Framtidens revisor behöver inte vara företagsekonom, utan kan ha en kandidatexamen inom i princip vilket ämne som helst. Kravet på sammanlagd utbildningstid sänks samtidigt från åtta till sex år. Det är i korthet innebörden i de nya utbildningskraven för revisorer som antogs av regeringen i förra veckan.

Jan Marton, docent i redovisning på Handelshögskolan i Göteborg är skarp kritiker av de nya utbildningskraven:

– Revisorsinspektionen påstår att de höjer kvalitén. Var ärlig i stället och säg som det är: Vi vill att det ska bli lättare att bli revisor. Men säg inte att en 25-procentig sänkning av kraven är en ökning av kvallitén.

Förslagen kommer från Revisorsinspektionen (RI) som konsulterat de olika intressenterna genom att anordna seminarier och en remissrunda med ett 40-tal remissinstanser beståendes av myndigheter, större revisionsbyråer, lärosäten, näringslivsorganisationer och branschorganisationen FAR.

Syftet med de nya utbildningskraven är att öppna upp för större flexibilitet. I grunden ligger en oro för revisorsyrkets till synes sjunkande attraktivitet.

“Det tar ofta tio år av eftergymnasial utbildning innan revisorsexamen avläggs. Av de cirka 550 nyutbildade företagsekonomer som revisionsföretagen i Sverige anställer varje år väljer endast cirka 150 att skriva revisorsprovet. Samtidigt har det sedan början av 2000-talet skett en årlig minskning av antalet auktoriserade revisorer”, skriver RI.

RI menar att huvudansvaret för att upprätthålla revisorsyrkets attraktionskraft ligger hos branschen, men myndigheten säger sig vilja bidra genom att “inte i onödan” försvåra rekryteringen av framtida revisorer. 

RI skriver också att den nya utbildningskraven är “nödvändiga för att effektivisera utbildningen, göra revisionsyrket mer attraktivt och ytterligare höja revisionskvalitén”. 

Jan Marton anser att RI:s utbildningsreform är politiskt driven och tycker inte att myndigheten varit lyhörd för mer substantiella synpunkter.

– En revisor i dag och ännu mer i framtiden måste förstå konceptuella resonemang inom revision och det gör man efter 4-5 års studier. Det är särskilt viktigt i ämnet revision och i en allt mer digitaliserad framtid där de enkla uppgifterna kommer att försvinna, säger Jan Marton.

Han uttrycker förvåning över att det är tillsynsmyndigheten som driver på förändringen, som han menar främst spelar branschens kommersiella intressen i händerna:

– Jag tror att det här är drivet av branschens intresse att bredda sig och kunna öka rådgivningen. Men det är en farlig utveckling att fokusera så mycket på affären och tappa i kvalitén, säger Jan Marton.

I en krönika i tidningen Balans nyligen påminde han om att redovisningsskandaler ofta sker när konjunkturen går ned. Efter en lång högkonjunktur står vi inför en nedgång och risken är att nästa redovisningsskandal sammanfaller med att de sänkta kraven på revisorer slagit igenom, varnar Jan Marton:

– Vid en konjunkturnedgång får vissa företag ekonomiska problem och då kan svagheter i redovisningen komma att visa sig, och detta kommer att slå igenom samtidigt som man reducerat kraven på att bli revisor.

RI å sin sida framhåller att revisorsprovet kommer att vara oförändrat, vilket kan tolkas som att kraven inte sänks:

– Provet är oförändrat, man kan fortfarande bli testad inom alla de ämnesområden som föreskrifterna anger. Den här reformen innebär inte någon ändring av provet, det håller samma svårighetsgrad som tidigare, säger David Gripenhjärta, jurist och projektledare för de nya utbildningskraven på RI.

Förutom en kandidatexamen – enligt de nya kraven i vilket ämne som helst – och sammanlagt sex års utbildning (på högskola/universitet samt utbildning inom ramen för anställningen på en revisionsbyrå), behöver revisorskandidaten visa att hen har utbildning inom sammanlagt tio ämnesområden med bäring på yrket.

Med andra ord, även den som har en kandidatexamen i exempelvis litteraturvetenskap kommer att bli tvungen att komplettera med tio ämnesområden.

– Tidigare har dörren varit stängd för personer med annan bakgrund än företagsekonomi, det är den inte längre i och med breddningen av kompetensbasen, säger David Gripenhjärta.

I dagarna kommer RI att publicera de nya föreskrifterna i sin helhet. De ligger ganska nära det ursprungliga förslaget, berättar David Gripenhjärta, som också säger att remissinstanserna varit mestadels positiva. Även bland högskolorna och universiteten menar David Gripenhjärta att det har funnits dem som välkomnat reformen.

Flera kritiska röster har dock tagit plats på debattsidorna i branschtidningen Balans, senast Johanna Sylvander, doktornad i företagsekonomi på Linköpings universitet. 

“Att sänka kompetenskraven för yrket kan få helt motsatt effekt gällande yrkets attraktivitet och riskerar dessutom att resultera i mindre kompetenta revisorer.”, skriver hon och stämmer in i Jan Martons uppmaning att RI bör tänka om.