Finansmannen Christer Gardells fondbolag Cevian Capital har haft ordentlig fart på sina investeringar, men aktieinnehavet i svensk-finska IT-koncernen Tieto – där Gardell själv sitter i styrelsen – har blivit en surdeg.

Realtid.se skrev i förra veckan om utvecklingen 2010 för aktiekurserna i de 56 storbolagen på Stockholmsbörsen.

Aktiekursen för oljebolaget Lundin Petroleum gick bäst med en kursuppgång på 96 procent [se separat artikel].

Sämst gick det för läkemedelsbolaget Meda (-21 procent) där Realtid.se söker någon talesperson.

Näst sämst var aktien i sminkbolaget Oriflame (-17 procent), och tredjen sämst IT-bolaget Tieto (-15 procent).

Realtid.se får tag på tyska banken West LB:s aktieanalytiker Jonathan Crozier i London som bevakar Tieto-aktien.

Ser du några specifika orsaker till att aktien gick så dåligt för Tieto-aktien i fjol?

– Det finns två skäl, säger han.

– Nummer ett är att Tieto finns i en svår bransch.

Enligt Crozier har det varit mycket prispress (på den typen av tjänster som Tieto erbjuder) och konkurrens särskilt från indiska bolag.

– De nya kontrakt som Tieto har ingått i fjol, har i bästa fall varit till oförändrade prisnivåer, eller lägre. För det mesta har prisnivån sjunkit.

Dessutom uppger Crozier att Tieto har gjort aktieinvesterarna besvikna genom att meddela ytterligare omstruktureringskostnader under fjärde kvartalet.

– Jag tror att Tieto har meddelat nya omstruktureringskostnader varje år i åratal.

– Aktieinvesterarna hoppas alltid att det ska upphöra, men ännu så länge har det inte gjort det.

Tietos största problem finns enligt Crozier utomlands.

– Företagets bästa länder är [hemmamarknaderna] Finland och Sverige, men i de andra länderna är Tieto generellt för små och brukar behöva vidta omstruktureringar.

Det är särskilt i Tyskland och Storbritannien.

Skulle du rekommendera Tieto att lämna sin verksamhet i de länderna?

– Om de kan, ja.

Vad tycker aktieanalytikerna om Tietos vd Hannu Syrjälä?

– Generellt tror jag att analytikerna gillar honom rätt mycket, men de kommer att tappa tålamodet.

West LB har i skrivande stund rekommendationen ”neutral” för Tieto-aktien som i skrivande stund kring lunchtid på fredagen handlas i 130,30 kronor på Stockholmsbörsen och 14,60 euro på Helsingforsbörsen.

Realtid.se får även tag på en annan aktieanalytiker som vill vara anonym.

– Huvudskälet till att det ännu inte är dags att köpa Tieto-aktien, är att bolaget genomgår en omvandling.

Nyckelfrågorna för Tieto handlar enligt analytikern om storlek och strategi.

– Tieto har en allt större andel anställda i lågkostnadsländer, vilket är goda nyheter.

– Men som jag ser det är problemet med Tietos strategi att lågkostnadspersonalen är för utspridd på för många länder.

Tieto har i dagsläget lågkostnadspersonal i ett tiotal länder såsom Lettland, Tjeckien, Polen, Ryssland, Kina och Indien.

– Det är för många länder.

– Det är bättre än att ha personalen i högkostnadsländer, men det är ändå inte bra nog.

Analytikern föreslår att Tieto koncentrerar sin lågkostnadspersonal till ett geografiskt område.

– Då kan de uppnå skalfördelar, anställa folk snabbare och billigare, och lättare uppnå bra vinstmarginal.

En annan fråga för Tieto är enligt analytikern, att bolaget är fokuserat på geografiska områden – särskilt Skandinavien – där indiska lågkostnadskonkurrenter vill växa.

– Så ett problem som Tieto lär stå inför under de kommande kvartalen och troligen i flera år, är en konstant prispress.

– De finns i ett geografiskt område där det finns mycket deflation [för den här typen av IT-tjänster].

Analytikern pekar även på att Tieto är fokuserat på kundbranscher och delar av IT-branschen där de stora, indiska konkurrenterna är mycket starka.

Det gäller exempelvis IT-tjänster åt kunder inom telekombranschen, forskning och utveckling inom telekom, finansbranschen, dataprocessande och nätverk.

– Allt det är områden där Tietos indiska konkurrenter är mycket starka.

Analytikern pekar på att Tieto i och för sig kanske ännu så länge inte berörs så mycket av indisk konkurrens vad gäller kunder inom exempelvis skogs- och pappersindustrin.

– Men det är en liten del, och dessutom vill de indiska konkurrenterna växa.

Finns det möjligheter att någon vill köpa upp hela Tieto?

– Ja och nej, säger analytikern.

Han hade köprekommendation på Tieto-aktien någon gång i början av 2008 på temat möjligheten att Tieto blir uppköpt.

– Vi sa oss att Tieto var strategiskt viktigt för tänkbara köpare i IT-branschen.

Men nu ser analytikern ett uppköp av Tieto som mindre sannolikt.

– Något av de indiska IT-bolagen skulle kunna vara intresserad av Tieto, men som jag ser det är Tieto en för stor organisation att sluka.

Enligt analytikern utgörs 25 procent av Tietos verksamhet av kundbranscher som de indiska bolagen inte är intresserade av.

Ett uppköpsbud på Tieto kom faktiskt tidigare från svenska riskkapitalbolaget Nordic Capital.

Men Tieto-styrelsen avrådde aktieägarna att acceptera budet.

– Det var i det läget som vi hoppades att något indiskt IT-bolag skulle komma in och bjuda över.

– Men så blev det inte.

Diskussioner med indierna om deras avsikter och strategi utmynnade enligt analytikern i att de inte ser ut att vilja köpa något stort IT-bolag.

– De vill hellre köpa mindre IT-bolag som passar dem i utvalda geografiska områden.

Även om det är osannolikt eftersom det är väldigt komplicerade saker, ser analytikern som ett scenario att något riskkapitalbolag kan köpa Tieto, dela upp Tieto i mindre delar som kan passa indiska köpare, sälja de delarna som indierna vill ha, och sälja resten av Tieto till ett bolag som ABB.

– ABB och Tieto skulle kunna bli en intressant kombination med fokus på Norge, Sverige och Finland för den typen av tjänster.

Analytikern bedömer att Tieto i dagsläget har nära 35 procent av de anställda i lågkostnadsländer inklusive närliggande länder som Lettland, Polen och Tjeckien.

– Tieto har som mål att öka andelen till nära 40 procent i lågkostnadsländer under 2011.

Är det tillräckligt?

– Återigen är min åsikt att man inte kan sprida ut lågkostnadspersonalen på många länder.

– Åtminstone borde Tieto välja ut ett geografiskt lågkostnadsområde där bolaget har en riktigt stor del av lågkostnadspersonalen, medan andra lågkostnadsländer kan ha en supportroll.

– Tieto måste bestämma sig för vilket lågkostnadsområde som ska bli stort, och börja bygga i det området.

– En andel på 35 procent av personalen i lågkostnadsländer är i sig en hög och bra andel.

– Men antalet anställda per lågkostnadsland är helt enkelt för litet för att det ska innebära någon skillnad.

Analytikern har för sin del säljrekommendation på Tieto-aktien med en målkurs på 13,50 euro, vilket innebär utrymme för fortsatt kursfall med 7-8 procent från nuvarande börskurs på 14,60 euro.

Realtid.se får tag på Karin Sandstedt som är talesperson för Tieto i Sverige.

Hon hänvisar till Tieto-koncernens informationschef Reeta Kaukiainen.

– Jag har pratat med henne, och vi brukar inte göra så att vi kommenterar den här typen av frågor förrän i februari egentligen [då Tieto kommer med sin nästa resultatrapport].

– Behöver du mer information och inte nöjer dig med det beskedet, kan du kontakta henne i Finland.

Realtid.se ringer upp Kaukiainen.

– Vi brukar normalt berätta mer om det kommande året och våra planer i samband med att vi presenterar vår resultatrapport för det gångna året, säger hon.

Kaukiainen bekräftar att Tieto har offentliggjort nya omstruktureringskostnader under fjärde kvartalet.

– Det gjorde vi i samband med att vi berättade om vår nya omorganisation, som vi genomför särskilt i vår internationella organisation.

Omstruktureringskostnaderna väntas uppgå till cirka 25-30 miljoner euro.

– De kostnaderna har med omstruktureringen i vår internationella verksamhet att göra.

Aktieanalytikerna säger att ni varje år tar nya omstruktureringskostnader, och de undrar om det aldrig kommer att ta slut?

– Mm. [Skratt.] Vi har också hört de kommentarerna från aktieanalytikerna.

– Och vi har haft en hel del omstruktureringskostnader under de senaste åren. Det stämmer.

De nya omstruktureringskostnaderna för i år har huvudsakligen att göra med Tietos verksamhet i Tyskland, där strategin förnyas, nya ”kompetens-centra” etableras, och en del kontor slås samman.

– Det ligger inget exceptionellt i det.

Analytikerna oroar sig för att ni är för små utanför Finland och Sverige. Går det för er att bli lönsamma i andra länder?

– Vi går med vinst redan nu i många av länderna där vi finns.

– Sedan har vi självklart vissa mål som vi ska försöka nå.

– Särskilt starka är vi i Finland och Sverige, och behöver förbättra oss utanför de två länderna.

– Med de nya åtgärderna vi vidtar nu siktar vi på att kunna förbättra oss, särskilt i länderna utanför Finland och Sverige.

Totalt har Tieto som mål att nå en rörelsemarginal på 10 procent av intäkterna.

Bolaget har inte sagt när det ska nås.

Enligt senaste resultatrapporten uppgick Tietos rörelsemarginal till 5,3 procent för perioden januari-september 2010.

Är det realistiskt att nå 10 procent en dag?

– Vi anser att det är det.

Kaukiainen bekräftar att Tieto nu har 35 procent av sina anställda i lågkostnadsländer.

Kommentar till analytikernas kritik om att lågkostnadspersonalen är för utspridd i för många länder?

– Vi fokuserar inte på ett lågkostnadsland, men vi prioriterar vissa länder såsom Kina, Indien och Tjeckien.

– Det är i de tre länderna vi har störst andel av vår lågkostnadspersonal.

I Kina har Tieto 1.000 anställda, i Indien 1.000 anställda och i Tjeckien 2.000.

– Så det är 4.000 personer i de länderna.

– Sedan har vi även mindre centra i andra lågkostnadsländer, men de kommer inte att bli större.

– De tre stora länderna prioriteras medan övriga lågkostnadsländer är mer som support.

– Så vi fokuserar redan på ett fåtal lågkostnadsländer.

Någon sammantagen kommentar till att Tieto-aktien inte verkar gå så bra på börsen?

– Vi kommenterar inte vår aktiekurs [skratt].

Men man kan säga att ni gör allt vad ni kan för att förbättra Tietos verksamhet?

– Naturligtvis, så att vi når de mål vi har satt upp.

Kaukiainen bekräftar att Cevian Capital äger 7-8 procent av Tieto enligt den senaste informationen från Cevian.

Dock finns inte Cevian med i Tietos officiella ägarlistor eftersom Cevian inte har registrerat Tieto-aktierna i eget namn.

Realtid.se söker Gardell för kommentarer om Tieto.

Tidigare har framkommit den höga värdeökning som Cevian Capital har uppnått på sina investeringar totalt sett under 2009 och 2010 [separat artikel 2].

På Tietos hemsida anges vad aktieanalytikerna har för förväntningar på bolagets finansiella utveckling.

Följande utveckling väntas för Tietos intäkter (medianen av analytikernas prognoser):

2009 (utfall): 1730 miljoner euro

2010: 1696 miljoner euro

2011: 1742 miljoner euro

Ebitda-resultat:

2009 (utfall): 148 miljoner euro

2010: 184 miljoner euro

2011: 203 miljoner euro

Vinst per aktie (exklusive engångsposter):

2009 (utfall): 1,26 euro

2010: 1,20 euro (innebär ett p/e-tal på 12 vid en aktiekurs på 14,60 euro i skrivande stund)

2011: 1,32 euro (p/e-tal 11)

Utdelning per aktie:

2009 (utfall): 0,46 euro

2010: 0,52 euro (direktavkastning 3,5-3,5 procent vid aktiekurs 14,60 euro)

2011: 0,62 euro (direktavkastning 4,2-4,3 procent)