Finans Nyhet

Gazprom kopplar greppet om Europa

Publicerad

Statliga ryska gasbolaget Gazprom gör Europa ännu mer beroende av sin gas genom att dra en gasledning från Libyen.

Ledningen kommer att gå från Libyen i norra Afrika under Medelhavet och upp i södra Europa.

Om planen går i lås stärks Gazproms ställning ytterligare för gasförsäljning till kontinenten.

Frågan är kontroversiell eftersom ryska staten äger majoriteten av Gazprom.

Annons

Enligt vad Realtid.se erfar utreder EU-kommissionen Gazproms ökade gasdominans i Europa.

Lettländaren Andris Piebalgs är ansvarig för energifrågor i kommissionen och är särskilt intresserad av att hålla ett öga på Gazproms framryckning.

Det pågår ”ett slags utredning”, särskilt med avseende på Gazproms planerade gasledning genom Östersjön.

Annons

Det kan bli så att EU-kommissionen vidtar åtgärder för att stoppa eller åtminstone stävja Gazproms agerande.

– Europa ligger och sover medan Gazprom gör allt för att bli en global spelare och öka sitt grepp om Europa, säger Igor Tomberg till International Herald Tribune.

Han är energiexpert på institutet för världsekonomi och internationella relationer i Moskva.

Annons

Enligt Tomberg jobbar Gazprom för att ha gastillgångar på andra ställen än bara Ryssland, och få ännu bättre möjligheter att sälja sin gas i Europa.

– Gazprom omringar Europa, säger Tomberg.

Gazprom planerar att bygga ledningen från Libyen tillsammans med italienska olje- och gasbolaget Eni.

Avsiktsförklaringen slogs fast efter möte ute i skogarna utanför Moskva, i avgående ryska presidenten Vladimir Putins residens.

Gazprom har även planer på att leda gas från Algeriet till södra Europa.

Gazprom har sedan tidigare intressen som gasleverantör till sydöstra Europa och förbereder som bäst gasledningar via norra Europa, kanske Sverige.

Ett bolag som gynnas av Gazproms offensiv är Vostok Gas som är börsnoterat i Sverige. Vostok Gas’ enda tillgång är en ägarandel på 1,5 procent av hela Gazprom.

Vostok Gas räknar med att Gazprom-aktien kommer att stiga kraftigt framöver, tack vare att Gazprom kommer att få möjlighet att höja gaspriset i Ryssland.

Gazprom säljer två tredjedelar av sin gas i Ryssland, men aktiemarknaden har än så länge inte sett så stora vinster av det eftersom gaspriset där är så lågt.

Nu när det kommer att förändras räknar Vostok Gas med att Gazprom-aktien kommer att stiga från nuvarande nivå kring 12–13 dollar till minst 20 dollar inom en inte alltför avlägsen framtid.

Det skulle leda till en ännu större ökning i Vostok Gas-aktien, eftersom Vostok Gas har lånefinansierat köp av en del av sina Gazprom-aktier. Lånefinansierat aktieköp gör att värdet ökar snabbare än om man bara har aktier utan lån.

Gazprom är börsnoterat i Moskva och London, och vid en aktiekurs kring 12–13 dollar är hela Gazprom värt cirka 1.500 miljarder kronor.

Vostok Gas’ Gazprom-andel minus skulder på 6 miljarder kronor, ger ett underliggande värde kring 450 kronor per Vostok Gas-aktie. Och det är ungefär där aktiekursen ligger.

Men Vostok Gas ser en stor potential för fortsatta uppgångar för Gazprom-aktien.

Sannolikheten bedöms vara mycket stor för att Gazprom-aktien stiger till 20 dollar inom en nära framtid, eller i alla fall någorlunda kort sikt. Och den kanske går mycket högre än det också.

Drivkraften är att Gazprom väntas ta ut högre gaspriser för sin gasförsäljning i Ryssland genom att gasmarknaden avregleras i landet.

Nu ligger gaspriset i 70 dollar per 1.000 kubikmeter gas i Ryssland, men det väntas fram till någonstans kring år 2011–2013 stiga till samma nivå som Gazprom exporterar sin gas för. Det motsvarar ett gaspris över 125 dollar per 1.000 kubikmeter.

Priset 125 dollar för gasen är lågt räknat och förutsätter ett oljepris på 55 dollar per fat. Just nu ligger oljepriset över 100 dollar fatet.

Så med nuvarande oljepris innebär det snarare ett gaspris på 200 dollar per 1.000 kubikmeter gas, vilket är vad Gazprom får ut för sin gas vid export till Europa efter avdrag för exporttullar och skatt.

Gazproms intäkter och vinst väntas därmed öka kraftigt.

Gazprom-aktien värderas i dagsläget till ett p/e-tal (aktiekurs genom vinst per aktie) kring 15-17 vilket kan tolkas som att aktien inte är så lågt värderad.

Men utöver sin löpande gasförsäljning som genererar nuvarande vinst per aktie, så bidrar Gazproms enorma gasreserver till bolagets värde. Och alltså att det ryska gaspriset kommer att höjas.

Gazprom säljer två tredjedelar av sin gas i Ryssland vilket än så länge inte ger så stora vinster för att gaspriset är så lågt. Hittills har aktiemarknaden därför i sin värdering av Gazprom-aktien egentligen inte tagit med den ryska försäljningen i kalkylen.

Gazproms gasförsäljning som exporteras utanför Ryssland går i dagsläget via ledningar i Polen, Vitryssland och Ukraina. Bolaget har även gasledningar ännu längre österut såsom i Moldavien.

Det utgör ett orosmoment för Gazprom att gasledningarna går genom andra länder fram till slutkunden. Genomgångsländerna kan börja bråka om det ena och det andra.

