Det visar en ny rapport från den europeiska värdepappersmyndigheten Esma, skriver Dagens Industri. 

Sedan 2017 har FI möjlighet att straffa enskilda individer med böter om FI anser att de agerat i strid med EU:s marknadsmissbruksförordning. Det kan till exempel handla om mindre allvarliga fall av insiderhandel eller marknadsmanipulation där det saknas uppsåt, varför agerandet inte är kriminaliserat.

Typexemplet är att någon genom sin handel höjer eller sänker en aktiekurs med ett antal procent, vilket enligt FI kan ge vilseledande signaler till marknaden.

FI:s användning av sitt nya sanktionsverktyg har fått omfattande kritik. Straffen, i form av sanktionsavgifter, har bland annat beskrivits som godtyckliga och orimligt hårda jämfört med de dagsböter som delas ut vid allvarligare och kriminaliserade handlingar.

Klart är dock att FI sticker ut på EU-nivå. Ingen annan nationell myndighet straffar lika många enskilda personer som just FI, visar en färsk rapport från den europeiska värdepappersmyndigheten Esma.

Enligt rapporten delades det inom EU i fjol ut 71 sanktionsavgifter för marknadsmanipulation. Av dessa stod FI för 29 stycken, det vill säga nästan 41 procent. På andra plats kommer Bulgarien, med 16 sådana sanktioner.

FI är dock inte lika dominant som under 2017, då den svenska myndigheten ensamt stod för 83 procent av EU:s samtliga utfärdade sanktionsavgifter för marknadsmanipulation, skriver Dagens Industri.