Carl Silbersky: "Alla borde se sig som ett start-up"

Serieentreprenören Carl Silbersky har haft en intressant och varierande karriär. Han tycker att bolag bör drivas effektivt och alltid ses som start-ups.

Uppdaterad 2016-07-29
Publicerad 2016-07-29

Carl Silbersky är uppväxt i Falsterbo. Han har jobbat med att köpa och sälja bolag inom transaction services och har investerat i framgångsrika bolag.  I dag är han en respekterad serieentreprenör, som varit med i flera start-ups och om flera stora affärer.

Carls första jobb var som diskare på en pizzeria när han var i tonåren. Men han har alltid haft en drivkraft i sig och känt att han vill bygga något eget och en vilja att vara med att skapa.

— Jag hade en massa idéer när jag var liten. Jag hade alltid någonting vid sidan av. Antingen köpte jag och sålde någonting eller anordnade fester eller något sådant. Jag hade alltid det i mig, menar Carl Silbersky.

— Jag visste att jag ville bli entreprenör innan jag ens förstod ordet entreprenör. Jag tyckte det var intressant med personer som byggde sina egna företag. Det var så fascinerande att de gjorde sin sak och byggde något. 

Även fast drivet och viljan att skapa alltid har funnits där, fanns inte tiden till det. Carl studerade ekonomi på universitet i Brighton, England. Under den tiden träffade han också sin nuvarande fru som läste på Berghs i Stockholm. 

— Så jag flyttade till Stockholm och fick jobb som managementkonsult, som på den tiden var väldigt rätt, man skulle antingen bli investment banker eller managementkonsult. Jag visste inte vad en managementkonsult gjorde. Men jag visste inte heller vad en investment banker gjorde. Så jag menar, båda två var lika förvirrande. 

Som managementkonsult fick han främst räkna mycket på bankers kreditportföljer och estimera den sammanvägda risken, men han hade även andra uppdrag inom finanssektorn.

—Det var ruskigt tråkigt kom jag på efter ett tag. Det här var en av de tråkigaste sakerna jag kunde göra, det var inte jag helt enkelt.

Han valde då att ta ledigt i ett halvår för att resa runt i Indien tillsammans med sin fru. Men när Carl kom tillbaka så hade finansavdelningen stängts ner.

— Då sa de: "Vi har en spännande sak här till dig!". Då fick jag möjligheten att börja jobba för transaction services.

Det skulle visa sig att det var inom transaction services som Carl fick lära sig många av de färdigheter och kunskaper som han använder dagligen i dag.

— Där hjälpte man till med att sälja och köpa bolag. Det tyckte jag var jäkligt spännande och jag spenderade en hel del tid med att hjälpa stora bolag inför bolagsköp.

Carl jobbade bland annat med att titta på vilka vinster man skulle kunna göra i bolaget, möjliga förbättringar och även hur de trodde att marknaden skulle utvecklas framöver.

— Det tyckte jag var väldigt kul, det var helt nytt för mig och jag hade ingen aning om att det hände om man säger så.

Han jobbade med att köpa och sälja bolag så att andra kunde bygga vidare på köpen. Men Carl kände att det inte var det han ville jobba med, även fast han tyckte att det var lärorikt och kul.

— Jag kände alltid att jag satt på fel sida av bordet. Jag ville vara med och bygga och inte sitta vid sidan av som rådgivare. Jag är en doer och det kliade i fingrarna. 

När han började med transaction services så var han 24 år gammal. Bara tre år senare tog han beslutet att vara med i ett start-up-bolag.

— Jag träffade ett gäng som var ungefär i min ålder och alla hade jobbat med ungefär vad jag hade gjort. De var jäkligt entreprenöriella och jag fastnade för dem direkt.

De hade precis startat ett konsultbolag som Carl började arbeta med. Men bolaget blev snabbt uppköpt av ett annat företag. Det var inte riktigt vad Carl ville, han ville bygga vidare.

— Det var en sån fantastisk skola. Du gick från att ha noll kunskap om branschen till att förstå den in i minsta detalj under ett par veckor bara. Det var intensivt, krävande och vi jobbade väldigt mycket. Ändå så tyckte jag att det var riktigt kul.

Carl tar med sig kunskaper han lärde sig från den tiden även idag.

— Jag använder alltid denna kunskapen. Jag har lärt mig att snabbt ta till mig saker om en bransch och få en förståelse för en affär och en produkt. Om vad som fungerar och vad som driver en produkt. Sen har jag också blivit en jäkel på excel!

Han valde sedan att flytta till Malmö för att jobba med ett bolag som hette Tactel. Det var ett konsultbolag som hade försökt bli sålda genom en bank tidigare, men misslyckats.

— Vi var tvungna att göra någonting med vår position. Vi sålde bolaget till ett riskkapitalbolag 2009 precis efter Lehmankraschen. Det var en fruktansvärd tid att sälja ett bolag, men även en väldigt intressant tid att sälja ett bolag kan man säga. 

På den tiden hade Carl och hans fru köpt sitt första hus som han renoverade samtidigt som de väntade deras andra barn.

— Jag jobbade fruktansvärt mycket på den tiden. Jag har nog aldrig jobbat så mycket som jag gjorde då. 

Efter att de sålt bolaget valde Carl att ta kontakt med ett företag som hette Polar Rose, som han tyckte var intressant. Det var ett företag som jobbade med ansiktsigenkänningsteknologi.

— Jag hade en stark tro på den tiden att det där bolaget hade en teknologi som var helt unik, men jag trodde att den var helt felpositionerad. Det var väldigt mycket en start-up. Då klev jag in där och investerade i bolaget, så lyfte vi fram värdet i produkten och anpassade den till marknaden. 

Carl fick vara med och göra det han ville på bolaget, att bygga och skala. Men bara ett år efter att han kom med så såldes även det, denna gång till Apple.

— Det kändes blandat, vi hade ju precis börjat bygga. Men samtidigt hade vi möjligheten tatt träffa Apple 2010, då är det lite som en raket uppåt. Det är klart, hur många gånger kommer jag få möjligheten att sälja ett bolag till Apple?

Under hela min intervju med Carl så berättar han flera gånger om hur han tycker att bolag ska drivas. Han tycker att de ska drivas som start-ups, men det är inte i bemärkelsen av ett nytt företag, utan hur de drivs.

— Jag älskar om att vara med i start-ups. Alla borde se sig som ett start-up. Jag vill ha den här dynamiken man har. Man springer fortare, man bygger fortfarande, och man försöker skala hela tiden. Ta bort all byråkrati, bort med fettet, det behövs inte massa mellanlager av chefer. 

— Många misstolkar det och tror att vi är ett litet bolag på grund av det. Men vi kommer fortsätta vara ett start-up även om vi blir 300 eller 3000 personer. Vi kommer alltid vilja vara det. 

Carl tycker att många företag inte fokuserar och positionerar sig rätt och hade kunnat optimera sin effektivitet bättre. 

I dag jobbar Carl bland annat med Mionix som han är vd för, och har en rad andra bolag i sin portfolio. Det tog ungefär ett år för dem att rädda företaget, sedan ett år att växa väldigt fort. Han tror att företaget kommer att fortsätta att växa och ännu fortare i framtiden.

Planen är att notera bolaget på börsen. Även fast han varit med om att många företag han jobbat med sålts, så är det inte målet denna gången.

— Det finns aldrig en plan på att sälja, det är något som händer. Det är tvärt om denna gången, det är första gången jag ska sätta ett bolag på börsen. Det är spännande. Det sätter ju press på att vi måste leverera ännu mer. 

Han har ett tips till dem som funderar på att starta företag.

— Man ska inte vara naiv och tro att det är en lätt sak när man är i början. Det är så långt ifrån en glamorös sak. Men samtidigt glömmer man alla de tråkiga dagarna när det går bra, menar Carl Silbersky.

Platsannonser

Logga in