Som Realtid kunde konstatera på onsdagen sätter två uppmärksammade händelser den senaste tiden blåslampan mot revisionsjättar som KPMG och EY. I Realtids intervju anser professor Peter Öhman vid Mittuniversitetet att den återkommande kritiken orsakas av ett grundproblem i konstruktionen av revisorsuppdraget.

Revisorsinspektionens generaldirektör Per Johansson säger nu till Realtid att revisionsbranschen självt borde driva och formulera förslag om hur yrkesetiken kan stärkas och intressekonflikter begränsas. 

– Med branschen menar jag revisionsföretagen och branschorganisationen FAR. Det är en ordning att föredra framför att lagstiftaren i en krissituation beslutar om regler som inte löser de egentliga problemen. Varumärket “revision” och vad det står för måste värnas. Ambitionen om etik och föresatser om att arbeta i samhällets intresse måste prägla byråns hela verksamhet, säger Per Johansson.

Professor Peter Öhman skulle vilja att revisionsbyråerna bygger upp en kunskapsbas och en riktkarta för vad som är ett etiskt och oberoende agerande. Byråerna behöver kontinuerligt lära sig av fall, som de som nu dykt upp. Han anser också att FAR skulle kunna göra det på branschnivå, men påpekar samtidigt att de stora byråerna är relativt självständiga från branschorganisationen. Han pekar därför snarare på Revisorsinspektionen.

Myndighetens beslut samlas idag i en praxisbank som är digitalt öppen för omvärlden för sökning och vägledning. 

– Undantag visar att den moraliska kompass som krävs av revisorer inte har fungerat och där vikten av etik, grundläggande värderingar och kravet på ett livslångt lärande i yrket har ersatts av något annat. Även om exemplen inte är många är de lika fullt allvarliga, säger Per Johansson på Revisorsinspektionen.

Myndighetens tillsyn fyller en viktig uppgift när det gäller att upprätthålla förtroendet för yrket genom att utöva tillsyn. Tillsynsnämnden fattar beslut om disciplinära åtgärder då bristerna är allvarliga. 

– Dock har Revisorsinspektionens tillsyn sina begränsningar. Vi har svårt att komma åt de grundläggande orsakerna till bristande etik. Här måste ledningarna i revisionsföretagen ta ett ansvar, säger Per Johansson. 

När det gäller frågan om revisorns etik i stort påpekar Per Johansson att ett etiskt förhållningssätt och grundläggande värderingar i revisorsyrket – så kallad ”professionell skepticism” – är något som understryks i gällande reglering. 

– En revisors faktiska kunskaper och färdigheter kan ganska enkelt testas. När det gäller etik och värderingar är det dock inte lika lätt. Det är i praktisk handling som eventuella brister visar sig, säger Per Johansson.

I veckan har Revisionsvärlden och Realtid rapporterat om ett starkt ifrågasatt agerande som en revisor på KPMG gjorde sig skyldig till 2013 genom att på kort tid gå från revisor på Skistar till att bli ekonomidirektör på samma företag. Revisorsinspektionen kommer inte att gå vidare med detta.

– Det aktuella fallet ligger före nuvarande reglering i revisorslagen, som trädde i kraft 2016. Det som inträffade före 2016 ligger inte inom vårt tillsynsansvar, säger Per Johansson.

En annan mycket uppmärksammad aktuell revisorskritik handlar om när EY missade att upptäcka mångmiljardbedrägerierna i tyska Wirecard.

Revisorsinspektionen har ett tillsynsansvar för Sveriges kvalificerade revisorer och registrerade revisionsbolag. 

– Vi tar uppdraget på stort allvar. I de allra flesta fall kan vi konstatera att revisorerna sköter sina uppdrag utan anmärkning. På det stora hela har vi en professionell revisorskår i Sverige, säger Per Johansson.

Karin Apelman, generalsekreterare och vd på branschorganisationen FAR. säger att branschen följer den internationella etikkoden från IESBA.

Gör FAR tillräckligt för att informera och utbilda revisionsbranschen så att återkommande missteg kan undvikas?
– FAR arbetar kontinuerligt med att informera och utbilda i god yrkessed och etiska frågor. Det går alltid att göra mer, säger Karin Apelman.

Hur jobbar ni konkret med att dra lärdom av de fall som kommer upp?
– Vi jobbar kontinuerligt med den goda yrkesseden och drar lärdom av såväl aktuella som historiska fall.

Karin Apelman avslutar med att poängtera hur viktigt det är att föra en diskussion och löpande utveckla den goda yrkesseden.