I morgon tisdag ska Jool Markets AS upp i norsk domstol med anledning av en stämning som rör krisande Hancap – ett bolag som jobbar med fönster och andra byggrelaterade produkter. 

Under 2016 tog Hancap upp två obligationslån om totalt närmare en halv miljard kronor. Huvuddelen av lånen har konverterats till preferensaktier men trots det är konkurshotet överhängande; En kontrollbalansräkning från i somras visar att bolagets egna kapital understiger hela det registrerade aktiekapitalet.

Den handfull investerare som nu gått till domstol i Norge hävdar samtidigt att Hancap hade uppenbara problem redan när obligationslånen togs upp 2016 – men att det inte framgick av marknadsföringsmaterialet.

”Målsägandena skulle inte ha investerat i obligationslånet om svaranden hade presenterat HAB (Hancap reds anm) på ett korrekt sätt med information om att bolaget hade betydande ekonomiska problem. Det existerar således ett orsakssamband mellan den ekonomiska förlusten och skadeståndstalan”, skriver investerarnas ombud. 

Har levt på lånade medel

Realtid har tagit del av det memorandum som marknadsförde det större av de två lånen (på 335 miljoner). Av dokumentet framgår att fokus ligger på EBITDA – alltså rörelseresultat före bolagets betungande räntekostnader.

Bland annat lyfts det fram att EBITDA-marginalen uppgick till 4 procent för 2015, att den förväntades öka till mellan 8 och 10 procent för 2016 och att EBITDA-rörelseresultat väntades landa på 75 miljoner kronor för samma period. 

Ingenstans framgår det att bolaget gjort förluster sedan 2013, att 2015 års resultat landade på minus 126 miljoner och att de finansiella kostnaderna på 61 miljoner för första halvåret 2016 kronor, översteg bruttoresultatet på 51 miljoner för motsvarande period.

Redan vid tiden för obligationsemissionerna stod det alltså klart att bolaget aldrig skulle klara räntekostnaderna på utlovade 10 procent utan rejäla resultatförbättringar – vilka alltså aldrig kom till stånd.

”Hancap-gruppen har hållit sig vid liv på lånade medel och genom att ständigt ta nya lån för att återbetala äldre lån innan de återbetalas”, skriver investerarnas ombud i stämningsansökan.

Finansföretaget Jool, som arrangerat och distribuerat brygglån och obligationer åt Hancap sedan åtminstone 2013, har varit med på en bra bit av den resan.

Och för varje nytt lån och refinansieringen som Jool arrangerade och distribuerade, drog finansföretaget in mångmiljonbelopp. Av memorandumet som marknadsförde lånet på 335 miljoner kronor framgår att transaktionskostnaderna uppgick till 29 miljoner kronor – motsvarande 9 procent.

Investerarna som nu stämmer Jool Markets AS (som i juli 2020 bytte namn till Havnegaten Invest AS) pekar på att de höga transaktionskostnaderna ytterligare försvårade bolagets ekonomiska situation och ”förmåga att fullgöra sina skuldförpliktelser”.

Konvertering utan investerares vetskap

2019 behövde Hancap återigen nya färska pengar. Men att ta in nya medel via ytterligare en obligationsemission när de existerande lånen redan var så stora, var trixigt.

Lösningen blev att konvertera två tredjedelar av obligationsskulden till preferensaktier. Avseende den resterande tredjedelen av skulden halverades räntan och löptiden förlängdes fram till 2023. Därefter emitterades ytterligare en obligation på 100 miljoner.

Men enligt de investerare som nu stämmer Jool fick de aldrig vara med och rösta om förslaget.

”HAB och Jool hävdar att ett meddelande om ett sådant skriftligt förfarande har skickats till målsäganden. Ingen av målsägandena har emellertid fått ett sådant meddelande. Vi vet inte när konverteringen gjordes, men det följer av ett meddelande på HAB: s webbplats daterat 1 april 2019 att konverteringsprocessen var klar”, skriver ombudet.

Jool pekar på att Hancap publicerade ett pressmeddelande i januari 2019 där de informerade om att de hade hamnat i en mycket svår situation och att konvertering från skuld till aktier skulle föreslås.

Kärandenas ombud kontrar med att informationen bara publicerades på bolagets hemsida och att den inte skickades direkt till obligationsinnehavarna, inklusive målsägandena.

Jool hävdar också att investerarna fick information via livförsäkringsbolaget Quantum Leben AG i Liechtenstein, som majoriteten av kärandena investerat via.

Men ombudet skriver att flera av hans klienter misslyckades med att logga in på sitt kundkonto i Quantum Leben vid tiden omedelbart före omvandlingen av lån till aktier. Detta med anledning av att nya användarnamn och lösenord hade utfärdats utan föregående meddelande.

”I vilket fall som helst skulle det vara omöjligt för en icke-professionell investerare att förstå konsekvensen av HAB: s begäran om ändring av villkoren för den finansiella produkten”, skriver ombudet och hänvisar till att förslaget är skrivet på engelska, ”med komplicerat finansjuridisk språkbruk”. Även det medföljande 50-sidiga låneavtalet är på engelska.

Begränsat ansvar

Enligt domstolshandlingar bestrider Jool krav om ersättning och hävdar att finansföretaget förmedlar högriskprodukter, vilket investerarna är väl medvetna om.

Jool pekar också på att samtliga utom en av kärandena köpte produkten via samarbetspartnern Finans Pluss AS och att man i de fallen inte hade något inflytande över, eller kunskap om, hur investeringsrådgivarna beskrev riskfaktorerna.

Det sistnämnda kommer sannolikt Finans Pluss AS att protestera mot eftersom en av medarbetarna från den finansiella rådgivaren är kallad som vittne av kärande-sidan. 

När det gäller investeraren som köpte produkten direkt av Jool rörde det sig om ett ”ordermottag”, hävdar finansföretaget. Det skulle innebära att Jool inte gett några investeringsråd vilket skulle begränsa bolagets ansvar.

Men här hänvisar kärandenas ombud till mejlkonversation mellan Jool Markets AS och kunden. Av den framgår tydligt att Jool aktivt marknadsför en investering i Hancap. Samme rådgivare skriver också om ett investeringserbjudande i Koggbron – ett bolag som för övrigt också kraschar några år senare.

Jool hävdar vidare att man inte har någon skyldighet att värna investerarnas intressen under obligationens löptid – vilket skulle innebära att finansföretaget inte kan ta ansvar för Hancaps eventuellt bristande kommunikation i samband med konverteringen från lån till preferensaktier.

Flera stämningsprocesser

Handcap-obligationerna är inte de enda som ger Jool huvudvärk.

I somras beslutade Oslo tingsrätt att Jool Capital Partner AB var skyldigt att ersätta investerare för förluster i brygglånet Phoenix Fixed Income, som finansföretaget marknadsfört och som domstolen kategoriserade som en svindel. 

Jool, som meddelat att bolaget ”är mycket oense om tingsrättens dom och bedömningar”, har beslutat att överklaga tingsrättens dom, vilket innebär att processen är pågående.

Tidigare har Jool förlikats i ett annat mål som rörde just Phoenix Fixed Income och där kravet ursprungligen uppgick till 25 miljoner norska kronor.

Samtidigt pågår en stämningsprocess i Sverige i spåren av fastighetsbolaget Trinitas krasch.

Det är Skandinaviska kreditfondens första fond – Scandinavian Credit Fund 1 – som hävdar att det föreligger ett orsakssamband mellan Jool Markets bristfälliga agerande som arrangör av obligationslån till Trinitas och den skada som Scandinavian Credit Fund lidit.

Skandinaviska kreditfonden kräver därför ett skadestånd på 61 miljoner kronor.

Såväl nyckelpersoner med koppling till Phoenix Fixed Income som företrädare för Trintitas har varit föremål för Ekobrottsmyndighetens utredningar. I två fall har fängelsedomar fallit.

Nyligen häktades också två företrädare för Koggbron, som Jool arbetat med i flera finansieringsrundor och som en av kärandena i Hancap-stämningen fick inbjudan att investera i. Företrädarna misstänks för bland annat grovt svindleri.