Annons

Annons

Revisorsnamnden534.png

Per Johansson (myndighetschef) och Adam Diamant (chefsjurist), fotograf AD: Leif Kullberg

Förändringarna som revolutionerar revisionsbranschen

Revisionsbranschen genomgår förändringar som får genomgripande konsekvenser i hela branschen. Till exempel kan delar av revisionsarbetet hamna i Indien.  På Revisorsnämnden ser man nu över hur revisionsbranschen i Sverige kan stärkas. Det berättar myndighetens chef Per Johansson och chefsjurist Adam Diamant.

EU-revisionspaketet, begränsningar i revisionsplikten, snabb teknisk utveckling och andra omvärldsfaktorer skapar nya förutsättningar för branschen. Den förändrade verkligheten i branschen har även stora konsekvenser för Revisorsnämndens verksamhet.

– Vi ser hur branschen internationaliseras allt mer. Klienternas verksamhet blir alltmer gränsöverskridande och likaså blir revisorernas, säger Adam Diamant som berättar att internationaliseringen inte bara sker på regelnivå utan även strukturellt och gestaltar sig bland annat i sammanslagningar på europeisk nivå och allt fler internationella nätverk.

– Vi ser även hur man bygger på kunskapscentra internationellt där man samlar olika discipliner. Det är inte längre givet att revisionen av ett svenskt aktiebolag ska utföras i Sverige. Det finns något som kallas “shared service center” och som bland annat ligger i Indien där massgranskning sker. Det påverkar naturligtvis hur revisionsbyråerna organiserar sig, för i slutändan är det den svenska revisorn som tar ansvar för revisionen och som står under vår kvalitativa tillsyn, fortsätter Adam Diamant.

Per Johansson, berättar att god revisors- och revisionssed löpande måste anpassas till utvecklingen för att fortfarande anses relevant och uppnå det överordnade syftet med en revision det vill säga att bidra till hög revisionskvalitet och höga yrkesetiska krav.

– Utvecklingen kräver en aktiv bevakning av omvärlden från vår sida och en löpande anpassning av ställda krav på god revisors- och revisionssed. Snabba förändringar ställer även krav på en aktiv och snabb kommunikation med omvärlden och våra intressenter.

För att uppnå detta syfte strävar Revisorsnämnden efter att dialogen med revisionsbranschen ska stärkas. Förutom regelbundna samråd med branschorganisationen FAR eftersträvas även dialog med de medelstora och stora revisionsbyråerna, företrädare från den statliga och kommunala revisionen och med andra europeiska tillsynsorganisationer.

En central fråga för myndigheten är att se över hur ändamålsenliga särsvenska regler egentligen är.

– För en revisionskår som verkar på en internationell marknad med globala villkor är det viktigt att vi ser över de regler som inte är harmoniserade. Vi gör en avvägning mot bakgrund av effektivitet, rättssäkerhet och relevans, säger Per Johansson.

– Utgångsläget är att vi inte ska ha särsvenska regler om det verkligen inte är påkallat. Om inte de särsvenska reglerna fyller ett relevant behov riskerar de att bli en begränsning för svenska revisorers möjligheter att anpassa till sig omvärldsförändringar, fyller Adam Diamant i.

Till att börja med ska Revisorsnämnden se över de teoretiska och praktiska kompetenskraven för revisorerna. Revision i Sverige idag är, i motsats till exempel Danmark, inte ett akademiskt ämne. Frånsett vissa krav på grundläggande utbildning sker också en praktiska utbildning av revisor genom internutbildning vid revisionsbyråerna och av branschorganisationen FAR. Det konstateras dels att kombinationen av en akademisk grundutbildning om tre till fyra år och en minst lika lång internutbildning ställer allt för höga krav många studenter, men också att kåren behöver andra slags kompetenser.

– För att tydliggöra god revisorssed är det viktigt att vi närmare utreder hur internationella yrkesetiska regler förhåller sig till svenska regler. Det är även relevant att se över kompetenskraven, eftersom det inte är självklart att man blir en duktig revisor enbart genom att höga akademiska krav uppfylls. Man kan tänka sig att man även ska kunna bli revisor om har en bredare akademisk utbildning inom med inriktning mot till exempel juridik eller något liknande, säger Adam Diamant.

En utveckling är att revisionskåren minskar till följd av avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag, vilket skedde 2010 och då omfattade drygt 70 procent av aktiebolagen.

– En central uppgift för Revisorsnämnden är att tillskapa förutsättningar för att revisorskåren inte blir underdimensionerad för det behov som behövs. Vi behöver en solid kår för att kunna hantera de krav som ställs. Det som är positivt är att även om det har skett en nettominskning så sker inte minskningen längre i samma takt, säger Adam Diamant.

Avskaffandet av revisionsplikten fick även till följd att kvalitén på årsredovisningarna har gått ner.

– Det här skapar oro, eftersom strategiskt och ekonomiskt viktiga strategiska beslut många gånger baseras på årsredovisningar. Det här är något som riksdag, regering och Revisorsnämnden noga behöver följa, säger Per Johansson.

En annan fråga som oroar är hur en allt mer tudelad bransch ska hanteras.

– Vi har i princip åtta, nio revisionsbyråer som har alla de samhällsviktiga uppdragen. Frågan är hur det påverkar de andra aktörerna. De mindre byråerna vittnar om en rädsla för att samma omfattande regelkrav som gäller för de stora revisionsbyråerna även ska omfatta dem. Det är viktigt att reglerna som gäller för dessa byråer är utformade så att de är ändamålsenliga. Att se över detta och förstå vilket fokus och behov de mindre aktörerna har är en viktig uppgift som ligger i linje med vårt uppdrag att skapa förutsättningar för god revisionskvalitet i båda de här grupperna, säger Adam Diamant.

Varken Per Johansson eller Adam Diamant tror att EU:s revisionspaket kommer att minska maktkoncentrationen.

– Regulatoriska och organisatoriska begränsningar gör det svårt för små och medelstora revisionsbyråer att konkurrera med de stora byråerna. Vi som tillsynsmyndighet har mycket höga krav på de aktörer som reviderar samhällsviktiga företag, vilket gör att små och medelstora byråer inte har kapacitet att konkurrera om samma uppdrag som de stora byråerna, säger Adam Diamant.

Istället för att uppdragen sprids på marknaden går utvecklingen snarare mot att mindre revisionsbyråer lämnar sina mest komplexa uppdrag på grund av de stränga krav som ställs, berättar Per Johansson som dock tror att EU:s revisionspaket kommer att ge de avsedda konsekvenserna när det gäller att stärka byråernas oberoende.

– Oberoendefrågorna är centrala och kommer troligen att stärkas genom krav på vilka uppdrag byråerna får ta sig an och rotationskravet. Reformen ställer även nya krav på hur revisorn rapporterar, vilket bidrar till att göra revisionen mer relevant.

Upplever ni att revisionsbyråerna är oroade när det kommer till att tillämpa EU:s revisionspaket?

– Oro är ett för starkt ord. Jag skulle snarare säga att det råder en stor osäkerhet i hur revisionspaketet ska tillämpas. Hittills har vi haft direktiv inom på revisionsområdet. Direktiv är sådana att de införlivas genom riksdagens och regeringens beslut, vilket gör att de sätts i en svensk juridisk kontext. Nu har vi en förordning, vilket gör att vi famlar lite i mörkret, eftersom det är EU-domstolen som ytterst styr tolkningen av regelverket, säger Adam Diamant och fortsätter:

– Byråerna är angelägna tillämpa reglerna på rätt sätt eftersom de är angelägna om att göra rätt.

Per Johansson är den första chefen för Revisorsnämnden som har revisorsbakgrund. Enligt Adam Diamant har det gjort avtryck i myndighetens verksamhet.

Annons

Annons

– Per betraktar vår verksamhet med andra ögon och ifrågasätter, i ljuset av vårt uppdrag, varför vi gör på ett visst sätt. Det gör att vi har börjat tänka lite bredare och tydligare framtidsinriktat vilket ligger i linje med vårt uppgift att verka för en ändamålsenlig utveckling av god revisorssed och god revisionssed.

Sedan Per Johansson tillträdde som myndighetschef arbetar Revisorsnämnden aktivt för att vara proaktiva och relevanta inte endast för kvalificerade revisorer inom den privata sektorn utan även för yrkesrevisorer i den kommunala och statliga sektorn.

– Jag tror att det lagstadgade begreppet av revisor och revisionsfrågor är bredare för mig. För mig är revisor en yrkesgrupp med ett viktigt samhällsuppdrag. Vår ambition är att vi ska ta ett helhetsgrepp kring alla revisor och revisionsfrågor. I ett första skede vill vi ta en diskussion med branschens aktörer kring hur revisionen i Sverige kan stärkas, säger Per Johansson.

– Vårt lagstadgade uppdrag är att främst tillgodose näringslivets behov. Samtidigt säljer också granskningstjänster till kommuner och staten. Trots det saknas en tydlig struktur kring det som inte rör revision i det privata näringslivet. Det är en central fråga för oss.

Ett annat fokusområde för Revisorsnämnden är att stärka den proaktiva tillsynen.

– Vi strävar efter att branschen ska drivas på ett ändamålsenligt och relevant sätt och det kan man uppstå på olika sätt. För oss innebär inte en effektiv tillsyn att gå in med en disciplinär åtgärd i efterhand utan istället vill vi satsa på en proaktiv tillsyn. Därför är också en fungerande dialog med branschen viktig, säger Adam Diamant.

Samtidigt arbetar Revisorsnämnden aktivt med att korta ner handläggningstiden för disciplinärendena.

– För några år sedan såg vi att vi har för långa handläggningstider. Vi beslutade då att vi måste jobba från två håll. Det är väldigt viktigt att korta de långa ”liggtiderna”, men det är minst lika viktigt att snabbt hantera de ärenden som kommer in, säger Per Johansson.

För att uppnå detta syfte har Revisorsnämnden arbetat med att omformulera sina riktlinjer kring hur ett ärende ska hanteras och var fokus ska läggas.

– Vår verksamhet är inte kopplad till en särskild anmälan utan vi betraktar anmälningar som en trigger för att inleda en utredning. Därför gäller det för oss att gå tillräckligt smalt för att det ska vara effektivt, men tillräckligt brett för att vi ska täcka det viktigaste när vi hanterar ärenden. Likformighet, rättssäkerhet och kvalitet är viktiga parametrar för oss när vi hanterar disciplinärenden, säger Adam Diamant som också berättar att en effektiv åtgärd som myndigheten har infört är att låta handläggarna, en timme i veckan, få möjlighet att inhämta synpunkter från ledningen i hur ett ärende ska hanteras. En annan viktig åtgärd är att rekrytera kompetenta medarbetare.

Disciplinärendena delas in i tre kategorier; yngre än ett år, ett år till 18 månader och 18 månader till två år. Enligt det serviceåtagande som Revisorsnämnden har gjort ska 90 procent av ärendena avgöras inom två år. Revisorsnämnden har idag inga ärenden som är äldre än två år och de senaste tre åren har ärendena i kategorin 18 månader till 24 månader minskat med två tredjedelar.

– Vårt kvalitetskontrollerande arbete syftar inte till att hitta fel utan främst till att att ge branschen vägledning. Genom att påpeka vad som har utvecklingspotential befäster vi det som är bra och utvecklar det som kan förbättras. Disciplinära ärenden berör endast ca en procent av kåren. Vi avskriver cirka 65 procent av ärendena, så överlag är revisionskvalitén mycket god, säger Adam Diamant.

En annan sak som upptar Revisorsnämndens fokus just nu är digitaliseringen.

– Hela vår bransch håller på att digitaliseras. För att kunna bistå branschens aktörer på bästa sätt måste även vi förändra oss. Vi ser därför över hur vi internt kan stödja olika processer, både inom kärnverksamheten och det administrativa stödet. På den disciplinära sidan är det till exempel mycket pappersakter, som inom snar framtid kan vara digitaliserade. Förra året investerade vi i ett nytt system som stödjer revisorerna i deras kvalitetskontroller. Snart ska vi upphandla en nya IT-plattform och ett nytt dokument- och ärendesystem, säger Per Johansson och fortsätter:

– Vi har bara sett början på hur den tekniska utvecklingen förändrar revisorsrollen. Mycket tyder på att digitaliseringen kommer att bidra till att vår verksamhet effektiviseras, eftersom vi får verktyg att hantera helt andra volymer jämfört med tidigare. Vi måste vara ödmjuka, eftersom vi befinner oss i början av den tekniska omvandlingen, och föra en kontinuerlig dialog med branschen om vad de förväntar sig av oss i form av digitala tjänster.

Revisorsnämnden byter namn till Revisorsinspektionen den första april 2017.

 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons