomi eller veckoekonomi. Jag tycker världen totalt sett har en stor avsaknad av långsiktighet. Därför tror jag också att ett företag som Tesla, med en ledare som är in it for the long run och som skiter lite i aktieägarna och deras kortsiktiga avkastningskrav, en sådan strategi kommer visa sig vara väldigt framgångsrik.

Igår blev det känt att David Sandström lämnar DDB. Enligt Resumé ska han nu fokusera på att bli pappa och fundera på nya utmaningar. Något nytt jobb på g har han inte i dagsläget, vilket känns "oerhört obekvämt", men samtidigt bra.

– Det hade varit enklare att ha något klart redan nu som man bara kan hoppa vidare till, men jag är inte känd för att välja den enkla vägen, säger han till Resumé.

Platsannonser

Logga in