Här kan du läsa utdraget ur boken Ledarskap med bondförnuft >

Du kommer från en familj som bönder. Vad påminner om bondelivet i revisionsvärlden?

– Kanske inte så mycket direkt, men indirekt. Likheterna är att det finns många eldsjälar i båda världarna. Som är engagerade i det de ska göra, engagerade i sina kunder och vill leverera av högsta kvalitet – vilket i jordbruket kännetecknas av att göra allt för djuren.

–  Inte för att kunderna ska jämföras med djur, men jag tror du förstår vad jag menar. Andra likheter finns i känslan för entreprenörskapet och nyskapandet. Vare sig jordbruket eller revisionsyrket ses som särskild entreprenörsdrivet, men det tycker jag verkligen att båda yrkeskategorierna är.

Boken handlar om hur olika ledare använder ”bondförnuft”. Vad är bondförnuft?

– Ja, det kan man undra, själv tänker jag i termer av ”sunt bondförnuft”. Saker och ting behöver inte göras mer komplicerade än vad de är och än att man ”pratar till bönder på bönders vis”. Man måste tänka på vem man har dialog med och samtidigt inte glömma bort vem man själv är. Och då kommer man långt med sunt bondförnuft!

Varför medverkade du i boken?

–      Jag fick frågan och tycker det är roligt att den vinklingen lyfts fram. Att arbeta inom jordbruk tycker jag är något av det finaste man kan göra. Där finns många eldsjälar, precis som inom många andra yrkeskategorier, som sliter hårt utan särskilt stora förtjänster. Ett yrke som är viktigt för hela samhället. Men som inte får så mycket utrymme för det ofta inte ses som tillräckligt ”fint”. Sedan tyckte jag även att det var ett roligt sätt att göra det genom intervjuer, eftersom jag själv gjorde en intervjustudie i min avhandling.

Du skriver om hur det är att leda verksamhet där de finns 150 delägare som jobbar i bolaget. Vad är svårast?

– Självklart är det fullt av fördelar med att leda duktiga och självständiga medarbetare men samtidigt finns det svårigheter när alla delägare jobbar operativt. Alla är sina egna chefer.

Den yngre generationen förstår inte värdet av att jobba hårt skriver du. Hur yttrar sig det?

–  Ja, hoppas att det inte missuppfattas för det finns självklart många ”yngre” som jobbar hårt. Men samtidigt finns det de som inte tycker att man behöver jobba så hårt för man har det man behöver i alla fall.

– Jag får ofta frågan hur jag hunnit med allt trots att jag är så ung, om jag nu är det. och svaret är att jag är väldigt engagerad i mitt yrke, tycker det är roligt och har alltid jobbat hårt. Jag började jobba tidigt på gården och andra sommarjobb för att spara ihop pengar till något jag behövde. Känslan av att jobbat ihop pengarna själv är härlig!

Är det tänkbart att du någon gång i livet kommer att bli bonde?

–  Ibland ser jag mig fortfarande som bonde. Men det kanske jag inte kan göra. Jag är delägare i min mammas föräldrahem som är en jordbruksfastighet – men ska jag vara helt ärlig så är jag inte så aktiv där som resten av familjen kanske önskar.

– Att vara bonde på heltid tror jag inte passar mig, men att bo på en gård och sköta delar av jordbruket ser jag inte som uteslutet.