Annons

Annons

blockchainalliance.jpg

Tanja Bivic Plankar, talesperson för Blockchain Alliance Europe var en av talarna på en internationell blockchain-konferens på tisdagen i Stockholm. Hon varnade bland annat för ICO:s. Foto: David Gustavsson

"Extremt riskfyllt resa kapital med kryptovalutor"

Kapitalresning med kryptovalutor, så kallade ICO:s, blir allt populärare – men innebär stora risker. Samtidigt har bitcoin-tekniken blockchain en demokratiserande potential och kan omkullkasta techjättar. Det var budskapet på en techkonferens på tisdagen.

På tisdagen hålls Blockchain & Bitcoin Conference på Berns i Stockholm. Konferensen anordnas årligen i totalt 25 europeiska länder av den ryska event- och konferensarrangören Smile Expo Conference Company.

Realtid.se besökte även fjolårets upplaga i Stockholm. Då var det trångt i åhörarsalen och stämningen mer uppsluppen.

Bitcoin-kursen gick som en raket – och blockchain, tekniken bakom kryptovalutan, beskrevs som lika revolutionerande som internet. Optmismen kände inga gränser. Årets konferens hade betydligt färre deltagare och stämningen är mycket mer dämpad. 

Annons

Annons

Under andra halvan av 2017 hade bitcoin-kursen en nästa obruten uppgång – och nådde rekordnivåer i slutet av året. En bitcoin var som mest värd motsvarande över 150 000 kronor.

Men glädjefesten fick ett abrupt slut. I januari i år störtdök kryptovalutan och har hittills inte återhämtat sig. Under 2018 har kursen pendlat på mellan 40 000 och som mest strax över 70 000 kronor. Värdet har alltså mer än halverats.

Spekulativt

Men trots bitcoins kräftgång har intresset för kryptovalutor ökat. Inte minst kring så kallade ICO:s. 

Förkortningen står för "Inital Coin Offering". Det innebär att man reser kapital till ett projekt eller en startup med en kryptovaluta, som ofta är skapad enbart för själva kapitalresningen. Kryptovalutan kan dock i regel växlas till mer välkända kryptoalternativ som bitcoin eller ether, men också vanliga fiatvalutor.

Men en av talarna, slovenskan Tanja Bivic Plankar, som leder intresse- och lobbyorganisationen Blockchain Alliance Europe, manar till försiktighet. 

– ICO:s är extremt riskfyllda och högst spekulativa investeringar. Så satsa aldrig pengar på en ICO som du inte har råd att förlora. Marknaden är oreglerad och det drar såklart också till sig bedragare, sa hon under sitt anförande.

Köpta experter

Lita inte heller blint på de jämförelsesajter som betygsätter ICO-upplägg. Inte sällan är betygsättarna betalade av ICO-utgivarna för att skriva goda omdömen. 

Du kan istället läsa forum som används av privatpersoner. Kanske ger de en mer sanningsenlig bild. Samtidigt styrs privatpersoners inställning till ICO:s mycket av kryptokursers upp- och nedgångar, enligt Tanja Bivic Plankar.

– Vi har sett att sådana communities hyllar ICO-konceptet när bitcoin-kursen gått upp och vice versa, sa hon.

Ändå ser hon framtida potential i fenomenet, med tydliga ramverk och träffsäkra regleringar på plats. Blockchain Alliance arbetar därför aktivt för att motverka oseriösa aktörer och har i år lanserat europeiska riktlinjer i form av ett vitpapper för ICO-utgivare.

– Det ska också sägas att det bara i går genomförts 800 europeiska lyckade ICO:s som inte involverat några bedrägerier, konstaterade hon.

Många användningsområden

Traditionella investerare har dock hittills nobbat investeringsmetoden. Något som däremot haussats av även etablerade aktörer, inte minst finansbranschen, är blockchain-tekniken.

Det är ursprungligen den algoritmbaserade lösningen som möjliggör överföring med och "förvaring" av bitcoin, men som i dag används för alla typer av kryptovalutor.

Systemet är dock inte på något sätt låst till kryptovärlden. Tvärtom, har det en rad användningsområden för överföring av i stort sett alla typer av värden, samt lagring av information.

Det lämpar sig både för transaktioner och som databas med hög grad transparens och säkerhet. Ingen data kan nämligen modifieras i en så kallad blockkedja. Det medger inte algoritmen.

Finansbranschen undersöker nu hur den kan använda tekniken inom bland annat valuta- och derivathandel, regulatorisk rapportering till finansmyndigheter och för snabb kapitalöverföringar mellan länder.

Samtidigt finns det än så länge få blockchain-produkter på marknaden, och det saknas därmed konkreta "användarexempel" eller "usecases", vilket fått många att ändå inta en något avvaktande hållning till tekniken. 

