Annons

Annons

Fintech_crowd_Gromek.jpg

Michal Gromek är huvudförfattare till Stockholm Fintech Report 2018. Foto: Linkedin & Pixabay

"Finanskrisen banade väg för crowdfunding"

Crowdfunding-plattformar lockar allt fler. Tillsammans reste de 34 miljarder dollar globalt under 2015. "Banker och riskkapitalbolag är numera försiktigare, vilket eldat på trenden", säger Handelsforskaren Michal Gromek till Realtid.

Realtid.se har tidigare berättat om "Stockholm Fintech Report 2018" som bland annat kartlägger och undersöker Stockholms fintechbolag och fintech-trender. Handelsforskaren Michal Gromek är rapportens huvudförfattare. Tillsammans med Alexandre Dubois – forskare på jordbruksuniversitetet i Uppsala – har han ägnat ett rapportavsnitt åt crowdfunding.

De beskriver crowdfunding eller gräsrotsfinansiering som ett uråldrigt fenomen. Kungar och religösa ledare har genom historien tagit in kapital från sina undersåtar för att finansiera slott och helgedomar. I dag är crowdfunding ett paraplybegrepp för kapitalresning, oftast via online-plattformar, enligt rapporten.

– Vi ser att fintech-sektorn blir mer komplex, på driven av globaliseringen med internet som draglok och den enorma mobilanvändningen. Det började med betaltjänster som träffades av få regleringar. Därefter har vi sett en framväxt av crowdfundingbolag, enligt säger Michal Gromek till Realtid.se.

Annons

Annons

Ökat förtroende

Det forskare kallar för "the digitalization of  trust", alltså vår tilltagande tilltro till digitala alternativ, har också eldat på utvecklingen. I dag betalar vi fakturor med Klarna, lämnar kortuppgifter till Uber och använder onlinebanker – för att vi vant oss vid det. Det gäller för alla åldersgrupper.

– Vi människor följer vissa mönster för att upptäcka nya saker. Det brukar kallas för "inlärningskurvan". Applicerat på fintech innebär det att sedan vi börjat lita på digitala lösningar växer också det digitala ekosystemet av tjänster.

Crowdfunding har också fått en extra skjuts av att compliance-tyngda banker blivit mindre villiga att låna ut till småföretag, samtidigt som riskkapitaliser blivit försiktigare.

– Sedan förra finanskrisen har riskkapitalisterna vänt sig till en mer mogen marknad och mognare bolag istället för "early stage"-företag, säger Michal Gromek till Relatid.se.

Fördubbling

En studie från 2013 visade att startups får sitt första riskkapital efter i snitt fyra år från grundandet. Och även såddrundorna har minskat, vilket bäddat för crowdfunding. Det finns numera crowdfunding-plattfromar för startups i olika faser. På Kickstarter är den genomsnittliga investeringen ynka 700 kronor, jämfört med 52.500 kronor på Fundedbyme – och nästan det dubbla på Tessin.se. Plattformarna är mellanhänder och tar avgift på varje investering.

Sedan 2009 har crowdfundingbolagens tillväxt (CAGR) årligen fördubblats. Under 2015 reste världens crowdfunding-sajter tillsammans totalt 34 miljarder dollar. Det var i nivå med vad riskkapitalbolag reser årligen.

Flera svenska crowdfunding-företag har också haft en 100-procentig tillväxt senaste åren. Redan för två år sedan restes kapital i storlekordningen fem miljoner på Fundedbyme. Det var en enorm ökning från 2013 då ingen plattform lyckades resa ens över 100.000 kronor.

Enligt "Stockholm Fintech Report 2018" medför crowdfunding flera fördelar för både startups och investerare. Startups kan exempelvis tala om hur de ska använda kapitalet. De kan också specifisera vilka investerare de söker. De ofta många investerarna i crowdfundade startups breddar också bolagens informella nätverk, samtidigt som privatpersoner kan bli delägare i företag som de annars aldrig hade hört talas om.

– Crowdfunding kan bli "crowdhelping" där kapitalsökare och investerare hjälper varandra till gemensamma fördelar, säger Michal Gromek.

Informationsunderläge

Men det finns även utmaningar. Crowdfundingområdet är inte tydligt reglerat, vilket ökar riskerna. Startups kan snedvrida sin bolagsinformation för att locka fler investerare. Det kan vara svårt att kontrollera informationen och huruvida exempelvis en värdering är rimlig, vilket ger professionella investerare övertag. Startup-entreprenörer riskerar, å andra sidan, att bli snuvade på sina affärsidéer när de visas upp för en större publik på crowdfunding-plattformar som inte tar något ansvar för att förhindra det.

Vissa crowdfunding-plattformar lyder under betaltjänstlagen, men det är ofta oklart om Finansinspektionen eller Konsumentverket ska ansvara för tillsynen. Plattformar för investeringar i startups träffas inte heller alltid av EU:s Mifidregler.

Rapporten pekar även ut problem med peer-to-peer-långivare (P2P-lending), där privatpersoner lånar ut pengar till andra privatpersoner via digital plattform. P2P träffas av få regleringar och dessa plattformar använder heller ingen standardiserad metod för kredbedömning. Michal Gromek är ändå inte oroad.

– Vi har inte sett någon kreditkollaps i exempelvis USA där de största P2P-jättarna Funding Circle och Zopa återfinns. De har än så länge bara 5 procent av kreditmarknade, så jag ser inga större kreditrisker. I Sverige har regeringen även börjat reglera sådana bolag, säger han.

Singapore-modellen

Michal Gromek välkomnar färska initiativ som "Svenska finansteknologiska föreningen" och "Stockholm Fintech hub". De kan bidra till att utforma självreglerande branschstandarder. Gromek efterfrågar också en nationell fintech-agenda i Sverige, liksom den i Singapore.

– Då skulle svenska fintech-ekosystemet utvecklas snabbare. I dag sker allt lite för separerat. I ett perfekt scenario löser fintech-bolagen olika problem klustervis, säger han.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons