Annons

Annons

Fastighetssektorn oroar FI

– Det gäller att vara vaksam på andra risker än hushållens skulder, till exempel den kommersiella fastighetssektorn. Det sa Finansinpsektionens generaldirektör Erik Thedéen i Finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet på tisdagen.

Vid en tillbakablick på den utbyggnad av regelverken som kom som en följd av finanskrisen för tio år sen, konstaterade Erik Thedéen att det varit bra och nödvändigt att ta itu med de brister och problem som då visade sig.

Erik Thedéen tog avstamp i FI:s stabilitetsrapport från november där det konstaterades att den överhettade bostadsmarknaden har kylts av både vad gäller bostadspriser och skuldtillväxt. I stabilitetsrapporten från november drogs slutsatsen att det i grunden är bra med ett mindre drivhusbetonat finansiellt klimat.

Sedan dess har den bilden bekräftats och förstärkts, bland annat genom en uppgång i de tidigare mycket låga riskpremierna.

Annons

Annons

– Även om utvecklingen har gått in i en lugnare fas har Sverige fortfarande både en hög nivå på skuldsättningen och en fortsatt tillväxt av skulderna.

De åtgärder som FI har  genomfört har bidragit till dämpningen, exempelvis att de mest skuldsatta hushållen har lånat mindre. FI  arbetar nu med en utvärdering av det skärpta amorteringskravet. En rapport kommer att publiceras i slutet av mars.

– Vi har fått en mer normal prissättning av risk som kan dämpa ett överdrivet risktagande,

FI bedömer att det finns en tillfredsställande motståndskraft. Erik Thedéen pekade bland annat på det stresstest som Europeiska bankmyndigheten (EBA) genomfört.

– Stresstester säger inte allt, men ger en viktig indikation.

Att se över och förändra regelverken är en naturlig del av lärprocessen efter en kris, betonade Erik Thedéen. Och bristerna var stora: för lite kapital, för svag beredskap mot likviditetsproblem, outvecklad medvetenhet om systemrisker, att kostnaderna för bankfallissemang slog rakt in i de offentliga finanserna, och ett outvecklat samarbete mellan tillsynsmyndigheter i olika länder.

– På alla dessa punkter har det skett omfattande förändringar, i hög grad EU-baserade. De nya kapitaltäckningsreglerna inom EU har höjt kraven på kapital både kvantitativt och kvalitativt, och här i Sverige har vi skärpt kapitalkraven för bolån.

– Vi har fått uttryckliga krav på likviditetsberedskap (LCR), makrotillsyn har blivit en uttalad myndighetsuppgift och har fått verktyg att arbeta med, vi har fått ett resolutionsregelverk för att hantera banker i kris utan att skattebetalarna ska behöva stå för notan, och vi har fått europeiska tillsynsmyndigheter – EBA, ESMA, Eiopa och ESRB – som plattformar för samarbetet mellan olika nationella myndigheter. I grunden har detta varit nödvändigt och bra.

Han pekade också på några utmaningar, bland annat:

  • Gränsöverskridande banker och riskhantering – fortfarande en utmaning för tillsynen
  • Proportionalitet behöver få större vikt när regler utformas – det är inte alltid så att "one size fits all". Regelutformning, regeltillämpning och tillsyn måste få ha en viss flexibilitet gentemot olika nationella förhållanden, och grundat i ett riskbaserat synsätt.

– Finansiell reglering börjar användas för annat än den är avsedd för – till exempel för att stimulera småföretag, infrastrukturinvesteringar eller hållbarhet. Detta är angelägna områden, men finansiell reglering är inte rätt verktyg.

– Regelarbitrage – reglerar man ett område hårt kan verksamheterna komma att flytta, till något annat land eller till någon annan typ av institution. Det behöver inte alltid vara dåligt, men det sätter gränser för vad man kan uppnå med reglering, sa Erik Thedén.

- Kriser går inte i repris och alla störningar kan inte förutses – med viktigt att upprätthålla god motståndskraft i det finansiella systemet.

– En bra dialog mellan politiker och myndigheter kan också bidra till ett samlat och slagkraftigt agerande på den internationella arenan, inte minst när det gäller finansiella regelverk.

I utfrågningen deltog, utöver Erik Thedéen, finansmarknadsminister Per Bolund, Stefan Ingves från Riksbanken, Hans Lindblad från Riksgälden och Johanna Lybeck-Lilja från Nordea.

 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons