Nordea, Greenpeace. Foto: TT
Foto: TT
Fonder

Greenpeace: Grön Nordea-fond missar målet

De hundra största fonderna I Luxemburg investerar på ett sätt som leder världen mot en temperaturhöjning om 4 grader Celsius, enligt en undersökning av Greenpeace. En Nordea-fond med grön profil placerar sig i bottenskiktet.  

Uppdaterad 2021-01-27
Publicerad 2021-01-27

Greenpeace har beställt en analys av hur väl de hundra största fonderna registrerade i Luxemburg investerar i linje med Parisavtalet som trädde i kraft 2016.

Den viktigaste punkten i det globala klimatavtalet är att hålla den globala uppvärmningen under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

Fondernas innehav har analyserats utifrån koldioxidavtryck och exponering mot klimatrisker med hjälp av data från ISS ESG.

Slutsatsen är att fonderna generellt sett investerar ohållbart och exponerar sig mot relativt stora klimatrisker.

Företagen i de hundra fondernas portföljer kommer att ha ’gjort slut’ på sina respektive koldioxidbudgetar redan 2027 – om man skulle utgå ifrån ett scenario där världen lyckas begränsa uppvärmningen till under 2 grader Celsius.

–I genomsnitt bidrar de till en ökning av den globala temperaturen på cirka 4 grader Celsius under de närmaste 30 åren, vilket är långt ifrån klimatmålen i Parisavtalet, skriver Greenpeace i en sammanfattning av rapporten.

I rapporten listas också fonderna utifrån olika kriterier, exempelvis hur mycket av kapitalet som är investerat i verksamheter som inte är förenliga med ett 2-graders mål fram till 2050.

Här placerar sig Pictet Global Selection Fund - Global Utilities Equity Fund, i botten.

Vad gäller exponering mot energiproduktion som är skadlig för klimatet – ”brun” energiproduktion – hamnar något oväntat en fond med hållbarhetsprofil i bottenskiktet.

Det är Nordea 1 - Global Climate and Environment Fund som förvaltar drygt 6 miljarder kronor.

Enligt en beskrivning på Morningstar görs placeringarna i företag som direkt eller indirekt är involverade i satsningar som leder till en effektivare användning av världens resurser. Exempel på sådana områden är resurseffektiva tekniker, utsläppskontroll, vatten- och avfallshantering, förnyelsebar energi, avancerade material, biobränsle och jordbruk.

–Återigen blir det tydligt att inte alla hållbarhetsfondernas investeringsmetoder nödvändigtvis är förknippade med en för närvarande låg klimatpåverkan och/eller minskade klimatrisker och att investerare som vill investera hållbart bör kontrollera investeringsmetoden innan de investerar i hållbarhetsfonder, skriver man i rapporten som i morse publicerades på Greenpeace Luxemburgs hemsida.

Läs hela rapporten här>>

Platsannonser