Amarant Surinams bas i Paramaribo, beläget på Sydamerikas nordostkust, och bolagets styrelseordförande Johan Ulander. Foto: Amarant Mining. Till höger i bild: Per Agerman, Realtid.se.
Juridik

Från Surinam till Kronobergshäktet

Ständigt nya affärsupplägg och en ständig jakt på pengar har kantat Johan Ulanders resa de senaste tio åren. Realtids Per Agerman reder ut turerna bakom förra veckans häktningsbeslut.

Uppdaterad 2017-05-15
Publicerad 2017-05-15

Det senaste året har Johan Ulander spenderat mycket tid i Surinam där hans bolagssfär enligt uppgift sitter på två värdefulla gruvtillgångar. Det svenska moderbolaget Amarant Mining AB har sedan i höstas försökt ta in nya pengar för att finansiera projektet men det har gått trögare än beräknat.

Frågan är vad som nu händer med planerna. För sedan förra veckan sitter huvudpersonen själv bakom lås och bom på Kronobergshäktet. Enligt häktningsframställan misstänks Johan Ulander för bedrägeri och svindleri under perioden 2009-2013.

I slutet på 00-talet var Johan Ulander en ny och spännande aktör i Stockholms finansvärld. Han rörde sig hemtamt mellan Dubai, Medelhavets lyxiga metropoler och Stureplan. Och han verkade äga stora tillgångar.

Insteget i Stockholm gjordes via fastighetsprojekt i Dubai. När tidigare Eniro-chefen Lars Guldstrand senare drog igång investeringsfonden GKL Growth Capital gick Johan Ulander in som största investerare sedan Maths O Sundqvist hamnat i finansiell knipa. Men det handlade om löften om pengar, pengar som av allt att döma inte fanns.

Dubai-affärerna blev ingen succé i spåren av finanskrisen. Istället fick Johan Ulander upp ögonen för investeringar i gruvor och mineraltillgångar. Ganska snart hade sfären en portfölj av fyndigheter i Nord- och Sydamerika och även skogstillgångar i Afrika. Merparten av portföljköpen gjordes på avbetalning. Tanken var att pengar från framtida utvinning och försäljning av främst guld och platina skulle täcka skulderna.

Men nya pengar togs också in från privatinvesterare, en stor del av dessa från Sverige. Obligationsserien Contender High Yield såldes med stor framgång mot löften om rejäl avkastning – och med säkerhet i GKL-aktier. 

Förundersökningsprotokoll som blivit kända de senaste åren visar att Contender-pengarna dock inte bara användes för gruvinvesteringar, en del av pengarna ska också ha gått till GKL för att täcka upp för Johan Ulanders löften om investeringar.

Varken GKL eller gruvverksamheten blev dock några snabba framgångar. Framme vid 2011-2012 hade bolagen Amarant Mining och Alluvia Mining etablerats. Planerna var nu att i någon form få till en notering på en publik marknad. Samtidigt fortsatte försöken att ta in nya pengar från privastinvesterare.

I fokus hamnade nu Aktietorgsnoterade Mineral Invest och IGE Resources, ett svenskt bolag som handlas på Oslobörsen och dessutom med en hyfsat stor kassa. Alluvia och Amarant blev storägare i MI och IGE genom att sälja in tillgångar och även sälja dessa mellan bolagen.

När röken lagt sig sommaren 2013  var Mineral Invest handelsstoppad (avlistades i början av 2014 och försattes senare i konkurs) samtidigt som IGE Resources kassa var i princip tom. Det visade sig också att ett ursprungligt köp av aktier i IGE gjorts med ett kort lån och att långivaren nu krävde in panten eftersom lånet inte betalats av som avtalat.

IGE började samtidigt utreda hur pengarna från kassan plockats ut från bolaget. Det ska visa sig att 50 miljoner kronor betalades ut som ett förskott på en affär med Alluvia redan i januari 2013.

Parallellt hade GKL stora problem med sina investeringar. Flera avvecklingar och konkurser i portföljen blev följden. Längs med färden hade GKL också byggt upp stora intressen i gruvdelen av sfären.

Vid den här tidpunkten klarade inte Ulander-sfären av att betala räntor och fordringar från investerare. Men i oktober 2013 gjorde Johan Ulander en större intervju med Realtid där han slog ifrån sig ansvaret för den problematiska situationen. Han förklarade bland annat att andra varit ansvariga för att sälja Contender High Yield:

– Vi från Amarant och Ducom och de bolagen har inte aktivt deltagit i hur Contender har gjort den fundraisingen i Sverige, vem man har kontaktat och hur de har kört detta. Det var Contender som hade det uppdraget, punkt slut, och det gjorde de bra. Vad som sedan hände på exempelvis Nordisk Kapitalförvaltning kan jag inte uttala mig om överhuvudtaget.

Han tyckte att många av de inblandade bara skyllde ifrån sig:

– Det är lätt att peka på mig och säga att Johan ska fixa det ena och det andra, men alla som varit med och nu pekar finger glömmer att de också själva hade ett ansvar och en roll i det här. Det är inte så att man bara kan peka på en person hela tiden och säga att han ska fixa allting.

Hösten 2013 blev Johan Ulanders trumfkort att han trots alla problem sade sig ha en ny investerare som var redo att gå in och rädda sfären. Tidigare investerare skulle också kompenseras i denna process.

Från denna tid blev "räddningsplanen" en följetong som snabbt blev en långkörare. Några nya pengar kom nämligen inte. För att få ordning på alla krav, investerare och intressenter ombildades GKL Growth Capital till Amarant Mining AB, det bolag som numera är navet i sfären.

Enligt bolagets egen uppgift har en majoritet av fordringsägarna gått med på att byta tidigare obligationer, aktier och andra värdepapper till innehav i det nya Amarant. Förhoppningen är återigen att pengar ska komma in i framtiden när väl en utvinning kan startas.

I bolagets informationsmaterial talas det också om en framtida notering, eventuellt i Tyskland.

Huvudtillgången är guldfyndigheter i Surinam och Johan Ulandet sitter numera i den svenska styrelsen. Han är även på plats i Sydamerika för att övervaka projektet, något som sedan förra veckan inte är möjligt sedan Ekobrottsmyndigheten lagt sig i spelet.

Att tillslaget gjordes just nu är överraskande. En rad personer i nätverket kring Johan Ulander har redan blivit föremål för myndighetsåtgärder.

Våren 2015 gjordes husrannsakningar riktade mot både GKL och Contender Kapital (som var med och satte upp Contender-obligationerna). Flera personer har åtalats i separata processer därefter men hittills är resultatet skralt för EBM:s del. Flera mål väntar nu på överprövning i hovrätten.

Det gäller även fängelsedomarna mot huvudpersonerna i IGE Resources styrelse, för plundringen av kassan, som kom förra året.

Johan Ulander själv hade dock fram till förra veckan inte ens hörts av polisen som vittne, vilket flera försvarsadvokater gjort en poäng av i de olika rättegångarna.

Under vintern och våren har Johan Ulander spenderat mycket tid på plats i Surinam. I ett nyhetsbrev från början av april meddelade han den första guldutvinningen gjorts och att ny utrustning var på väg för att utöka kapaciteten. 

"Det är ett mycket stort steg för oss att vi nu har registrerat våra första produktionssiffror i ett pånyttfött Amarant Mining AB (publ) och jag vill passa på att uttrycka vår stora uppskattning av det stöd vi har fått från er investerare under en mycket ansträngande period", avslutade Ulander brevet.

Platsannonser