EU-kommissionen har publicerat sin första årliga rapport om rättsstatsprincipen, för år 2020. Rapporten består av en allmän rapport och 27 landkapitel, ett för varje medlemsstat i EU.

Arbetet är inriktat på fyra huvudpelare:

• rättssystemet
• regelverket för korruptionsbekämpning
• mediernas mångfald
• andra institutionella kontroller och motvikter.

I den allmänna rapporten konstaterar kommissionen att insatser pågår i ett antal medlemsstater för att stärka rättsväsendets oberoende och minska den verkställande eller lagstiftande maktens inflytande över rättsväsendet – men rättsväsendets oberoende är fortfarande ett orosmoment i några medlemsstater. Det skriver Advokatsamfundet på sin hemsida.

I vissa medlemsstater har förändringarnas inriktning gett upphov till allvarlig oro över reformernas inverkan på rättsväsendets oberoende. Det gäller Ungern och Polen, och utmaningar kvarstår också i Bulgarien, Rumänien, Kroatien och Slovakien.

Kommissionen noterar att politiska angrepp och mediekampanjer mot domare och åklagare rapporteras ofta i vissa medlemsstater. I flera fall inriktas angreppen mot domare och åklagare som tar offentligt ställning för att fördöma en sådan utveckling som skulle kunna skada rättsväsendet som helhet.

I kapitlet om Sverige konstaterar kommissionen att det svenska domstolsväsendet kännetecknas av en hög grad av uppfattat oberoende, att Sverige uppfattas som ett av de minst korrupta länderna i EU och i världen och att strafflagstiftningen kriminaliserar de flesta former av offentlig och privat korruption, att de rättsliga garantier som underbygger mediernas frihet och mångfald härrör från både grundlag och allmän lagstiftning och verkar genomföras fullt ut i praktiken samt att de villkor som svenska journalister arbetar under bedöms höra till de mest gynnsamma i världen.

I rapporten noterar kommissionen bland mycket annat att en reformprocess har inletts för att ytterligare stärka det svenska domstolsväsendets oberoende, genom kommittén för utredning av ett förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, samt att antagandet av lagstiftning kännetecknas av en särskilt inkluderande process med det offentliga remissförfarandet som är öppet inte bara för berörda myndigheter och intressenter utan också för andra organisationer och enskilda.

En av de aktörer som kommissionen konsulterar i arbetet med rapporten är Rådet för de europeiska advokatsamfunden (CCBE). Den 22 oktober träffar Emmanuel Crabit, som är EU:s direktör för grundläggande rättigheter och rättstatsprincipen, CCBE:s ständiga kommitté för att presentera huvuddragen i utvecklingen.

Läs mer här >> Europeiska kommissionen: 2020 års rapport om rättsstatsprincipen. Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige