Att företag i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island inte tvingas följa strikta riktlinjer och regelverk för hur man ska styra sina verksamheter ökar konkurrenskraften mot andra delar av världen.

Det menar Sven-Erik Sjöstrand, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm, som tillsammans med en grupp nordiska forskarkollegor, har genomfört en studie på området.

– Det är en konkurrensfördel, eftersom det skapar kvalité i bolagsstyrningen. Man har hittat en bra linje mellan det som måste följas, vilket är ganska begränsat, och den totala friheten, säger Sven-Erik Sjöstrand.

I studien har totalt 225 huvudägare, styrelseledamöter och vd:ar har intervjuats. Därtill har över 1000 styrelseärenden analyserats.

De riktlinjer och normer som svenska bolag idag har att förhålla sig till utgörs av den så kallade koden för bolagsstyrning, som tas fram av Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Eftersom denna inte innebär några legala sanktioner för de bolag som avviker från koden är dess normerande kraft dock svag.

– Det finns ingen överdriven entusiasm för de här koderna. Är det så att man inte vill följa dem så kan man avvika, bara man föklarar varför. Men det finns även de som tycker att det är lite jobbigt att förklara sig, då döljer man helt enkelt att man inte följer koden genom att låtsas följa den, säger Sven-Erik Sjöstrand.

Forskningsresultaten överraskade Sven-Erik Sjöstrand och hans kollegor.

– Vi kallar det här för "skrädderi", att varje bolag har stora möjligheter att själv utforma sin bolagsstyrning. Vi var väldigt överraskade över hur stora de här möjligheterna var, säger han.

Är det ett inte problem att bolag avviker från koden?
– Det tycker inte de 225 personer som vi har intervjuat. De hävdar att vi har en konkurrensfördel i Norden i och med att vi kan utforma bolagsstyrningen mer flexibelt i de enskilda företagen. Jag och mina medarbetare delar den uppfattningen.

Sven-Erik Sjöstrand pekar bland annat på att man i USA har mycket striktare regler och det där finns "ett tryck på att alla bolag ska passa i samma kostym", vilket påverkar vissa bolags konkurrenskraft negativt.

Han varnar därför för att lagstifta på detta område i Sverige, då han anser att dagens situation med näringslivets självregelering fungerar bra.

Utöver det faktum att möjligheterna till "skrädderi" var större än väntat överraskades forskarna också av att skillnaderna mellan de nordiska länderna är små.

– Det skiljer sig inte mellan länderna, utan varje land har ungefär samma repertoar vad gäller bolagsstyrning. Det förvånade oss, säger Sven-Erik Sjöstrand.

I alla nordiska länder förutom Danmark behandlas den nationella koden för bolagsstyrning med bristande entusiasm, menar Sjöstrand.

Istället finns den största variationen inom länderna. Framförallt är det två faktorer som påverkar hur styrningen går till: huruvida bolaget har en kontrollhuvudägare eller om ägandet är utspritt, samt personligheten hos eventuella huvudägare.

– I Norden har kontrollhuvudägare väldigt stor makt och kan då utforma bolagsstyrningen på det sätt de finner lämpligt. Den som är huvudkontrollägare sätter stark prägel på hur styrningen ser ut. Vi var inte alls beredda på att det skulle vara så personberoende, säger Sven-Erik Sjöstrand.

Den ägargrupp som har en kontrollerande andel av bolaget i fråga kan själv välja hur stark man vill att styrelsen ska vara, menar Sven-Erik Sjöstrand. Vissa bolag väljer att underminera styrelsens makt genom att arbeta med styrningen utanför styrelserummet, medan andra sätter sig själva som ordförande och därigenom styr verksamheten med järnhand.

En annan faktor som påverkar hur bolagsstyrningen ser ut – utöver kontrollhuvudägande och personlighet – är huruvida bolaget är privat eller statligt ägt. Framförallt påverkas rekryteringen till styrelsen av detta, där statliga bolag tvingas vara mer transparenta.

Därtill påverkas styrningen av huruvida bolaget ingår i en så kallad ägarsfär eller inte, samt vilken sfär det i så fall är en del av.

– Ägarsfärer, exempelvis Handelsbankensfären, Wallenbergsfären eller Schörlingsfären, har ett slags tankesätt som återspeglas i de olika bolagen, säger Sven-Erik Sjöstrand.