Internets centralisering

Den Norrköpingsbördige avgående riksdagsledamoten (L) och blockchain-aktivisten Mathias Sundin – som också var en av talarna på konferensen – presenterade dock, inte helt oväntat, ändå en optimistisk syn på blockchain.

Han inledde sitt anförande med att beskriva blockchain som ett decentraliserat system som hämtat mycket inspiration från Linux och det tidiga 90-talets internet – som byggde på öppen källkod och lät alla bidra med egna lösningar ovanpå internet-protokollet.

– Men i internets andra era såg vi framväxten av centraliserade alternativ som Google, Facebook, Amazon, Linkedin och Youtube. Att centralisera information och användare till enskilda plattformar har varit ett effektivt sätt för blivande techjättar att få feedback från användare för att hela tiden kunna förbättra sina system, sa Mathias Sundin och fortsatte:

– I början jobbade de hårt för att attrahera nya kunder och lyssnade uppmärksamt på dem. Men efter ett tag så blev det mindre viktigt. Istället handlar allt så småningom om att analysera användarnas data. Så om till exempel en Facebook-algoritm ändras så kan du som användare inte gör ett dugg åt det. Du har noll inflytande i dag.

Wikipedia krossade Encarta

Å andra sidan ser han demokratisk potential i decentraliserade system som blockchain – koncept som bygger på medskapande och transparens och som tar bort mellanhänder.

Han tog den användargenererade encyklopedin Wikipedia som ett framgångsexempel på en community-baserad plattform – som både är demokratiserande och en disruptiv marknadskraft.

Wikipedia krossade till exempel Microsofts prestigeprojekt i Encarta, ett digitalt uppslagsverk, med som mest 62 000 artiklar. 

– Trots att it-jätten spenderade enorma belopp på Encarta så var tjänsten chanslös mot ett decentraliserat system som Wikipedia som redan 2009 hade 2,9 miljoner uppladdade artiklar och samma år såg sig Microsoft tvunget att skrota hela sin dyra satsning, berättade Mathias Sundin och tillade att det i dag finns 45 miljoner artiklar på Wikipedia. 

Revolutionerande teknik

En liknande utveckling får vi troligen se på blockchain-området, tror Mathias Sundin. När konkreta blockchain-produkter börjar nå marknaden och investerare får upp ögonen för tekniken blir den en verklig utmanare.

Den kan omkullkasta allt från transaktionssystem som Swift, till traditionella databaser och befintliga plattform för exempelvis valuta- och annan värdepappershandel. 

När community-baserade plattformar ges ekonomisk styrka är de svårslagna, menar Mathias Sundin. Wikipedia hade inte varit så framgångsrikt som det är utan generösa donationer.

– Vi är inte där än men jag ser mycket aktivitet i den breda blockchain-communityn, sa han.

Blockchain – den nätverksbaserade databasen

Blockchain är tekniken bakom kryptovalutan bitcoin, men kan användas för all typ av informationslagring och värdeövering.

I en blockkedja kan man lagra och föra över, inte bara monetära värden, utan allt från utsläppsrätter till identiteter, skulder, uppgifter om fraktvaror, ursprungsmärkningar och alla typer av kontrakt.

IBM har till exempel, i samarbete med den danska rederbolaget Maersk, skapat en blockkedja för att säkerställa bland annat fraktvarors äkthet och ursprung. It-bolaget är också i färd med att lansera motsvarande lösning för livsmedeljätten Wallmart för att säkerställa att livsmedel, i hela leveranskedjan, uppfyller alla de krav som utlovas.

Transaktioner i blockchain-nätverk sker dock helt utan inblandning av någon tredje part, exempelvis clearingfunktioner som bank eller börs.

Istället skapas en gemensam historik kring vad som skickats, av vem och till vem. Därefter kan alla vara överens om att historiken stämmer, utan en clearingpart. Detta tack vare att samtliga aktörer i blockkedjan har samma information.

Blockchain lämpar sig därmed för processer som involverar många datadelande parter, som är i behov av kontirnuerligt uppdaterad information. Det är också högintressant för dem som vill ersätta kostsamma mellanhänder och minska tidsåtgången i transaktions- och lagringsprocesser.

Tekniken ger även transparens, spårbarhet, men även hög säkerhet, då det är matematiskt och kryptografiskt omöjligt att ändra i en blockkedja. Inget kan raderas.

Därmed finns det frågetecken kring hurvida blockchain är förenligt med EU:s nya dataskyddslag GDPR som principiellt kräver att personuppgifter, om konsumenten kräver det, ska raderas på från bankers och företags register. Syftet: att öka konsumentens makt över sin data. Lokala lagar skapar dock en hel del undantag från regeln.

Många banker och finansbolag ser stor potential i tekniken som de menar kan effektivisera kapitalöverföringar mellan länder, samt finanshandelsprocesser. Det skulle även kunna användas för regulatorisk rapporting till finansmyndigheter.

Källa: SEB, PwC, Swedish Blockchain Association

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons