För åttonde året i rad anordnades eventet VQ Forum. Initiativtagare var Helena Hallgarn och Ann Björk som är  grundare av VQ Legal. 
 
Det här årets huvudtema var ”digitalisering och artificiell intelligens i juristbranschen” – ett högaktuellt och brännande tema.
 
I den rapport som docent Christian Sandström vid Chalmers Tekniska Högskola publicerade i våras, på uppdrag av Konkurrensverket, delades digitaliseringen av juridiken in i tre faser.

I den första fasen omvandlas analog information till elektronisk. Det innebär en produktivitetshöjning och vissa supportfunktioner försvinner.  

Den andra fasen av juridikens digitalisering karaktäriseras av automation och en allt större del av juristens arbete blir digitalt. Stora mängder data kan sammanställas och matas ut via automatisering. 

Den här fasen befinner sig just nu i tillväxt: juridiska tjänster digitaliseras och nya onlinebaserade aktörer levererar prispressade tjänster via internet, exempelvis avtalsmallar och konsultationer via internet. Det sätter de traditionella advokatbyråerna under press.  Med stöd av standardisering ökar de onlinebaserade aktörerna trycket på marknaden genom att priserna blir transparenta och priskonkurrensen hårdare.

När allt mer juridiskt arbete kan standardiseras är en naturlig följd att advokatsekretarna och paralegals försvinner och att antalet biträdande jurister i förhållande till delägarna minskar. Det sa Christian Sandström under eventet och presenterade en bild som visade att 2011 var siffran för biträdande jurister per delägare 1,25. 2015 låg den siffran på 1,05. 

Hotet mot jurister som profession ska dock inte överdrivas menade Richard Tromans, grundare av TromansConsulting. Eftersom jurister kan erbjuda kvalificerad rådgivning är deras ställning relativt säker. Det ser man bland annat när man studerar advokatbyråer som har infört AI; än så länge har de inte dragit ner nämnvärt på antalet  jurister. 

Juristbranschen är en av många branscher som transformeras på grund av den snabba tekniska utvecklingen, men i juristbranschen sker utvecklingen långsamt och successivt. 

Anledningen till att juristbranschen ligger långt efter många andra branscher när det kommer till att anpassa sig till digitaliseringen är att det inte finns tillräckligt starka motiv för att göra stora investeringar inom detta område. Det sa Lena Almefelt, General Counsel på EQT.

Hon fick medhåll av PG Ekbom, partner på Hamilton som dock framhöll att när det gäller digitaliseringen av fysisk dokumentation har många advokatbyråer kommit en bra bit på väg. Han var hoppfull inför att advokatbyråer kommer att hitta kostnadseffektiva lösningar som gynnar både byrå och klienter. 

Utmaningen ligger enligt Gustaf Reuterskiöld, Country Managing Partner, och Adam Hembury, Director of Innovation på DLA Piper, i att förändra juristernas arbetssätt och att integrera de nya lösningarna i hela organisationen. Först när klienterna ställer högre krav på smarta lösningar och prispress tror de att advokatbyråerna kommer att omfamna digitaliseringen på riktigt. 

Den tredje fasen är i ett mycket tidigt skede och innebär att artificiell intelligens införs. I den här fasen kan tekniken dra slutsatser och ge rekommendationer. Det är främst stora internationella advokatbyråer som idag experimenterar med artificiell intelligens. 

När teknikreportern Mats Lewan pratade om att vi människor kommer att lära av maskinerna inom snar framtid var salen med de 200 åhörarna knäpptyst.

Mats Lewan illustrerade vad han menade med ett exempel taget från spelvärlden:

I våras slog en maskin världmästaren, kinesen Ke Jie, i det som brukar klassas som världens svåraste strategispel – brädspelet ”Go”.  Det var inte första gången tekniken vann över det mänskliga förnuftet. Redan för två år sedan vann Googles AlphaGo över en av då världens bästa Go-spelare.

Vad är det då som gör detta så unikt?

Det unika är att det finns en stark mänsklig aspekt av GO; oändligt många valmöjligheter bidrar till att intuitionen, kreativiteten och förnuftet är viktiga komponenter för att vinna. 

Att maskinen har blivit en oslagbar expert, även när det gäller mänskligt beteende, är något som juristbranschen måste förhålla sig till – oavsett om man ser det som ett hot eller en stor möjlighet.

Men, att tekniken kommer att få en strategisk och rådgivande roll i juristbranschen är inget som Ralph Versweyveld, Business Manager på Wolters Kluwers, tror på. Enligt honom kommer tekniken snarare att användas som ett affärsstöd.

Helt klart är att juristbranschen står inför stora utmaningar. För att möta framtidens behov är det nödvändigt att universiteten anpassar sina juristutbildningar till den nya verkligheten. Det sa Zarina Virsholm, partner och grundare av rekryteringsfirman Sharp Recruitment.  Hon poängterade att marknadens efterfrågan på jurister, som är experter på personuppgifter och dataskydd, är mycket stor, men utbudet är litet. Kanske skulle ett närmare samarbete mellan näringsliv och akademi råda bot på bristen av kvalificerade jurister? 

Helena Hallgarn and Ann Björk kommenterar: 

Vad är syftet med VQ Legal-eventet?

– Syftet med VQ Forum har alltsedan starten för åtta år sedan varit att lyfta frågor om strategiska utvecklingsfrågor inom juristsektorn. Vi har velat skapa ett forum där jurister, både advokater och bolagsjurister, ska kunna träffas och inspireras och diskutera sådana frågor. Vi har där kunnat utnyttja vårt kontaktnät för att hitta talare till detta och vi kan glädjande konstatera att vi har haft en mycket positiv utveckling av detta forum där vi i år slog rekord med 220 anmälda deltagare, säger Ann Björk. 

Var det något som kom fram under dagen som annars inte diskuteras så ofta?

– En viktig slutsats från dagen tycker vi är att det är viktigt att inte bli för förförd av nya spännande IT-verktyg och tro att det räcker att köpa in dessa för att hänga med i digitaliseringsutvecklingen utan det krävs två steg till. Först och främst måste man implementera och anpassa dem på ett sätt som fungerar bra i verksamheten (men det var inte så mycket en nyhet) men framförallt måste man se över sina affärsmodeller och se hur dessa nya verktyg passar in där; hur ska de användas och av vem, hur får man användarna att använda dem på rätt sätt, ska man även erbjuda dem direkt till klienterna, hur hanterar man ansvarsfrågan och hur tar man betalt för detta? Detta är en större fråga som man måste ta med sig hem och fundera på. Det handlar om att utveckla affärsmodellen, säger Helena Hallgarn.

Vad tycker ni att advokatbyråerna ska bära med sig efter eventet?

– Det viktiga som vi vill att juristerna tar med sig från detta VQ Forum är att de börjar fundera på och diskutera dessa frågor, säger Ann Björk. 

– Vi vill också gärna fånga upp goda exempel från genomförda förändringar, nya arbetssätt och nya erbjudanden så de som har sådana goda erfarenheter får gärna höra av sig till oss, avslutar Helena Hallgarn.