Det var också genom företagande Sverige blev rikt. Alfred Nobel och Lars Magnus Ericsson är kända namn. Likaså Kamprad. Men runtom i landet växte samhällen fram runt företag, som i sin tur byggde sjukhus och skolor.

Detta blev möjligt tack vare ekonomiska liberaliseringar. Finansminister Johan August Gripenstedt genomdrev näringsfriheten, frihandeln, infrastruktursatsningar, friare finansmarknader och samma valuta i hela landet. Sveriges väg mot välstånd hade inletts.

Fortfarande är det frihet människor behöver för att bli framgångsrika företagare. Frihet att handla, investera, anställa, låna, köpa och sälja. De måste också få behålla mer av sina intäkter. Då kan småföretag växa, vilket annars har varit ett problem i Sverige de senaste decennierna.

Alliansregeringen har gjort mycket för att förbättra företagsklimatet. En företagare som tar ut en lön på 25.000 kronor per månad har i dag 25.000 kronor mer kvar per år efter skatt. Den så kallade med finansieringen i sjukförsäkringen har avskaffats. RUT och ROT har underlättat i särskilda branscher. Vårdvalet har underlättat vårdföretagande.

Men väldigt mycket mer kan göras. Fortsatt lägre skatter på inkomst och bolag skulle innebära att hindren för expansion sänktes ytterligare. Alliansen har också föreslagit förenklade 3:12-regler, förlängd provanställning och sänkt moms i restaurangbranschen.

Men det finns goda anledningar att tänka nytt och fritt om vad som kan göras, inte minst inspirerat av smarta reformer i andra länder. Här är fem åtgärder som jag tycker borde övervägas, för de skulle underlätta företagande och därmed leda till nya jobb och bättre välfärd.

1. Regleringsgiljotin. I en rad länder – som Korea, Ungern, Makedonien och Mexiko – har man ställt sig tre frågor om varje enskild reglering: Är den nödvändig? Är den laglig? Är den företagsvänlig? Uppfylls inte någon av de första två avskaffas regleringen direkt. Uppfylls inte den tredje förändras den eller avskaffas. På det viset skulle man kunna skapa en situation där regleringar avvecklas automatiskt istället för att som nu automatiskt bli kvar.

2. Äldreomsorgspeng. Vi lever allt längre och har allt högre inkomster, och förväntar oss bättre standard – också på äldreomsorgen. I dag betalar vi skatt hela livet och får stå med mössan i hand när vi blir äldre. Alla borde ha makten över sin peng och själv få välja mellan konkurrerande leverantörer. Då skulle mängder av äldreomsorgsföretag få en chans, valfriheten bli större och kvaliteten bli bättre. Många skulle kanske bo i Thailand som äldre.

3. Frizoner. Vi bör genomföra reformer som ökar den ekonomiska friheten i hela landet, för generella regler är alltid bättre än selektiva. Men i dag har vi så stora sociala problem, beroende på utanförskap, på vissa håll att vi kan behöva gå snabbare fram där. Kanske skulle Rosengård och Rinkeby blomstra efter några år som frizoner, med lägre skatter, avgifter och färre regleringar? Kanske skulle man också testa med Gotland? Och Tierp?

4. Valfri sjukförsäkring. Varför ska Försäkringskassan ha monopol på sjukersättning? Tänk om alla fick bestämma över var man vill ha sin sjukförsäkring – Trygg-Hansa, Skandia eller Försäkringskassan. Då skulle mängder av olika alternativ erbjudas, och drivkrafterna tillbaka till arbete stärkas. Säkert skulle de nya leverantörerna också kunna samarbeta med vårdföretag för att få fler friska snabbt. Här kan en ny bransch öppnas.

Nästa mandatperiod måste vi fortsätta tänka nytt om reformer för bättre företagsklimat. Men då krävs fortsatt Alliansregering. De rödgröna utlovar kraftigt höjda skatter på företagande och arbete, nya svårigheter för välfärdsföretag och avskaffade RUT och ROT.

Sverige borde få chansen att bli ett av världens mest företagsvänliga länder istället för att utsätta företagare och deras anställda för nostalgiskt motiverade skattehöjningsexperiment.

Johnny Munkhammar

Företagare, författare, riksdagskandidat (M)