Gazprom arbetar därför med att hitta alternativ såsom gasledningsprojektet ”Nord Stream” som planeras gå via norra Europa ner till Europa. Det kan bli så att gasledningarna går genom Sverige eller Baltikum. Diskussioner pågår.

Tyskland är den stora gaskunden i Europa och behöver verkligen gasen, så det verkar inte råda något tvivel om att Nord Stream förr eller senare blir av.

Ryska staten äger 50 procent plus en aktie av Gazprom.

Vostok Gas kontrolleras av olje- och gruvfamiljen Lundin.

Den gas som Gazprom säljer är alltså så kallad ”naturgas” som finns naturligt under jordytan, ofta i samband med oljefynd. Naturgasen leds till särskilda kraftverk som producerar el. En del naturgas går även till värmekraftverk.

Naturgasen är en väldigt stor energikälla i Europa. Förenklat har man bara kol, naturgas eller kärnkraft att välja på.

Svenska naturgasleverantörer är exempelvis tyskägda E-on och danska Dong.

E-on gas levererar naturgas till södra och västra Sverige i gasledningar som går från danska naturgastillgångar i Nordsjön.

E-on är i själva verket stor kumpan till Gazprom i projektet Nord Stream via sitt gasbolag E-on Ruhrgas.

Gazprom äger 51 procent av Nord Stream, medan E-on Ruhrgas, tyska kemibolaget BASF och holländska gasbolaget Gasunie delar på resten.

När man drar långa gasledningar vill man slippa att de går genom länder som kräver ”grindslantar”.

Tanken är därför att Nord Stream aldrig kommer att gå över svenskt territorium, men däremot genom den svenska ”ekonomiska zonen” ute i havet. Det räknas egentligen inte som Sverige, och då behöver inte Nord Stream betala Sverige för det.

Det är inte ens aktuellt att dra en grenanslutning från Nord Stream in till Sverige. Det finns ingen efterfrågan på det från Sverige i dagsläget.

Dels får Sverige sitt energibehov tillgodosett främst genom vattenkraft och kärnkraft, och behöver därför egentligen inte naturgas.

Men det viktigaste är även att det pågår en tuff debatt om Nord Stream. Svenska regeringen är kritisk till projektet och menar att det kan vara miljöfarligt för Östersjön.

Sverige hänvisar exempelvis till att det har dumpats en hel del ammunition och minor i Östersjön under andra världskriget. En oavsedd explosion i närheten av gasledningen kan orsaka svåra miljöskador.

– Vi ser inget fog för den oron. Vi har sedan länge stor erfarenhet av att exempelvis dra elkablar på havsbotten, och undersöker alltid havsbotten noggrannt med kameror innan, säger en källa på E-on.

Folkpartisten Carl B. Hamilton har engagerat sig emot att Nord Stream-ledningen ska dras genom Östersjön.

Förutom miljöskäl pekar han på militära och säkerhetspolitiska skäl.

– Det är till Sveriges nackdel om Ryssland ges motiv för ett starkare närvarointresse – politiskt och militärt – nära oss och på det sätt som skulle följa med en gasledning, har Hamilton tidigare anfört.

Han hänvisar till att Polen ogillat att ledningen dras öster om Bornholm, vilket innebär att den skulle tvingas bli dragen väster om Bornholm och därmed närmare den svenska Skånekusten.

Hamilton pekar på att Gazprom har fått särskilda rättigheter enligt ryska lagar att ha en egen armé.

Hans förslag är istället att Nord Stream dras på land över Polen i anslutning till Polens befintliga oljeledning från Ryssland. Men Polen vill inte det.

Hamilton har pekat på den omfattande granskning som EU gör av Gazprom.

Det statligt kontrollerade ryska gasmonopolet Gazprom har alltså för sina monopolpengar köpt och investerat i omfattande gasledningar till och i Europa, och även återförsäljare av gas i Europa.

EU menar att bolag som äger och pumpar upp naturgas inte på samma gång får kontrollera gasledningarna till slutkunderna. Det hänger ihop med EU:s ambition att sänka energipriserna i Europa.

Om ett gasbolag äger hela kedjan anses det leda till för stor kontroll och risk för högre gaspriser än vad de annars skulle vara, resonerar EU.

EU anser att Gazprom i högsta grad omfattas av EU-reglerna eftersom Gazprom har verksamhet i EU. Gazprom skulle därmed kanske inte få vara ägare i Nord Stream.

Gazprom anför dock att Nord Stream inte berörs av EU eftersom Nord Stream inte skulle finnas på EU-territorium.

Om ledningen dras, har det sagts att en serviceplattform då kommer att behöva sättas upp i havet utanför Gotland. Det har särskilt ogillats av svenskarna eftersom den ryska ambassadören först lovat att det inte skulle behövas.

Häromdagen framkom dock att plattformen trots allt inte kommer att behövas. Hamilton beklagar sig över detta då plattformen hade kunnat ge Sverige juridiska möjligheter att stoppa Nord Stream.

Gazproms projekt ”South Stream” går ut på att leverera gas till Sydöstra Europa i samarbete med Eni.

En gasledning för det ska tas i bruk från år 2013.

Nyligen anslöt sig Serbien och Ungern till South Stream.

Gasledningen ska gå från Svarta Havet till Bulgarien, via Rumänien, Ungern, Serbien, Bosnien, Montenegro för att slutligen komma fram till Italien.

Ungern har valt att även ansluta sig till Nabucco, som är en alternativ gasledning uppbackad av EU och USA.

I dagsläget svarar rysk gas för 70 procent av Ungerns gasleveranser.

Ian Hammar

08-545 87 151

ian.hammar@realtid.se

Annons