Annons

Annons

Magdalena_Andersson_budget18.JPG

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar regeringens budgetförslag för 2018.

Finansministern: “Vi genomför viktiga strukturreformer”

Regeringen räknar med en stark ekonomi och tror på ordentligt fallande arbetslöshet i budgeten. Tillväxten spås bli 3,1 procent nästa år. Statsskulden har minskat och är nu tillbaka på samma nivå som 1977.

– Vi genomför viktiga strukturreformer för att stärka och utveckla den svenska modellen, säger finansminister Magdalena Andersson (S) när hon presenterar regeringens förslag till budget för 2018 på en presskonferens på onsdagen.

Regeringen spår att tillväxten i Sverige blir 3,1 procent i år. Nästa år kommer bruttonationalproduktionen (BNP) att växa med 2,5 procent och 2019 med 2,0 procent, enligt den nya prognosen som publiceras i samband med budgeten.

– Regeringens politik har bidragit till den höga tillväxten, säger Magdalena Andersson.

Annons

Annons

“Den aktiva finanspolitiken beräknas ha medfört att BNP-tillväxten blivit cirka 0,5 procentenheter högre per år 2015–2017 och är den viktigaste orsaken till att arbetslösheten har minskat sedan regeringen tillträdde. Av nedgången i arbetslösheten på 1,3 procentenheter sedan regeringen tillträdde beräknas mer än hälften bero på den förda finanspolitiken“, skriver regeringen i finansplanen.

Arbetslösheten bedöms enligt regeringens prognos ligga på 6,6 procent i år, 5,9 procent 2018, 5,9 procent 2019 och 5,9 procent 2020.

Statsskulden har minskat och är som andel av BNP tillbaka på samma nivå som 1977. De offentliga finanserna väntas fortsätta att visa överskott de kommande åren. För 2018 beräknas överskottet bli 0,9 procent av BNP. Den offentliga sektorns finansiella sparande kommer att landa på 1,0 procent i år, 0,9 procent 2018 och 1,0 procent 2019, enligt finansdepartementets bedömning.

Finansministern bemötte också de kritiker som anser att budgeten är alltför expansiv givet den goda konjunkturen.

– Vi har 1 procent överskott i statsbudgeten. Det är en stram finanspolitik.

Budgetpropositionens lista över reformer och satsningar hamnar på totalt 43,8 miljarder kronor. Omkring 1,5 miljarder beror på att regeringen för några veckor sedan backade från förslaget att göra en begränsad uppräkning av skiktgränsen för statlig skatt. Det innebär att färre kommer att betala statlig skatt nästa år än vad som var tänkt.

Av de nära 44 miljarderna är bara 3,4 miljarder finansierade med skattehöjningar, Bland annat höjs skatten på sparande i investeringssparkonton, en ny flygskatt införs, och privata vårdförsäkringar ska förmånsbeskattas.

Bland reformerna som påverkar privatekonomin återfinns sänkt pensionärsskatt, höjda barnbidrag, höjda studiebidrag för studenter och bostadstillägg. Av reformutrymmet på nästan 44 miljarder så hamnar över en fjärdedel i hushållens plånböcker.

Över fyra miljarder kronor i budgeten går till ett jobbpaket. Det innehåller bland annat fler utbildningsplatser, utbildningsplikt för nyanlända, stöd för småföretag att göra sin första anställning, pengar till extratjänster i välfärden och till så kallade "gröna beredskapsjobb".

Av finansplanen framgår att skatterna totalt sett sänks de tre kommande åren, vilket får effekter för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn. Skatteförslagen (inklusive höjningar och sänkningar) summerar totalt till en sänkning med 7,2 miljarder kronor 2018, 11,3 miljarder kronor 2019 och 11,4 miljarder kronor 2020.

Framöver väntas KPIF-inflationen vara nära 2 procent, enligt bedömningen i finansplanen.

“Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har i kombination med tillväxten i svensk ekonomi gjort det möjligt att både vända det stora underskottet från 2014 till överskott och finansiera angelägna samhällsinvesteringar i jobb, skola och klimat.

Regeringen bedömer att sparandet 2018 ligger i nivå med överskottsmålet på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Regeringen föreslår att nivån på överskottsmålet från och med  2019 ändras till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel, samt att det budgetpolitiska ramverket ska kompletteras med ett skuldankare för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i enlighet med de förslag som lämnades av Överskottsmålskommittén (SOU 2016:67).

Regeringen anser att den finanspolitiska inriktning som presenteras i denna proposition innebär en lämplig övergång till det nya lägre överskottsmålet, samtidigt som den är i linje med det nuvarande målet för det finansiella sparandet”, skriver regeringen vidare i finansplanen.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons