Skatten ska stärka samhällets förmåga att möta kriser i det finansiella systemet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Det framgår av ett pressmeddelande från finansdepartementet.

– Syftet med den nya skatten är att stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka de kostnader som en kris i det finansiella systemet riskerar att föra med sig. En finansiell kris kan till exempel orsaka stora indirekta kostnader som uppstår om krisen får konjunkturen att vika och arbetslösheten att öka, skriver departementet.

Enligt förslaget ska riskskatten betalas av kreditinstitut som har skulder som överstiger 150 miljarder kronor vid beskatt­nings­årets ingång och som kan hänföras till bolagets verksamhet i Sverige. Gränsvärdet ska årligen räknas om för att följa med den allmänna ekonomiska utvecklingen i landet. Skatten ska uppgå till 0,06 procent av kreditinsti­tutets skulder efter vissa justeringar under 2022 och till 0,07 procent från och med 2023. Förslaget berör svenska kreditinstitut och utländska kreditinstitut med verksamhet i Sverige.

Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2020 och föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Förslaget beräknas ge ökade skatteintäkter med cirka 5 miljarder kronor 2022. I budgetpropositionen för 2021 avser regeringen avisera en höjning av skatten med 1 miljard kronor från 2023. Den beräknade offentligfinansiella effekten från höjningen planeras användas till ökade försvarsanslag.