På torsdagen publicerades ”Nordic fintech disruptors report 2018”, som MagnaCarta och Fintech Mundi har gjort på uppdrag av Mastercard. 3.000 seniora chefer från ledande banker, finansiella institutioner och fintech-bolag intervjuades till undersökningen under perioden mars–maj i år.

Enligt undersökningen kan bankerna snuvas på så mycket som 38 procent av sin omsättning till fintech-utmanare, närmaste fem åren. Det är en ökning med 12 procentenheter jämfört med förra året – och 7 procent högre än banker i övriga Europa.

Nya intäkter i fokus

Samtidigt har de flesta banker nu på allvar insett vikten av att samarbete med uppstickare, istället för att konkurrera med dem. Mer än åtta av tio traditionella finansbolag (84 procent) söker i dag aktivt fintech-samarbeten. Det är 10 procent fler än 2017 och 11 procent fler än övriga Europa.

De tror att partnerskap med utmanare gynnar deras digitaliseringsprocesser och att det leder till innovativare och mer kundfokuserade tjänster. Förhoppningen är också att fintech-bolag ska kunna hjälpa dem att snabbare och mer kostandseffektivt att nå sina digitala mål.

– Vi konkurrerar inte längre med banker, utan med fintech och måste vara attraktiva samarbetspartners och upplevas som tekniskt avancerade, kommenterar Zane Miltina, CDO på Nordeas och DNB:s sammanslagna baltiska verksamhet Luminor Bank.

De nordiska bankerna uppgav 2017 minskade kostnader som den främsta affärsfördelen som kan uppnås genom fintech-samarbeten. I årets undersökning återfinns denna affärsfördel dock först på sjunde plats i rankningen. I dag är det viktigare för bankerna att hitta nya intäktsströmmar (63 procent), förbättra kundupplevelsen (56 procent) och erbjuda nya lösningar för kunder (48 procent).

500 fintech-aktörer

Det finns i dagsläget över 500 fintechbolag i Norden och Baltikum, jämfört med 300 i hela Tyskland, enligt rapporten. Nordiska enhörningsbolag värderas tillsammans till totalt 55 miljarder kronor.

Tillsammans med baltiska enhörningar utgör det hälften av europeiska enhörningarnas totala värderingsvärde. En ”unicorn” – eller en enhörning – kallas ett bolag som har nått en värdering på 1 miljard dollar.  

Bland europeiska fintech-enhörningar har svenska betalbolaget Klarna den högsta värderingen på 21,5 miljarder kronor. Därefter följer holländska Adyen (20 miljarder), svenska Izettle, som nyligen blev uppköpt av Paypal (19), brittiska Revolut (14), TransferWise (14) och crowdfunding-bolaget Funding Circle, också brittiskt (8,7).

Det är framför allt de stora stegen mot ett kontantlöst samhälle i Norden som ligger bakom fintech-vågen, menar rapportförfattarna. Betallösningar som svenska Swish, norska Vipps och danska MobilePay har banat vägen och skapat ett tryck och en efterfrågan på snabba digitala finanslösningar, bortom bankkontoren.

Även om nordiska fintechbolag nått stora framgångar så finns det flera utmaningar, enligt rapporten. Nästan fyra av tio (37 procent) av dem anger regleringar som ett hinder för innovation. 67 procent uppger att de har svårt att skala upp av det skälet, medan 33 procent menar att regleringar gör det svårare att få riskkapital-finansiering.   

Omogen sektor

Och även om det finns ett ”vibrerande ekossystem” av fintechbolag i Norden så är sektorn fortfarande fragmenterad, enligt undersökningen.

”Det finns lite direkt-koordinering mellan [de nordiska] regionernas reglerande myndigheter. Oftast initieras fintech-samarbeten av någon av regionens elva största banker som redan är verksamma i hela Skandinavien och i de baltiska staterna”, skriver rapportförfattarna.

– [Fintech-vågen] vi pratade om 2014 har nu blivit verklighet. Men det är samtidigt fortfarande en omogen marknad och banker kommer primärt att jobba med några av de större fintech-bolagen och tjänsteleverantörerna, säger Jonas Lagerstedt, chef för Swedbanks fintech-enhet, i rapporten.

Jämfört med en nordisk storbank som Nordea är också de flesta fintech-aktörer relativt små än. Nordea har en värdering på nästan 350 miljarder kronor och är därmed den högst värderade banken i Norden/Baltikum-regionen. Därefter följer DNB (266 miljarder), Danske Bank (362), Swedbank (213) samt Handelsbanken och SEB (båda 190).

