Annons

Annons

Finansbranschen storsatsar på blockchain

Nästan hälften av alla blockchain-satsningar återfinns i finanssektorn – som därmed är aktivast på området, enligt ny PwC-rapport. "Ingen vill hamna på efterkälken", skriver rapportförfattarna.

Blockchain, tekniken bakom kryptovalutan, bitcoin, men med en rad användningsområden har beskrivits som lika revolutionerande som internet. Många experimenterar med blockchain, inte minst inom finansbranschen, men det har ännu inte fått ett brett genomslag.

Undersökningsföretaget Gartner, bedömer att blockchain år 2030 kommer att generera ett affärsvärde på över 3 triljoner dollar. Och 10-20 procent av den globala ekonomiska infrastrukturen utgörs av blockchain-baserade system samma år.

Hittills har främst USA, men också Europa, varit ledande på blockchain-området. Kina är dock hack i häl och går om USA om 3-5 år. I en färsk PWC-undersökning på temat blockchain, tekniken bakom kryptovalutan bitcoin, har 600 personer i beslutsfattande ställning från 15 regioner i världen enkätintervjuats.

Annons

Annons

Teknikkamp

84 procent svarar att de arbetar med blockchain i någon form i sin dagliga verksamhet, men att det oftast är på experimentstadiet.

"Alla pratar om blockchain och ingen vill hamna på efterkälken", skriver rapportförfattarna.

Samtidigt har 14 procent inga blockchain-projekt alls igång, 32 procent är i färd med att utveckla sådana lösningar, medan 15 procent redan släppt färdiga sådana produkter.

Finanssektorn har kommit längst med blockchain och har, hittills i år, lanserat flest piloter, 46 procent av totalen. Men många ser också stor blockchain-potential för detaljhandeln och på sjukvårdsområdet.

PwC bedömer att många processer kopplade till kärnaffärer blir blockchain-baserade. Tekniken hjälper organisationer att strömlinje forma processer, underlätta datadelning och stärka datasäkerheten, menar revisions- och rådgivningsbolaget.

Tillitsproblem

För att lyckas med en blockchain-baserad affärsmodell måste man först och främst skapa förtroende för tekniken bland sina kunder. Ett blockchain-nätverk måste också skräddarsys för sitt särskilda syfte – och ska följa en snabbföränderlig lagstiftning.

Samtidigt finns det i dagsläget många hinder för implementering. 48 procent uppger, i PwC:s undersökning, att de är osäkra på vilka lagar och regler som gäller på blockchain-området, vilket är förståeligt. De flesta regleringar har hittills varit inriktade mot kryptomarknaden, och bara indirekt berört blockchain.

45 procent ser också problem med att deras kunder inte litar på tekniken, vilket är lite paradoxalt. Blockchain är nämligen per se ett tillitsbaserat nätverkssystem som låter alla godkänna användare att verifiera och ta del de transaktioner, lagringar och andra processer som sker i blockckedjan.

Stor okunskap

Blockchain kan liknas vid en nätverksbaserad databas med maximal transparens för behöriga användare. Inget kontrakt, monetärt värde eller annan data kan ändras eller på något sätt modifieras i blockkedjan. Det medger inte algoritmen. Inlagrad data sparas för evigt.

Men problemet är att många chefer inte förstår vad blockchain är och hur det fungerar. Många förknippar fortfarande tekniken, med kryptovalutan bitcoin, som den designades för från början – trots att själva tekniken i säg är applicerbar på en mängd olika processer i snart sett alla branscher.

Men bristen på förståelse försvåras också av att blockchain är väldigt abstrakt. Det är ett algoritmsbaserat uppbyggt av programmeringskod baseras på avancerad matematik.

Blockchain är något som kör i bakgrunden. Det syns. Därför är det lättare att blunda för och vifta blockchain, än andra mer konkreta techfenomen som självkörande bilar, drönare och VR-glasögon.

Samtidigt satsnar nu plattformsjättar på blockchain-lösningar inom finans, HR och kundhantering. Däribland Microsoft, Oracle, SAP och Salesforce som alla har egna sådana satsningar.

Svårt sammankoppla

Men rent tekniskt finns det också frågetecken. Många är osäkra på hur man kopplar samman flera blockchain-nätverk, på ett säkert och överblickbart sett.

"Samtidigt blir nyttan med blockchain mycket större när det kopplas ihop och även tar in så kallade tredjeparter, eller externa aktörer, via datadelande plattformar, så kallade API:er. Det är först då blockchain på allvar kan effektivisera processer och system", framgår det av rapporten.

Många saknar också standardiserade plattformar som underlättar ihopkoppling. Andra ifrågasätter om tekniken är skalbar och huruvida den levererar när det väl gäller.

Kanske är till exempel blockchain-tekniken för långsam för överföringar? Hastigheten i bitcoin-överföringar är processkrävande. Det finns av delvis säkerhetsmässiga skäl en inbyggd tröghet i bitcoin-nätverket.

För att verifiera en överföringar krävs stora mängder datakraft för att lösa svårknäckta krypteringar.  Samtidigt är andra blockchain-protokoll betydligt snabbare. Bitocin-nätverket är ett särfall.

Blockchain

Blockchain är tekniken bakom kryptovalutan bitcoin, men kan användas för all typ av digital värdeövering. Det kan rör sig om allt från utsläppsrätter till identiteter, skulder, lån och kontrakt – som kan läggas i en blockkedja.

Det unika med blockchain-nätverk är att all överföring sker helt utan inblandning av någon tredje part, exempelvis clearingfunktioner som bank eller börs.

Istället skapas en gemensam historik kring vad som skickats, av vem och till vem. Därefter kan alla vara överens om att historiken stämmer, utan en clearingpart, tack vare att samtliga aktörer i blockkedjan har samma information.

Blockchain lämpar sig därmed för processer som involverar många datadelande parter, som också kontinuerligt uppdaterad information. Det är också högintressant för dem som vill ersätta kostsamma mellanhänder och minska tidsåtgången i transaktions- och lagringsprocesser.

Tekniken ger, enligt förespråkarna, transparens, spårbarhet, men även hög säkerhet, då det är matematiskt och kryptografiskt omöjligt att ändra i en blockkedja.

Många banker och finansbolag ser stor potential i tekniken som de menar kan effektivisera kapitalöverföringar mellan länder, samt finanshandelsprocesser. Det skulle även kunna användas för regulatorisk rapporting till finansmyndigheter.

Digitala tillgångar och ICO:s

Alla typer av digitala tillgångar kan läggas i en blockkedj, såsom råmaterial och varor, värdepapper, olika former av registrerade medlemskap, skuldebrev och andra typer av kontrakt.

I stort sett alla former av digitala tillgångar kan, som det heter, "tokensieras" på en blockkedja. Tokenisering är en metod för att benämnda/klassificera och kategorisera digitala tillgångar/värden i en blockkedja.

Kopplat till tokenisering är så kallade ICO:s en stark trend. Förkortningen står för "Inital Coin Offerings". Det innebär vanligen att man reser kapital till ett projekt eller en startup via en tokeniserad tillgång, oftast en kryptovaluta, som dock kan växlas till exempelvis bitcoin eller fiatvalutor.

De senaste fem månaderna har det rests motsvarande 13,7 miljarder dollar via ICO:s. Den mest använda kryptovalutan för ICO:s är den Singaporebaserade kryptovalutan Huobi Token. 

Ett uppmärksammat ICO-bolag är sydkoreanska Hdac som erbjuder blockchain-plattformar för olika typer av tokenisering i vitt skilda branscher.

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons