Det handlar om ett betänkande från en utredning efter direktiv från regeringen. Direktivet handlar om ett grönt sparande och hur ett sådant kan hjälpa Sverige att snabbare uppnå miljömålen. Nu är utredningen klar, och resultatet är ”miljösparkontot”; ett vanligt sparkonto där banken ska se till att minst 70 procent av inlåningen ska gå till utlåning till ”miljöcertifierade projekt”. Incitamentet för spararen består i en skattereduktion som motsvarar 1 procent av kapitalunderlaget som max får uppå till 950 000 kronor.

– Hur detta ska finansieras? Via en skattehöjning på ISK och KF. I klartext: man premierar de som flyttar pengar från fonder till detta sparkonto, och straffar samtliga fondsparare för det. Förslaget är häpnadsväckande i sin uselhet, skriver Frida Bratt.

– Skattereduktionen på 1 procent av kapitalet kan förstås framstå som intressant för vissa sparare – kortsiktigt. Ett alternativ hade ju också kunnat vara att göra räntan skattefri, och då är en reduktion visserligen bättre. Men i dagens ränteläge kommer spararna inte kunna förvänta sig någon ränta på kontot alls. Faran är därför att man med detta förslag helt enkelt omfördelar långsiktigt sparande i fonder till sparkonto utan ränta. Och därtill straffar exakt alla som fondsparar, med en skattehöjning på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar. Givetvis helt orimligt.

Det är inte avsaknaden av kapital som är problemet, konstaterar Bratt. Att kapital inte saknas är också vad utredaren kommer fram i sitt betänkande, samtidigt som man också skriver att det är oklart om ett miljösparkonto alls bidrar till att Sverige uppnår sina miljömål.

– Ska man nu använda sig av skatteincitament för att premiera hållbart sparande så är det en självklarhet att insatserna måste riktas mot fondsparande. Med förslaget om miljösparkonto missar man helt att ta chansen att faktiskt göra något bra på riktigt. Det är en utmaning att det inte finns någon gemensam definition av vad en hållbar fond är. Men här borde man kunna utgå från det EU-gemensamma klassifikationssystem som nu tas fram (”taxonomi”), och skapa en definition som kan gälla som underlag.

Intentionen att öka intresset för hållbart sparande är lovvärd, men Frida Bratt frågar sig vad konsekvenserna blir av utredningens förslag: 

– Högre skatt på fonder och aktier, förflyttning av långsiktigt sparande till sparkonton utan ränta, samt ingen positiv effekt på miljön. Förslaget om miljösparkonto är häpnadsväckande ogenomtänkt.