Regeringen har med stöd av Vänsterpartiet föreslagit att beskattningen av bankerna ska öka med cirka 1,4 miljarder kronor. Pengarna ska användas för att finansiera välfärden.

Någon faktisk höjning av bankernas skatt är det egentligen inte tal om – det handlar om att avdragsrätten för efterställda lån tas bort genom ett förbud.  Enligt regeringen innebär det – utöver mer pengar till statskassan – fördelar för den finansiella stabiliteten.

Finansinspektionen (FI) är dock tveksam till förslaget. Myndigheten anser inte att det är tillräckligt utrett vilka följder ett förbud mot avdrag för obligationer får för den finansiella stabiliteten.

Till exempel behövs mer information om vilka effekter förslaget får för vilka typer av kvalificerade skulder bankerna väljer att ge ut för att anpassa sig till nya regler för krishantering, anser FI.

"Avdragsförbud kan göra att bankerna uppfyller dessa krav med skuldinstrument som inte kan omvandlas till kapital utanför resolution. Det motverkar den gynnsamma effekten på stabiliteten som lyfts fram i promemorian, nämligen att banker via avdragsförbud får anledning att uppfylla kapitalkrav med kärnprimärkapital snarare än skuldinstrument. Det går därför inte att utesluta att bankerna får en skuldsammansättning som sammantaget gör dem mindre, snarare än mer, robusta", skriver myndigheten som har lämnat ett remissvar på den promemoria regeringens förslag grundar sig på.

Den aktuella frågan – skattemässiga incitament till skuldfinansiering  – är i och för sig värd att se över, enligt FI. Men frågare sträcker sig vidare än förslaget som regeringen har lagt fram.

"FI anser att den framtida beskattningen av banker bör utformas med beaktande av de krav som ställs på bankerna till följd av kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverken", skriver myndigheten i remissvaret.