Sveriges fyra största banker är mer lönsamma än sina motsvarigheter ute i Europa. De är till exempel mer välkapitaliserade än motsvarande storbanker i Italien, trots att Italiens ekonomi är tre gånger större än Sveriges. Svenska banker står starka för att de lyckats att få ned sina kostnader och effektiviserat sina processer, enligt rapporten.

”Swish”-lösningar mindre viktigt

Europeiska banker ser generellt störst möjligheter i mobil- och appbaserade fintech-tjänster. Även nordiska banker rankade det som viktigast i förra årets undersökning. Men inte 2018.

I årets undersökning hittar vi först mobillösningar på plats fem över prioriterade målsättningar. Orsak: halva regionens befolkning har redan tillgång till finansiella mobiltjänster såsom Swish och Vipps.

Nordiska banker fokuserar i dag mer på möjligheter kring automatisering och artificiell intelligens (53 procent, jämfört med 19 procent i resten av Europa), följt av så kallad open banking (51 procent) som går ut på att, i enlighet med EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2, dela med sig av konto- och transaktionsdata till fintech-aktörer som kan bygga innovativa tjänster på den.

Nästan sex av tio, 58 procent, av bankerna, i undersökningen, uppger att de ska dela med sig av sina kunders konto- och transaktionsdata till så kallade tredjepartsaktörer, exempelvis fintechbolag, under året. Tre av tio ska lansera egna fintech-satsningar och även bygga egen finansiell teknik, utan att ta hjälpa av till exempel accelaratorer.

Fintech-bolagen är ännu mer positiva till ”open banking” via så kallade öppna API:er (datadelande gränssnitt); 70 procent av de nordiska och baltiska fintech-aktörerna ser det som deras största affärsmöjlighet just nu, jämfört med 50 procent i fjol. Så ser det även ut i resten av Europa.

Samarbete för framgång

För att gynna fortsatt innovation föreslår rapporten ”samarbetsytor” där fintech-aktörer, tradtionella finansbolag samt myndigheter kan mötas.

– Nya möjligheter för tillväxt och produktivitet kan skapas genom ett mer samarbetscentrerat förhållningssätt till fintech och de faktorer som påverkar lyckad innovation. Något som även säkerställer att dessa marknader har Europas bästa förutsättningar för skapandet av nästa generation av fintech-jättar, kommenterar Susanne Hannestad, vd Fintech Mundi och medförfattare till undersökningen.

Svenska Finansinspektionen verkar ha hörsammat liknande önskemål. Som Realtid.se tidigare berättat startade myndigheten i år ett innovationscenter för svensk fintech där bolag och lagstiftare kan mötas och utbyta erfarenheter.

FI har dock varit tydligt med att det inte är frågan om någon konsultverksamhet, utan centrat syftar till regulatorisk vägledning och ökad kunskapsbank.

Gemensam nordisk bankinfrastruktur

Det finns samtidigt indikationer på att storbanker vill bli mer självständiga på fintech-området, genom att samarbeta med varandra. Som ett exempel på det vill nordiska banker skapa en gemensam betalinfrastruktur. Något Realtid.se rapporterat om.

Målet är att skapa den första gemensamma betalmarknaden i världen. Bankkunder ska kunna föra över pengar mellan de nordiska länderna, i alla nordiska valutor, med några få knapptryck; ett Swish för Norden, helt enkelt.

Realtid.se har tidigare också berättat att de största storbankerna i regionen även är i färd med att skapa en gemensam ”känn din kund”- eller KYC-infrastruktur i Norden.

– Kundernas data och bankernas hantering av den är en stor fråga och det finns ett allt mer ofattande regelverk som vi behöver leva upp till och dessutom effektivisera processerna kring. Och nu ska vi undersöka förutsättningarna för en gemensam infrastruktur, sa Mats Olsson, presstalesperson på Handelsbanken, till Realtid.se, den 31 maj i år.

Danske Bank har även meddelat att man vill satsa på en handels- och betalplattform i samarbete med den danska globala rederijätten Maersk. Danske Bank efterfrågar dessutom en gemensam ”anti money laundring”-lösning (AML) i Norden..

– Det skulle vara extremt fördelaktigt. Men fodrar samarbete med myndigheterna för att hitta en bra lösning. Men myndigheterna tar troligen inte initiativet till det, så här borde bankerna vara proaktiva, säger Danskes vd Bent Richard Eidem i rapporten.