FinansNyhet

”Gyllene läge att köpa tillgångar billigt för riskkapitalbolagen”

Per Strömberg.
Publicerad

Coronakrisen innebär både svårigheter och möjligheter för riskkapitalbolagen. Per Strömberg, professor på Handelshögskolan och expert på riskkapitalbolagen analyserar läget.

Per Agerman

Den rådande coronakrisen utmanar de svenska riskkapitaljättarna både på kort och lång sikt. Även om många i branschen varit med om flera tidigare kriser och konjunkturnedgångar så handlar det delvis om nya prövningar denna gång – men också nya lukrativa affärsmöjligheter.

Det konstaterar Per Strömberg, professor på Handelshögskolan och verksam vid Swedish House of Finance, som följt de svenska riskkapitalbolagen på nära håll under många år.

– Riskkapitalbolagen är väldigt aktiva, informerade, högt motiverade och hårt arbetande ägare. När det gäller att göra snabba åtgärder så har riskkapitalägda bolag en fördel. Om man dessutom ägs av en fond som har kapital kvar i fonden så kan bolaget få nödvändiga tillskott på ett sätt som många andra företag, som inte har lika välkapitaliserade ägare, just nu inte kan, säger Per Strömberg.

Annons

Att säkra de befintliga innehaven i portföljen blir huvudfokus i en tid när transaktionsmarknaden i princip helt upphört. Precis som för de flest andra svenska bolag måste portföljbolagen snabbt vidta åtgärder för att säkra nödvändig likviditet.

Men här har riskkapitalägda bolag också en nackdel då de vanligtvis har en högre skuldsättning. Det innebär att bankerna ofta har ett batteri av kreditvillkor, eller covenanter, som måste följas noga.

– Bolaget har kanske omedelbara amorteringar och räntor som ska betalas kontant. Men det andra problemet är om det finns covenanter som riskerar att brytas. Ofta är dessa kopplade till kvoten mellan skuld och EBITDA och sjunker vinsten under andra kvartalet så kan det medföra covenantbrott, även om man förhoppningsvis kan omförhandla eller få respit med dessa från bankerna.

Annons

De senaste årens goda kreditmarknad har dock gjort att många riskkapitalbolag lyckats förhandla till sig mer förmånliga låneavtal vilket gör att kreditvillkoren inte är lika hårda. Men detta kan skilja sig kraftigt åt mellan olika bolag.

Olika riskkapitalbolag kommer också att få olika typer av problem beroende på inriktningen på portföljinnehavens verksamheter. Altor gick exempelvis in som delägare i den uppmärksammade Ving-affären i höstas, ett bolag som prövas hårt av flygstopp och reseförbud. Ett annat tänkbart problembolag är börskandidaten Cabonline som ägs av HIG Capital.

Generellt gör dock de senaste årens investeringstrend att riskkapitalbranschen trots allt har ett visst skydd mot en konjunkturnedgång.

Annons

– En av de lärdomar som jag tror att många riskkapitalbolag som var aktiva under den förra krisen gjorde då var att försöka undvika allt för cykliska bolag. Tittar man på portföljerna hos EQT och andra stora aktörer så har de många innehav som är mindre konjunkturkänsliga. Det är inte så mycket industriföretag och retail utan mer av health care och tech, alltså en typ av bolag som borde kunna klara den lågkonjunktur som kommer att komma någorlunda väl.

Men enligt Per Strömberg är riskkapitalbranschen långt ifrån isolerad från de problem som nu följer i coronakrisens spår. Branschaktörerna brukar göra allt för att undvika konkurser och andra obeståndssituationer i det längsta men frågan är vad som blir kvar av värden i fonderna när insatserna väl är gjorda. Ett antal portföljinvesteringar kommer helt enkelt få skrivas av.

– När man väl har klarat likviditeten och överlevt då blir frågan om är man solvent eller inte. Finns det helt enkelt något equity-värde kvar i bolagen eller inte? Om fonden har köpt bolagen under den senaste högkonjunkturen då riskkapitalmarknaden boomat, har man antagligen köpt dem väldigt dyrt och har en betydande skuldsättning. Det kan leda till att ett antal bolag kommer vara insolventa och fonderna kommer helt enkelt inte tjäna några pengar på dem.

Ett annat problem det kommande året är att möjligheten att göra exits är begränsad samtidigt som det blir svårt att resa nya fonder, bedömer Per Strömberg. Några som påverkas av detta är börsnoterade EQT:s aktieägare då aktiens värde beror på framtida vinstdelning från försäljningar från portföljen och förvaltningsarvoden från fonderna. För EQT:s del är dock en stor fördel att bolaget precis har lyckats resa en ny storfond.

– EQT hade turen och skickligheten att stänga sin nya fond precis innan krisen och har rekordmycket torrt krut i kassan. Men man kan undra hur torrt krutet verkligen är för riskkapitalfonderna. Det är inte helt uppenbart att alla institutionella investerare är jättesugna på att i närtid pytsa in pengar för att möta sina utfästelser till fonderna.

Det handlar konkret om att riskkapitalfonderna inte sitter på en stor hög med pengar utan återkommande istället begär in kapital från investerarna när nya affärer ska göras. Några kända svenska exempel finns inte, men på marknaden pratas det om limited partners som har egna likviditetsproblem.

– Man hör rykten om att investerare har ringt upp sina riskkapitalfonder och bönat och bett om att de inte ska göra några affärer i närtid. För de vill verkligen inte behöva pynta in pengar i riskkapitalplaceringar nu, de behöver den likviditeten på annat håll.

Även de internationella bankerna har snabbt gått in i ett nytt restriktivt läge till nya krediter, särskilt för större syndikerade lån, samtidigt som marknaden för nya företagsobligationer tillfälligt fryst till is. På längre sikt måste riskkapitalbolagens kalkyler justeras då man inte kan räkna med en lika hög andel lån i framtida transaktioner, enligt Per Strömberg.

Ett svar på detta skulle kunna vara att den rådande trenden med samarbeten med andra riskkapitalbolag och även direktinvesteringar från limited partners kommer att växa sig starkare.

– Där kan man säga att en sådan spelare som EQT, som har ett eget grundmurat rykte, egen balansräkning och starka relationer till sina limited partners, i varje fall relativt sett har en fördel av att kunna göra affärer även när det är svårt att få lånefinansiering.

Och affärer kommer det att bli om än kanske inte i närtid. Pådrivande faktorer är bolag som hamnar i obeståndssituationer, större bolag som behöver likviditet och är villiga sälja perifera verksamhetsområden eller göra en riktad nyemission, eller bolag var uppe till försäljning innan krisen bröt ut men där budgivare av olika skäl dragit sig tillbaka med kort varsel. Samtidigt kommer värderingarna ner rejält.

– Riskkapitalbolagen har ett gyllene läge att köpa tillgångar billigt efter krisen. Priserna tenderar att gå ner ännu mer än förväntade framtida vinster, allt annat lika. De som faktiskt lyckas sy ihop affärer i sådana här lägen tenderar att få fin avkastning på de affärerna, för man köper billigt och det är mindre konkurrens om objekten.

Per Strömberg exemplifierar med läget efter dotcomkraschen i början på 00-talet då många storbolag drog ner genom att sälja verksamheter, exempelvis inom telekomsektorn.

– När riskkapitalfonderna köpte non core-divisoner från desperata industriella säljare blev det fantastiska affärer. För många är det fortfarande bland de affärerna bästa någonsin.

Annons