Centrum för Konsumtionsvetenskap varnar i sin årliga konsumtionsrapport om en kommande lågkonjunktur i Sverige baserat på svenska folkets konsumtion. 

– Årets rapport heter ”Orosmoln” och visar att sötebrödsdagarna är över och att svångremmen börjat dras åt i Sverige, säger John Magnus Roos, forskare vid Göteborgs universitet.

Forskarna ser flera tecken som historiskt sett har förebådat en lågkonjunktur, som färre besök på kvällsrestauranger, barer och pubar, mindre pengar spenderas på utomlands och på kläder samt färre köp av nya bilar. 

Den totala konsumtionen i Sverige ökade under 2018 på grund av att de stora konsumtionskategorierna mat och bostad ökade mer än på länge.

– Då ekonomisk oro råder spenderar människor mer på det nödvändiga som mat och bostad, och mindre på det som kan skjutas upp – som ny bil, möbler, kläder, utlandssemester och nöjesrestauranger, säger John Magnus Roos.

Ytterligare tecken på ekonomisk oro är minskad generositet. 

– Det svenska folket har blivit mindre generösa. Vi har minskat antalet donationer till hjälporganisationer och vi köper inte så mycket presenter till andra. I tider av ekonomisk oro blir fokus mer på att klara den egna situationen, säger John Magnus Roos.

Under den globala finanskrisen minskade aldrig den svenska konsumtionen. I sviterna av finanskrisen har konsumtionen stimulerats genom låga räntor vilket föranlett att de svenska hushållen idag är kraftigt skuldsatta. 

– Med tanke på att konsumtionen aldrig avtog under den globala finanskrisen så kan penningpolitiken tyckas onödigt expansiv. Vid en ny lågkonjunktur är det riskabelt att hålla köpfesten vid liv genom ytterligare belåning. 

– De svenska hushållens höga skuldsättning gör helt enkelt att Sverige är dåligt rustat för en ny lågkonjunktur, säger John Magnus Roos.